Syftet med examensarbetet är att jämföra hållfasthetstillväxten och temperaturutvecklingen i klimatförbättrad anläggningsbetong, vilket är betong där 50% av cement har ersatts med slagg och därmed utsläppet av koldioxid från cement reducerats. Examensarbetet skrivs i samarbete med Skanska Stora Projekt Väst. Skanska har som mål att bli helt klimatneutralt till år 2045 och utvecklar ständigt sina betong för att nå målet. Skanskas klimatförbättrad betong, benämnt av Skanska “Gröna betong” är ett steg åt rätt riktning. Examensarbetets syfte är att undersöka hur produktionsplaneringen skulle se ut för en bestämd hållfasthetsklass hos en klimatförbättrad betong jämfört med en referens betong. Med handledning av Skanska genomförs en kvantitativ utredning med beräkningar i programvaran ”Produktionsplanering Betong” (PPB). En referensbetong och en klimatförbättrad betong vars hållfasthetsklass, vattencementtal, cementmängd med mera, varit känd har matats in i PPB med syfte att undersöka hur egenskaper som hållfasthet har utvecklats hos de olika betongen. Kända parametrar har varierats, såsom utetemperatur och tjocklek på betong för att undersöka hur hållfasthets- och temperaturutvecklingen påverkas hos de olika betongtypen och vilken formrivningstid betongen får utifrån detta. Resultaten visar att den klimatförbättrade betongen har långsammare hållfasthetsutveckling första dygnen men efter 28 dygn blir hållfastheten ungefär densamma som referensbetongens. Vintertid behövs extra åtgärder för att den klimatförbättrade betongen ska kunna gjutas. Formrivningstiden beräknades också och resultatet påvisade att den tunnare konstruktionen av klimatförbättrad betong hinner frysa innan hydratationsprocessen sätter igång. / The purpose of this thesis is to compare the strength growth and temperature development in climate-improved construction concrete, which is concrete where 50% of cement has been replaced with slag and thus the emission of carbon dioxide from cement has been reduced. The degree project is written together with Skanska Stora Projekt Väst. Skanska aims to be completely climate neutral by the year 2045 and is constantly developing its concrete to achieve the goal. Skanska's climate-improved concrete, named by Skanska “Green Concrete” is a step in the right direction. Written under the supervision of Hans Hedlund, calculations have been made to investigate how the strength and temperature development is affected when a part of cement is replaced with slag. The method was carried out through a quantitative investigation with the help of supervisors from the company Skanska, to later perform calculations using the software "Production Planning Concrete". A reference concrete and a climate-improved concrete whose, among other things, strength class, vct and amount of cement have been known was investigated with the help of PPB. The aim of the investigation is how properties such as strength developed in the various concrete. A parameters study has been made, varying external temperature and thickness of the concrete sections to investigate how the strength and temperature development has been affected in the different concrete types and what shredding time the concrete gets based on this. The conclusion has shown that the climate-improved concrete has a slower strength development in the first 24 hours, but then after 28 days the strength are approximately the same. In winter it is shown that the climate-improved concrete will need some additional measures to be cast. The time for stripping of the form was also calculated, and the results showed that the thinner construction of climate-improved concrete gets frozen before the hydration process sets in fully, thus not reaching the stripping time during winter.

Purpose: The aim of this study was to investigate the climate impact of building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås” by ETC Bygg. The purpose also included studying the demands on building materials when it comes to climate impact as well as the challenges of building with more climate friendly materials. Method: This study is based on a literature study and case study of the building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås”. Results: By using the climate-enhanced concrete instead of conventional concrete in the building foundation, the climate impact is reduced by 45%. If the storage of carbon in wood is taken into account, the wooden based materials used in the buildings are considered the most climate friendly. Also, when carbon storage is not taken into account, the wooden frame of cross-laminated timber used in studied buildings results in lower climate impact than conventional concrete. In most cases even better than climate enhanced concrete. The wooden fibre insulation used has one of the lowest climate impact, together with cellulose, when the carbon storage is considered. Data of its impact, without carbon storage, is missing. Literature shows that insulation of cellulose from recycled material, like the one used in the studied buildings, has among the lowest climate impact, whether the storage of carbon is included or not. However, data of the specific cellulose used in the buildings is missing. The results also show that there is possible to make more climate friendly options within a group of materials. In the studied project there has been no greater challenges when using selected materials. Currently there are no demands considering greenhouse gas emissions from building materials. Although, there is regulation in the law which aims at a sustainable development and there is national environmental goals and goals for the building sector to lower the climate impact. Conclusions: By using climate enhanced concrete in the foundation and wood as frame material and insulation, the studied buildings have reduced their climate impact in comparison to usage of more conventional building materials during the product stage. Some major challenges with used materials in the studied buildings do not appear to have existed, which differs from what is described in the literature, where several challenges are mentioned. By using building materials with lower climate impact, it can be considered a way to work towards the goals and regulations considering sustainable development.

Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett område som diskuteras är byggsektorn och dess utsläpp, vilket har lett till åtgärder i form av införandet av klimatdeklarationer. Dessa ska revideras med krav i form av gränsvärden som förväntas implementeras senast år 2027. Ett område med betydande utsläpp inom byggsektorn är användandet av betong som material vid nybyggnation, varvid intresset av klimatförbättrade varianter har ökat drastiskt under senaste åren.  Denna studie genomförs i samarbete med Wallenstam där det övergripande målet är att identifiera hur marknaden för klimatförbättrad betong står sig gentemot de kommande gränsvärden som förväntas införas till klimatdeklarationer senast år 2027. Ett av målen är att genom en beräkning visa hur en byggnads klimatutsläpp påverkas vid ett användande av klimatförbättrad betong istället för traditionell betong, där ett referensprojekt från Wallenstam har använts. Arbetet ska även, genom en intervjustudie, redogöra för vilka förutsättningar leverantörer av klimatförbättrad betong står inför att ta fram klimatneutral betong. Även om vissa leverantörers produkter gav ett lägre klimatutsläpp än andra visade resultatet ingen större avvikelse hos någon av leverantörerna. Samtliga undersökta leverantörer har produkter som ger ett lägre klimatavtryck än det gränsvärde som är baserat på referensprojektet. Alla undersökta kombinationer av leverantörernas produkter visade ett resultat med en minskning på över 20% där kombinationen med lägst klimatavtryck, som enbart innehåller platsgjuten betong, visade en minskning av byggnadens totala utsläpp på 38.4%. Intervjustudien visade att implementering av CCS-teknik och andra alternativa bindemedel krävs för att nå en klimatneutral betong. / Sweden aims to have zero net emissions of greenhouse gases by the year 2045. A major contributor to emissions is the construction sector, which has led to the introduction of climate declarations. These will be revised with requirements in the form of limit values that are expected to be implemented by the year 2027. As concrete accounts for a large part of the emissions from the construction sector, interest in climate-improved variants has increased significantly in recent years. This study is carried out in collaboration with Wallenstam, where the overall goal is to identify how the market for climate-improved concrete stands in relation to the future limit values that are expected to be introduced in climate declarations by the year 2027. One of the goals is to show how a building's climate emissions are affected by the use of climate-improved concrete instead of traditional concrete. For this, a reference project from Wallenstam has been used. The study will also, through an interview study, account for the conditions that suppliers of climate-improved concrete are facing to produce climate-neutral concrete. Although some suppliers' products had lower climate emissions than others, the results did not show any major deviation at any of the suppliers. All surveyed suppliers have products that have a lower climate footprint than the limit value based on the reference project. All examined combinations of the suppliers' products showed a result with a reduction of over 20%, where the combination with the lowest climate footprint, which only contains cast-in-place concrete, showed a reduction in the building's total emissions of 38.4%. The interview study showed that implementation of CCS technology and other alternative binders is required to reach a climate-neutral concrete.

Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan. Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering. Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong. Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045. Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna. / During the production of concrete, a large amount of carbon dioxide is emitted. The Swedish national climate target goal aims for climate-neutral concrete on the Swedish market by 2030 and to further attain a net zero emission by 2045. The concrete production industry is working on strategies to reach these goals and thereby attain a lower climate impact. This study aims to examine how the concrete industry works towards climate neutrality and to see how far they have come in accordance to this goal. A further purpose for this study is to increase the statistics for climate improved concrete and to compare how the climate improved concrete measures up to the revised standard ftSS 137003:2020. The study made use of a literature review, a survey and a document analysis. Through the literature review, information was acquired on theoretical background relating to the interest of study. The data obtained from the survey sent out to concrete producers constituted the primary source. This provided information regarding the current situation in relation to climate improved concrete. As a complement to the survey, the study also did a document analysis of EPDs as well as the revised standard. This tool was used to analyse existing climate improved concrete respectively to examine the revised standard in order to establish how alterations in the standard affects the conditions for climate improved concrete. Based on the results obtained from the survey and analysis of the EPDs, some climate improved concrete are currently available, yet in limited usage. Most of the concrete producers are lacking climate improved concrete on the market, but most of them are working towards this goal with the aim to have such a product on the market within one to three years. The majority of concrete producers are convinced that their concrete will be climate-neutral by the year 2045. Both the literature review and the survey confirmed the importance of collaboration between different actors during an early stage in order to attain climate neutrality in concrete production. To attain the climate goals it requires that concrete producers continue to work towards the climate goals, but moreover, the knowledge and awareness among consumers is also essential.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

Concrete is a material with attributes that are difficult to replace. However, concrete and cement industries are responsible for as much as 5-8 % of the global emissions. Today, there are solutions to reduce emissions associated with the production of concrete and cement. How much are those possibilities used and what are the potential obstacles for extended use?The goal according to “Färdplan klimatneutralbetong” is to make the concrete and cement industry climate neutral to year 2045. How likely is that to happen? Has the “Cement crisis” and the readjusted concrete standard SS137003 effected the development? And if so, how?Our study is in some ways a follow-up study after a study from 2021. What are the changes to the industry since the last study? Both last years study and our study are part of the project Betcrete 2.0 run by Katarina Malaga and RISE. Betcrete 2.0 is a collaborative project where it is ensured that the implementation of the roadmaps for cement and concrete progresses.The study is done with both quantitative and qualitative methods. Through literature studies, we have acquired a theoretical basis which we then used to create a web-based questionnaire that was sent out to concrete manufacturers. We have interviewed some clients to get their views. In the results, we then compared our results with Strömbom's previous study from 2021. Furthermore, we have engaged in document analysis. Generally, about concrete, specifically about climate-improved concrete, the readjusted concrete standard and about Cementa and their work towards climate neutrality.We have limited ourselves to only collect data regarding concrete production for 2021 and the survey was distributed primarily to members of the association Svensk Betong.The results show that the proportion of climate-improved concrete produced on the market has increased since the previous measurement was performed. In addition, the number of higher levels of climate-enhanced concrete has increased. Both customers and manufacturers have expressed some concerns about Cementa's mining permission in Slite. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the cement crisis that has arisen. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the threat posed by a possible cement crisis. Some are accelerating the work on climate-improved concrete, to exclude as large a proportion of cement as possible. Others act instead passively, because it is believed that a stop in Slite contributes to the need for other cement to be used and thus new tests must take place anyway.Concrete manufacturers believe that it is the customers who must increase the proportion of climate-improved concrete in their orders in order to accelerate development. The customers, in their turn, believe that it is not only in their hand to bear the cost of choosing climate-improved concrete, but instead believe that “Boverket” must set higher requirements, and that there should be opportunities for financial incentives.The companies that have been involved in collaborative projects, where several