Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur språkbarriären upplevs av döva individer i arbetslivet, främjas deras psykosociala arbetsmiljö eller försämras den genom språkbarriären. Jag har främst utgått från tvärkulturell kommunikation som teori samt psykosocial arbetsmiljö. Huvudsakliga fokusen i denna uppsats har handlat om kommunikation och arbetsmiljö. Jag har genomfört sex intervjuer med respondenter som själva är döva och arbetar på hörselnormativa arbetsplatser. Metoden som användes vid urvalet var ett strategiskt urval. Resultatet av studien visade att det inte spelar så stor roll för de flesta att ha socialt stöd på arbetsplatsen. Det visade även sig att det inte riktigt spelar någon roll om man hade utfört arbetsmiljöarbete genom att göra anpassningar på jobbet för arbetsutövande. Kommunikationen vägde tyngre och språkbarriären påverkar den psykosociala arbetsmiljön avsevärt. Den psykosociala arbetsmiljön främjas vid självständiga arbeten där man inte behöver nyttja mycket kommunikation, där påverkar inte språkbarriären. Arbeten där man nyttjar mycket kommunikation påverkar den psykosociala arbetsmiljön i större utsträckning än självständiga arbeten.

Tidigare forskning kring kommunikation är framför allt fokuserat på chefsnivå och prestation. Vi avser med vår studie att göra ett försök att fånga en realistisk bild av medarbetarnas subjektiva upplevelse av hur deras mellanmänskliga möte och verbala kommunikation fungerar inom en mångkulturell organisation. Vi tar oss an denna utmaning genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där vi låter deltagarna vara experterna och får ta del av deras erfarenheter av interpersonell kommunikation, olika kommunikationsförmågor och mjuka färdigheter som emotionell intelligens. Intervjuerna tematiska bearbetning genererade tre gemensamma teman, organisationen som mångkulturell, organisationens sociala förändring och organisationens kommunikation. Deltagarna märker skillnader, och anpassar sig utefter vem de pratar med. Samtidigt finns upplevelser kring att organisationen använder sig av mer neutrala allmänna uttryck som kommunikation, bemötande och mångfald. Där alla är lika och att det inte finns några skillnader. Slutsatsen är att organisationen redan från anställningsprocessen välkomnar mångfald och att de drar nytta av varandras olikheter och erfarenheter. Organisationen lägger inget fokus på kring hur kulturer kan påverka kommunikationen mellan människor. Detta är något som medarbetarna utifrån sina kunskaper och mellanmänskliga färdigheter får på egen hand anpassar både vid verbal kommunikation och även digital kommunikation vilket blivit mer vanligt än det mellanmänskliga mötet på plats. Vår studie kan användas av organisationen för att belysa vikten av kommunikation mellan medarbetare. Tydlig medvetenhet kring skillnader mellan kulturer gällande kommunikation, kan fungera som en pusselbit kring tvärkulturell kommunikation i en organisations ständiga utveckling kring både psykosocial arbetsmiljö och prestation.

<p><p>Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization?</p><p>Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality.</p><p>The research have assumed from the hermeneutical approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data.</p><p>The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution.</p><p>Our conclusion is that culture clashes occur and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.</p></p>

Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization? Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality. The research have assumed from the hermeneutical approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data. The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution. Our conclusion is that culture clashes occur and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.

