Syftet med fallstudien av förskolan Hoppet är att analysera framgångar och hinder för fossilfritt byggande då projektet hade som ansats att vara helt fossilfritt. Studiens ambition är att bidra till ökad av kunskap inom området fossilfritt byggande utifrån ett fastighetsföretagandeperspektiv och även ge förslag inom områden som behöver vidare forskning. Fallstudie genomfördes via en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie bestående av respondenter med olika befattningar inom projektgruppen.  Resultatet visar att projektet hade en innovativ miljö som gärna tänjde på gränserna för vad som var möjligt inom fossilfritt byggande. Projektet lyckades även påverka externa leverantörer av byggmaterial att ställa om delar av sin produktion till att bli mer fossilfri. Det har varit både stora lärdomar och stor kunskapsspridning. Det har funnits många intressenter som velat ta del av projektet, samt många tillfällen för kunskapsöverföring. Projektet Hoppet var bidragande till att diskussioner om fossilfrihet i branschen sattes igång, har skapat ett forum för frågorna, samt agerat inspirationskälla för andra aktörer att sänka sina klimatavtryck.

Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett område som diskuteras är byggsektorn och dess utsläpp, vilket har lett till åtgärder i form av införandet av klimatdeklarationer. Dessa ska revideras med krav i form av gränsvärden som förväntas implementeras senast år 2027. Ett område med betydande utsläpp inom byggsektorn är användandet av betong som material vid nybyggnation, varvid intresset av klimatförbättrade varianter har ökat drastiskt under senaste åren.  Denna studie genomförs i samarbete med Wallenstam där det övergripande målet är att identifiera hur marknaden för klimatförbättrad betong står sig gentemot de kommande gränsvärden som förväntas införas till klimatdeklarationer senast år 2027. Ett av målen är att genom en beräkning visa hur en byggnads klimatutsläpp påverkas vid ett användande av klimatförbättrad betong istället för traditionell betong, där ett referensprojekt från Wallenstam har använts. Arbetet ska även, genom en intervjustudie, redogöra för vilka förutsättningar leverantörer av klimatförbättrad betong står inför att ta fram klimatneutral betong. Även om vissa leverantörers produkter gav ett lägre klimatutsläpp än andra visade resultatet ingen större avvikelse hos någon av leverantörerna. Samtliga undersökta leverantörer har produkter som ger ett lägre klimatavtryck än det gränsvärde som är baserat på referensprojektet. Alla undersökta kombinationer av leverantörernas produkter visade ett resultat med en minskning på över 20% där kombinationen med lägst klimatavtryck, som enbart innehåller platsgjuten betong, visade en minskning av byggnadens totala utsläpp på 38.4%. Intervjustudien visade att implementering av CCS-teknik och andra alternativa bindemedel krävs för att nå en klimatneutral betong. / Sweden aims to have zero net emissions of greenhouse gases by the year 2045. A major contributor to emissions is the construction sector, which has led to the introduction of climate declarations. These will be revised with requirements in the form of limit values that are expected to be implemented by the year 2027. As concrete accounts for a large part of the emissions from the construction sector, interest in climate-improved variants has increased significantly in recent years. This study is carried out in collaboration with Wallenstam, where the overall goal is to identify how the market for climate-improved concrete stands in relation to the future limit values that are expected to be introduced in climate declarations by the year 2027. One of the goals is to show how a building's climate emissions are affected by the use of climate-improved concrete instead of traditional concrete. For this, a reference project from Wallenstam has been used. The study will also, through an interview study, account for the conditions that suppliers of climate-improved concrete are facing to produce climate-neutral concrete. Although some suppliers' products had lower climate emissions than others, the results did not show any major deviation at any of the suppliers. All surveyed suppliers have products that have a lower climate footprint than the limit value based on the reference project. All examined combinations of the suppliers' products showed a result with a reduction of over 20%, where the combination with the lowest climate footprint, which only contains cast-in-place concrete, showed a reduction in the building's total emissions of 38.4%. The interview study showed that implementation of CCS technology and other alternative binders is required to reach a climate-neutral concrete.