actors gather to jointly oversee new solutions for construction, thinks it’s rewarding. They believe that through collaboration, goals were achieved that one does not believe only one actor can solve on their own. Finally, we see that increased collaboration, higher demands from politicians and customers, manufacturers continued environmental propulsion, the need of implementation of CCS at Cementa production site in Slite,the opportunity for financial incentives to accelerate development to reach climate-neutral concrete 2045. We also believe that more education and more understanding is needed at all levels for the industry to work together for the same goals. / Betong är ett material med egenskaper som är svårersättliga. Dock bidrar betong- och cementindustrin med så mycket som 5–8 % av de globala utsläppen. Det finns idag möjligheter att minska utsläppen kopplat till tillverkning av cement och betong. Hur mycket används dessa möjligheter och om det föreligger hinder för utvidgad användning vad är då dessa?2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”färdplan klimatneutralbetong” vara just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003 påverkat utvecklingen? Om ja, hur? Vår studie är till viss del en uppföljande studie på ett examensarbete från 2021. Hur har branschen förändrats sedan förra studien? Både förra årets studie och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av Professor Katarina Malaga och RISE. Projektet är ett samverkansprojekt där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt. Studien är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan använt till att skapa en webbaserad enkät som skickats ut till betongtillverkare. Vi har intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms tidigare studie. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys. Generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementa och deras arbete mot klimatneutralitet. Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021 och enkäten distribuerades framför allt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong. Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan förra mätningen utfördes. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd för att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sitt arbete, kommer det innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet5/134om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att utesluta så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar ske. Genom att jämföra EPD:er på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp. Resultatet av sammanställningen räknades om till exempel på vilka effekter på minskning av emissioner som skulle kunna skett i de fall man i stället valt klimatförbättrad betong. Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andel klimatförbättrad betong i sina beställningar för att skynda på utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det är inte bara dem som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället på att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna. De företag som varit inblandade i samverkansprojekt, där man samlas flera aktörer för att tillsammans tillse nya lösningar på byggnationer, talar väl om dessa. De menar att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör kunnat lösa på egenhand. Slutligen ser vi att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrade arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i Slites anläggning, möjlighet till ekonomiska incitament för att accelerera utvecklingen för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen får samma bild över möjligheter och tillsammans arbetar åt samma håll. / <p>2022-06-21</p>

Concrete is a leading building material due to its durability, strength and carrying capacity etcetera. A weakness of concrete is it´s relatively large carbon dioxide emissions that are released during the production process. At this current time cement production accounts to 5% of the world's GHG emissions. Boverket has set a specific requirement that new buildings must be climate declared as a guide to more sustainable construction. This  study  aims  to  investigate  and  use  a  model-based  LCA-assessments  where climate- improved concrete is compared to a traditional concrete. This was done by examining a BIM- model. The  possibility  of  improving  the  environmental  impact  is  answered  by  producing carbon dioxide emissions equivalent for concrete in this property and comparing it with carbon dioxide emissions  equivalent  for  a  climate-improved  concrete  to  show  a potential  carbon  dioxide saving. A quantitative method is selected for this study using LCA. LCA-assessment is performed using several computer-based BIM programs to be able to produce simulations and calculations. A reference building that represents an ordinary apartment building in Sweden forms the basis of the assessment. LCA is based on only one environmental indicator which is carbon dioxide emissions. LCA assessment for the two types of concrete include the construction phase A1-A5 as well as the phase B6 operating energy according to Swedish standard SS-EN 15978: 2011. No account is taken of any differences in strength, fire class and sound class when exchanging materials. LCC limits to utility calculation. Results shows the total price increases by approximately SEK 49,000 if the ordinary concrete is replaced with a climate-improved concrete, and the carbon dioxide emissions is reduced by approximately 57,000 kgCO2e. Reduction in the climate-impact of concrete partly helps in the climate policy framework 2045 for a climate-neutral Sweden. Climate-improved  concrete  has  limits  within exposure  and  strength  classes.  