Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur språkbarriären upplevs av döva individer i arbetslivet, främjas deras psykosociala arbetsmiljö eller försämras den genom språkbarriären. Jag har främst utgått från tvärkulturell kommunikation som teori samt psykosocial arbetsmiljö. Huvudsakliga fokusen i denna uppsats har handlat om kommunikation och arbetsmiljö. Jag har genomfört sex intervjuer med respondenter som själva är döva och arbetar på hörselnormativa arbetsplatser. Metoden som användes vid urvalet var ett strategiskt urval. Resultatet av studien visade att det inte spelar så stor roll för de flesta att ha socialt stöd på arbetsplatsen. Det visade även sig att det inte riktigt spelar någon roll om man hade utfört arbetsmiljöarbete genom att göra anpassningar på jobbet för arbetsutövande. Kommunikationen vägde tyngre och språkbarriären påverkar den psykosociala arbetsmiljön avsevärt. Den psykosociala arbetsmiljön främjas vid självständiga arbeten där man inte behöver nyttja mycket kommunikation, där påverkar inte språkbarriären. Arbeten där man nyttjar mycket kommunikation påverkar den psykosociala arbetsmiljön i större utsträckning än självständiga arbeten.

<p><p>Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization?</p><p>Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality.</p><p>The research have assumed from the hermeneutical approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data.</p><p>The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution.</p><p>Our conclusion is that culture clashes occur and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.</p></p>

Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization? Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality. The research have assumed from the hermeneutical approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data. The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution. Our conclusion is that culture clashes occur and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.

Byggarbetsplatser med flera språk och kulturer representerade innebär utmaningar för kommunikationen kring arbetsmiljö och säkerhet. Under 2015 sände utländska arbetsgivare drygt 18 000 arbetstagare till Sverige för att utföra byggnadsarbeten. Med bakgrund i de närmaste årens mål för bostadsbyggande och den planerade utbyggnaden av infrastrukturen, spås ytterligare 60 000 byggnadsarbetare krävas varje år. För att möta de utmaningar som ökningen kan komma att innebära krävs studier om svenska byggarbetsplatser med utländsk arbetskraft. Denna studie är ur den svenska produktionsledningens perspektiv och syftar till att öka förutsättningarna att skapa en god arbetsmiljö för utstationerade arbetstagare på byggarbetsplatsen. Studien genomfördes i fyra delar med olika angreppssätt för att identifiera vilka utmaningar som uppstår med utländska underentreprenörer, och hur de kan hanteras. En omfattande litteraturstudie genomfördes och samtal med branschmänniskor fördes för att skapa en teoretisk grund. Fallföretagets ledningssystem utforskades som en sorts nulägesanalys för att skapa en utgångspunkt för diskussionen. Slutligen genomfördes intervjuer med åtta produktionsledande tjänstemän från fallföretaget. Förhoppningsvis kan rapporten bidra med mer kunskap kring tvärkulturell kommunikation på byggarbetsplatser och samordning av säkerhetsarbetet med utländska underentreprenörer. Diskussionen kretsar främst kring internationella inköp, språk och kommunikation, arbetsplatsintroduktioner samt daglig styrning. Tydligt avgränsade entreprenader och uppföljning av ställda krav verkar vara förutsättningar för ett fungerande arbete med utländska underentreprenörer. Utstationerade arbetstagare bör genomgå en gedigen arbetsplatsintroduktion och involveras fullt ut i daglig styrning för att skapa delaktighet och ansvarskänsla samt undanröja säkerhetsrisker. På sikt bör engelska nyttjas som arbetsspråk även i normalstora byggprojekt. / Building sites with multiple languages and cultures represented create challenges for the communication about work environment and safety. In 2015 foreign employers sent more than 18 000 workers to Sweden to carry out construction work. According to the next years' objectives for housing construction and the planned expansion of the infrastructure, it is predicted that an additional 60 000 construction workers are needed each year. To meet the challenges that the increase may imply, studies on Swedish building sites with foreign labor are needed. This study is from the Swedish production management’s perspective, and aims to increase the conditions to create a good work environment for posted workers on the building site. The study was carried out in four parts with different approaches to identify the challenges which arise with foreign subcontractors, and how they can be managed. A comprehensive literature study was conducted and discussions with industry people were carried out to create a theoretical basis. The studied company’s management system was explored as a sort of situation analysis to create a basis for discussion. Finally, interviews were conducted with eight production leading officials from the studied company. Hopefully, the report can contribute with more knowledge about cross-cultural communication at building sites and coordination of the safety work with foreign subcontractors. The discussion mainly revolves around the international procurement, language and communication, workplace introduction and daily management. Clearly defined contracts and monitoring requirements seem to be prerequisites for functioning work procedures with foreign subcontractors. Posted workers should pass through a thorough workplace introduction and be fully involved in the daily management to create participation and a sense of responsibility, and eliminating safety risks. Over time, English should be used as a working language even in normal-sized building projects.

Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial. Resultatet visar att ett informationsmaterial om hur man använder tvättstugan inte kan förväntas påverka negativa beteenden i någon stor utsträckning och bör därför kombineras med andra åtgärder för att uppnå en nivå av påverkan som kan leda till beteendeförändring. / The purpose of this study is to develop a proposal for how information about the laundry room can be designed so that even immigrants with limited or no skills in the Swedish language can read and understand. The study will also seek answers to whether such information can affect the negative behaviors associated with the use of common laundry rooms, and to what degree. This is because the information material is meant to help prevent misuse of the equipment, and lack of consideration for the rules in the laundry. The empirical basis consists primarily of problem seeking interviews conducted with both residents and employees of Kommunfastigheter in Eskilstuna. The interviews show that there are many problems in the common laundry rooms, and there are signs that there may be a need for more appropriate information. The results show that information about how to use the laundry room cannot be expected to affect the negative behaviors to any large extent, and should therefore be combined with other measures in order to achieve a level of influence that can lead to behavioral change.