Byggarbetsplatser med flera språk och kulturer representerade innebär utmaningar för kommunikationen kring arbetsmiljö och säkerhet. Under 2015 sände utländska arbetsgivare drygt 18 000 arbetstagare till Sverige för att utföra byggnadsarbeten. Med bakgrund i de närmaste årens mål för bostadsbyggande och den planerade utbyggnaden av infrastrukturen, spås ytterligare 60 000 byggnadsarbetare krävas varje år. För att möta de utmaningar som ökningen kan komma att innebära krävs studier om svenska byggarbetsplatser med utländsk arbetskraft. Denna studie är ur den svenska produktionsledningens perspektiv och syftar till att öka förutsättningarna att skapa en god arbetsmiljö för utstationerade arbetstagare på byggarbetsplatsen. Studien genomfördes i fyra delar med olika angreppssätt för att identifiera vilka utmaningar som uppstår med utländska underentreprenörer, och hur de kan hanteras. En omfattande litteraturstudie genomfördes och samtal med branschmänniskor fördes för att skapa en teoretisk grund. Fallföretagets ledningssystem utforskades som en sorts nulägesanalys för att skapa en utgångspunkt för diskussionen. Slutligen genomfördes intervjuer med åtta produktionsledande tjänstemän från fallföretaget. Förhoppningsvis kan rapporten bidra med mer kunskap kring tvärkulturell kommunikation på byggarbetsplatser och samordning av säkerhetsarbetet med utländska underentreprenörer. Diskussionen kretsar främst kring internationella inköp, språk och kommunikation, arbetsplatsintroduktioner samt daglig styrning. Tydligt avgränsade entreprenader och uppföljning av ställda krav verkar vara förutsättningar för ett fungerande arbete med utländska underentreprenörer. Utstationerade arbetstagare bör genomgå en gedigen arbetsplatsintroduktion och involveras fullt ut i daglig styrning för att skapa delaktighet och ansvarskänsla samt undanröja säkerhetsrisker. På sikt bör engelska nyttjas som arbetsspråk även i normalstora byggprojekt. / Building sites with multiple languages and cultures represented create challenges for the communication about work environment and safety. In 2015 foreign employers sent more than 18 000 workers to Sweden to carry out construction work. According to the next years' objectives for housing construction and the planned expansion of the infrastructure, it is predicted that an additional 60 000 construction workers are needed each year. To meet the challenges that the increase may imply, studies on Swedish building sites with foreign labor are needed. This study is from the Swedish production management’s perspective, and aims to increase the conditions to create a good work environment for posted workers on the building site. The study was carried out in four parts with different approaches to identify the challenges which arise with foreign subcontractors, and how they can be managed. A comprehensive literature study was conducted and discussions with industry people were carried out to create a theoretical basis. The studied company’s management system was explored as a sort of situation analysis to create a basis for discussion. Finally, interviews were conducted with eight production leading officials from the studied company. Hopefully, the report can contribute with more knowledge about cross-cultural communication at building sites and coordination of the safety work with foreign subcontractors. The discussion mainly revolves around the international procurement, language and communication, workplace introduction and daily management. Clearly defined contracts and monitoring requirements seem to be prerequisites for functioning work procedures with foreign subcontractors. Posted workers should pass through a thorough workplace introduction and be fully involved in the daily management to create participation and a sense of responsibility, and eliminating safety risks. Over time, English should be used as a working language even in normal-sized building projects.

Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial. Resultatet visar att ett informationsmaterial om hur man använder tvättstugan inte kan förväntas påverka negativa beteenden i någon stor utsträckning och bör därför kombineras med andra åtgärder för att uppnå en nivå av påverkan som kan leda till beteendeförändring. / The purpose of this study is to develop a proposal for how information about the laundry room can be designed so that even immigrants with limited or no skills in the Swedish language can read and understand. The study will also seek answers to whether such information can affect the negative behaviors associated with the use of common laundry rooms, and to what degree. This is because the information material is meant to help prevent misuse of the equipment, and lack of consideration for the rules in the laundry. The empirical basis consists primarily of problem seeking interviews conducted with both residents and employees of Kommunfastigheter in Eskilstuna. The interviews show that there are many problems in the common laundry rooms, and there are signs that there may be a need for more appropriate information. The results show that information about how to use the laundry room cannot be expected to affect the negative behaviors to any large extent, and should therefore be combined with other measures in order to achieve a level of influence that can lead to behavioral change.