Surroundingenvironment must therefore be considered. / Betong är ledande byggnadsmaterial med många goda egenskaper men också förhållandevisstora koldioxidutsläpp. Cementtillverkningen står idag för fem procent av världens utsläpp avväxthusgaser. Betongbyggandet måste ständigt förbättra sin hållbarhet och ta till sig åtgärderför att minska klimatpåverkan. Boverket har ställt ett krav att nybyggnationer måste klimatdeklareras som en vägledning mot mer hållbart byggande. Denna studie syftar till att undersöka och använda en modellbaserad LCA-analys där klimatförbättrad betong ställs mot en traditionell betong. Detta utfördes genom att en befintlig BIM modell av en fastighet på Kapellvägen undersöktes. Miljöpåverkans förbättringsmöjlighet besvaras genom att ta fram koldioxidutsläpp ekvivalentför betong i denna fastighet och jämföra det mot koldioxidutsläpp ekvivalent för enklimatförbättrad betong för att visa en potentialkoldioxid besparing. En kvantitativ metod väljs för denna studie, genom användning av LCA bedömning. LCA bedömningen utförs med hjälp av flera datorbaserade BIM program för att kunna ta fram simuleringar och beräkningar. Dessa BIM program är Autodesk Revit, Autodesk Insight, Bidcon och Solibri. En referensbyggnad som representerar ett vanligt flerbostadshus i Sverige ligger till grunden av bedömningen. LCA görs utifrån endast koldioxidutsläppmiljöindikator. Livscykelbedömningen för de två betongsorterna omfattar byggskedet och dess moduler A1-A5 samt modulen B6 driftsenergi som ingår i användningsskedet enligt svensk standard SS-EN 15978:2011. För energiförbrukning (kWh/BTA) i referensbyggnaden som motsvarar driftsenergi B6, tas det hänsyn endast till klimatskärmen. Inga hänsyn tas till eventuella skillnader i hållfasthet-, brand- ochljudklasser vid utbyte av material. LCC begränsas till nyttokalkyl.Resultat visar att den totala klimatpåverkan från stommen med traditionell betong beräknas till161 tonCO2e för flerbostadshuset i Kapellvägen 11. Medan den totala klimatpåverkan frånstommen med klimatförbättrad betong beräknas till 104 tonCO2e. Totala priset ökar med cirka 49 tusen kronor om man ersätter den traditionella betongen med en klimatförbättrad variant.Materialbytet i betongstommen leder till minskning av koldioxidutsläpp med cirka 57 ton CO2e. Koldioxidutsläppbesparingen motsvarar en kostnad på 0,86 kr/kgCO2e. Investeringen i den klimatförbättrade betongen motsvarar cirka 0,34% av den totala grundinvesteringen, medan koldioxidutsläppet är 13,3% mindre för hela byggnaden. På långsikt om 100 år ökar nuvärdet av investeringen i materialbytet med ca 222%. Driftskostnad förblir densamma innan och eftermaterialets byte. Klimatpåverkans förbättringar är möjliga och målet på färdplanen 2045 kan nås om alla i bygg- och anläggningssektor samarbetar. Minskning i klimatpåverkan för betongen gör att byggmaterialet blir mer hållbart i framtiden och hjälper delvis i färdplanen 2045 för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Tanken är att få fler aktörer till en konkurrens om vem som har minst klimatavtryck på deras klimatförbättrade betong. Klimatförbättrad betong har idag begränsningar inom exponerings och hållfasthetsklasser, men mycket betong används inomhus med låga laster och exponeringsklasser som klimatförbättrad betong förser.

Swedish buildings account for a large part of Sweden's greenhouse gas emissions, which is why the construction industry within the framework of the concrete initiative has produced a Roadmap for Climate Neutral Concrete. The climate neutral targets meant that Sweden will have net carbon emissions of carbon dioxide in the atmosphere by 2045. In order to achieve the national environmental goals, it is important to reduce the climate impact from concrete construction. Today, the concrete industry is facing a major challenge in minimizing the consumption of concrete, while at the same time the need for new buildings is increasing as a result of the increase in land populations.Concrete lifecycle analysis shows that 90 percent of carbon dioxide emissions come from the manufacturing process of cement clinker that is included in the cement binder. For this reason, the concrete industry has researched and developed various alternatives that contribute to reducing the environmental impact caused by concrete by reducing carbon dioxide emissions.The purpose of this thesis is to evaluate the environmental impact of different types of concrete and to investigate two factors that contribute to reducing carbon dioxide emissions in the atmosphere. The factors being investigated are choice of optimized concrete recipe by reducing proportion of cement and choice of concrete composition by replacing cement with alternative binders.A survey study was conducted to analyze the environmental impact of different types of concrete with different amounts of cement, water percentage and exposure class. In addition, a comparison study between ordinary concrete and climate-enhanced concrete was performed to analyze the climate impact of climate-enhanced concrete with different improvement steps compared to ordinary concrete. To carry out this study, a study of ordinary concrete has been carried out with documents (concrete quantity, strength class and water cement figures) from a reference project obtained by Specialfastigheter, and then replaced with climate-enhanced concrete in various improvement steps.The results show that concrete with lower cement volume and higher water cement numbers give a marked reduction in the building's climate impact. By reducing the amount of cement in the concrete, the