I dagens alltmer teknologiska och globala samhälle, där marknadsföring och reklam inte längre är bundet till landsgränser, är det viktigare än någonsin förr att marknadsförare på internationella företag är medvetna om hur kulturella värden i reklam uppfattas av sin publik. Tidigare forskning indikerar att användningen av lokaliserad reklam i marknadsföring ofta är fördelaktig, eftersom bristande kulturell känslighet kan bli kostsam för internationella företag. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att utforska tankar, upplevelser och reflektioner kring McDonald's reklam som är anpassad för en svensk marknad. Då amerikanisering och homogenisering av kulturella värden länge varit ett aktuellt ämne, undersöker denna studie även svenskars uppfattningar av McDonald's inhemska, amerikanska reklam. Detta för att avgöra om spridningen av amerikanska värderingar har möjliggjort användningen av standardiserad reklam av internationella företag. Empirin samlades i denna studie in genom semi-strukturerade intervjuer utförda i två fokusgrupper. Fokusgrupperna bestod av åtta svenska individer som fick ta del av både svensk och amerikansk McDonald's-reklam och därefter delta i diskussioner om sina intryck och uppfattningar. Studiens resultat visade att den svenska publiken upplevde den amerikanska reklamen som främmande, opersonlig och överdrivet säljdriven. De kulturella skillnaderna och språkbarriären uppskattades inte av publiken då de hindrade relaterbarheten till innehållet. Däremot ansågs den amerikanska reklamen kunna vara attraktiv för en yngre generation.  Den svenska reklamen resonerade betydligt bättre med publiken. Den upplevdes som tilltalande och personlig och värderingar om ett gemensamt ansvar för naturen relaterade till publiken. Dock var publiken kritisk till huruvida budskapet i den svenska reklamen verkligen var autentiskt. De svenska värderingar som förmedlades i reklamfilmen ansågs vara tillgjorda och användas för att manipulera mottagaren till en mer positiv syn på företaget. Många av dessa resonemang kunde härledas till deras upplevelse av McDonald’s som företag och det starka bandet snabbmatskedjan ansågs ha till USA och amerikanska värderingar. En dissonans uppstod därmed mellan att värna om miljön och att konsumera snabbmat, då detta ledde till associationer om masskonsumtion.  Resultatet från denna studie understryker betydelsen av att anpassa reklam efter kulturella värderingar för internationella företag som vill lyckas på en global marknad. Studien belyser även de utmaningar marknadsförare på internationella företag står inför då anpassning efter lokala värderingar bör ske, men måste genomföras på ett sådant sätt som framstår som genuint för mottagaren samtidigt som värderingarna bör överensstämma med varumärket och dess lokala konnotationer. Produkten i sig och upplevelsen av varumärkets ursprung antas därmed spela in i hur publiken uppfattar de lokala anpassningarna, vilket utgör en viktig insikt för marknadsförare på en global marknad. / In today's increasingly technological and global society, where marketing and advertising are less and less bound by national borders, it is more important than ever for marketers at international companies to be aware of how cultural values in advertisements are perceived by their audience. Previous research indicates that the use of localized ads is often beneficial, as cultural insensitivity can be costly for international companies. Thus, the purpose of this study is to explore the opinions, experiences, and reflections regarding McDonald’s ads tailored for the Swedish market. Given the ongoing discussion about Americanization and the homogenization of cultural values, this study also examines Swedish audiences’ perceptions of McDonald’s domestic American advertisements to determine whether the spread of American values has facilitated the use of standardized advertising by international companies. The empirical data for this study were collected through semi-structured interviews conducted in two separate focus groups. These focus groups consisted of eight Swedish participants who viewed both Swedish and American McDonald's advertisements and then discussed their impressions and perceptions. The study's results indicated that the Swedish audience perceived the American advertisements as unfamiliar, impersonal, and overly sales-driven. The cultural differences and language barriers were not well-received by the audience, rendering the advertisements unrelatable. However, the American McDonald's advertisements were viewed as more attractive to a younger generation. In contrast, the Swedish McDonald's advertisements resonated better with the Swedish audience, being perceived as more appealing and personal. The values of collective responsibility for the environment were seen as particularly relatable. However, the audience criticized the authenticity of the messages conveyed in the Swedish advertisements. They perceived the values depicted in the ads as contrived, aimed at manipulating viewers into holding a favorable opinion of the company. These viewpoints were primarily associated with their perception of McDonald’s as a corporation and its strong ties to the USA and American values. A discrepancy emerged between environmental concern and the consumption of fast food, leading to associations with mass consumption. The findings of this study underscore the significance of international companies adjusting their advertising to align with cultural values for success in the global market. Additionally, the study emphasizes the challenges faced by marketers at international companies, highlighting the necessity for adaptation to local values in a manner that appears authentic to viewers and resonates with the brand and its local connotations. Consequently, the product itself and perceptions of the brand's origin are presumed to influence how audiences perceive these localized adaptations, providing critical insights for marketers in a global market.