proportion of cement clinkers included in the cement binder is lowered, which in turn reduces the climate impact. In addition, a comparison study also shows that the building's climate impact can be reduced between 10, 25 and 52 percent through the use of climate-enhanced charm. This is because climate-enhanced concrete is being replaced by some cement with alternative binders.The conclusion is that this study provides greater opportunity for the construction industry to gain additional knowledge and a better understanding of how environmental impact can be reduced by choosing the right type of concrete. Choosing concrete with lower strength, higher water cement ratio and higher proportion of alternative binders contributes to lower climate impact from concrete. / Svenska byggnader står till svars för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser, därför har byggbranschen inom ramen för betonginitiativet tagit fram Färdplan för Klimatneutral betong. Klimatneutralmålen innebär att Sverige ska uppnå nettonollutsläpp av koldioxid i atmosfär år 2045. För att kunna nå de nationella miljömålen är det viktigt att sänka klimatpåverkan från betongkonstruktion. Idag befinner sig betongbranschen inför stor utmaning att minimera konsumtion av betong, samtidigt som behovet av nybebyggelse ökar till följd av att jordbefolkningen ökar.Betonglivscykelanalys visar att 90 procent av koldioxidutsläpp kommer från tillverkningsprocess av cementklinker som ingår i bindemedlet cement. Av denna anledning har betongbranschen undersökt och utvecklat olika alternativ som bidrar till minskning av miljöpåverkan orsakad av betong genom att reducera koldioxidutsläpp.Syftet med detta examensarbete är att utvärdera miljöpåverkan från olika betongssorter samt att undersöka två faktorer som bidrar till minskning av koldioxidutsläpp i atmosfären. De faktorer som ska undersökas är val av optimerat betongsrecept och alternativa bindemedel. Det optimerade betongrecept sker genom minskning av andel av cement och val av betongsammansättning där cement ersätts med alternativa bindemedel.En undersökningsstudie utfördes för att analysera miljöpåverkan av olika betongssorter med olika cementsmängd, vattencementtal och exponeringsklass. Dessutom utfördes en jämförelsestudie mellan vanlig betong och klimatförbättrad betong för att analysera klimatpåverkan av klimatförbättrad betong med olika förbättringssteg jämfört med vanlig betong. För att genomföra denna studie har olika betongsmängder, hållfasthetsklass och vattencementtal undersökas. Betonginformation hämtas från ett referensprojekt erhållna av Specialfastigheter för att sedan ersättas med klimatförbättrad betong i olika förbättringssteg.Resultaten visar att betong med lägre cementmängd och högre vattencementtal ger uppmärksammade minskning av byggnadens klimatpåverkan. Genom att minska cementmängden i betongen sänks andelen av cementklinker som ingår i bindemedlet cement, vilket i sin minskar klimatpåverkan. Dessutom visar även jämförelsestudien att byggnadens klimatpåverkan kan minskas mellan 10, 25 och 52 procent genom användning av klimatförbättrad betog. Detta beror på att klimatförbättrad betong ersätter en del av cement med alternativa bindemedel.Slutsatsen är att denna studie ger större möjlighet för byggbranschen att få ytterligare kunskap samt bättre förståelse om hur miljöpåverkning kan minskas genom att välja rätt betongtyp. Att välja betong med lägre hållfasthet, högre vattencementtal och högre andel av alternativa bindemedel bidrar till lägre klimatpåverkan från betong.

Greenhouse gas emissions drive climate change, posing a global challenge with serious consequences ranging from glacial melting to societal disruptions. Sweden has introduced a climate policy framework to achieve climate neutrality by year 2045, with the construction and real estate sector accounting for about 21 percent of total greenhouse gas emissions. Concrete, despite its long history and versatility, significantly contributes to the climate crisis. The problem is serious where a circular construction sector and concrete reuse can reduce the carbon footprint and contribute to Sweden's environmental goals. The study focuses on today's challenges with concrete's extensive climate impact and the insufficient reuse of older concrete buildings and strives to identify solutions for the reuse of concrete walls. Real estate companies Castellum and Vectura, along with consulting firm Bjerking, lead a reuse project for circular construction in Främre Boländerna. The properties of concrete, including its compressive strength, vary depending on the area of use, ranging from general building structures to commercial and industrial buildings. Previous research has shown that there is great potential for reuse, but also many challenges. The report's methodology includes interviews with six respondents, three field visits, compressive strength tests of concrete samples, and an extensive literature review, all to answer the study's purpose and problem. The interview study indicates that there are several challenges with reuse and the concrete samples show suitable compressive strength values for reuse with approved crack creation. The study's conclusions show that the concrete from Främre Boländerna can be used for general structures like homes and parks, but not for commercial buildings that require a load-bearing building frame. The main challenges identified in the study are intermediate storage, economic factors, legal issues, lack of standards and guidelines, reuse depots, and logistical problems. Despite these challenges, future opportunities appear promising.

No description available.