Klimatförändringarna på vår planet har länge varit ett pågående diskussionsämne, där nya mål sätts upp för att minska den ökade växthuseffekten. Bygg- och anläggningssektorn i Sverige står för över 20 procent av de totala växthusgasutsläppen. År 2017 har Sverige satt ett miljömål att landet ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser innan år 2045. Den 1 januari år 2022 införde regeringen kravet på att alla nybyggnader ska klimat deklareras. Byggherren har ansvaret för att upprätta klimatdeklarationerna som ska redovisa klimatpåverkan från byggskedet. Beräkning av en byggnads miljöpåverkan kan utföras med hjälp av livscykelanalys eftersom miljöpåverkan i byggskedet tar endast hänsyn till moduler A1-5. Syftet med examensarbetet är att utföra och undersöka processen för klimatdeklarationer både med och utan modellbaserade verktyg. Vidare syftar studien till att undersöka hinder, svårigheter och utvecklingar som uppstår vid utförandet av klimatkalkyler med modellbaserade verktyg. Metodvalen för denna studie baserades på en fallstudie respektive intervjustudie. Fallstudien baseras på att ta fram klimatdeklarationer med och utan modellbaserade verktyg. Intervjustudien baseras på intervjuer med fyra respondenter som har kunskap och erfarenhet inom klimatkalkyler samt modellbaserade verktyg. Två klimatdeklarationer har framtagits, där en av dem genomfördes manuellt och den andra med hjälp av BIM-verktygen, Revit och VICO office samt beräkningsverktyget Bidcon. För klimatdeklarationen som utfördes utan modellbaserade verktyg, beräknades mängderna manuellt och generiska data från programmet BM användes, tillskillnad från den andra klimatdeklarationen där resursdata från Bidcon användes. Resultatet av klimatdeklarationen framförs nedan: - Utan modellbaserade verktyg: 41 188,67 kg CO₂e per m² Atemp - Med modellbaserade verktyg: 40 020,53 kg CO₂e per m² Atemp Skillnaden mellan klimatpåverkan för respektive metoder utgör 2,8 procent, vilket inte anses vara omfattande. Intervjustudien påvisade att modellbaserade verktyg bidrar med förbättringar i form av tidiga indikationer som framtas, automatiskt informationsflöde samt visualisering. Utmaningar som kan förekomma är bland annat kommunikationsbrist, bristande kunskap och begränsad budget. / The climate change that is affecting our planet has been an ongoing topic during a long period of time. During this time many goals has been set in order to decrease the greenhouse effect. On January 1, 2022, the government introduced a requirement that all new buildings shall be climate declared. Calculation of a building´s environmental impact can be carried out using lifecycle analysis (LCA), for environmental impact in the construction phase only modules A1-5 are considered. The purpose of this thesis is to perform and examine the process of climate declarations, both with and without a model-based tool. Furthermore, the study aims to investigate obstacles, difficulties and improvements that arise when performing climate calculations with modelbased tools. The following method choices for this study are a case study and interviews. The case study is based on producing climate declarations with and without model-based tools. The interviews were held with four respondents with knowledge and experience regarding climate calculations and model-based tools. Two climate declarations have been produced, where one was carried out manually and the other with the help of the BIM tools. The result of the climate declaration is presented below: - Without model-based tools: 41 188,67 kg CO₂e per m² Atemp - With model-based tools: 40 020,53 kg CO₂e per m² Atemp The difference between the climate impact is approximately 2,8 percent, which is insignificant. The interview study showed that model-based tools contribute to improvements, such as early indications, automatic information flow and visualization. Challenges that may occur include a lack of communication, knowledge, and a limited budget.

The greenhouse effect is a global threat to our planet. If the world is to achieve the goals set, drastic changes need to take place. 21% of greenhouse gas emissions in Sweden stem from the construction and real estate sector. From 1 January 2022, a new legal requirement is introduced where a climate declaration will be required on all building permits applied for. The purpose of this study is to investigate the implementation of new legal requirements like the law of climate declarations. A great focus was placed on the legal requirement for climate declarations, but questions were also asked regarding older legal requirements by examining how the implementation of previous and current legal requirements has gone, the writers will then also examine how one should approach new legal requirements. Furthermore, the writers examine what adjustments worker and their workplaces made for these legal requirements. The writers held interviews, sent out a survey and calculated a climate declaration. The calculation was aimed to deepen the writer’s knowledge in calculations and to evaluate problems brought up from both the interviews and from the survey. This bachelor's thesis has been carried in collaboration with Bjerking. It was concluded that it benefits companies to start early. Exactly when to start and with what is further specified in the paper. Another important part of the implementation is effective methods for quantifying models. With the current legal design of climate declarations, construction does not have to reach a limit value. Yet the writers see the value in starting the implementation of new working methods and acquiring knowledge about the new legal requirements as soon as possible to facilitate when these are introduced.  In order to make companies more competitive and put the company in the forefront of the industry. This paper was concluded with a check list. This checklist makes the implementation of the new legal requirement trouble-free by avoiding common mistakes. / Växthuseffekten är idag ett globalt hot mot vår planet. Om Sverige skall nå upp till de mål som satts upp av regeringen i det klimatpolitiska ramverket behöver drastiska förändringar ske. Av Sveriges klimatpåverkan kommer 21% av växthusgaserna från bygg- och fastighetssektorn. Från och med 1 januari 2022 gäller det nya lagkravet där det kommer krävas en klimatdeklaration på alla bygglov som söks för att få ett slutbesked på ett byggprojekt.   I samarbete med Bjerking har detta examensarbete genomförts i syfte att klargöra och undersöka implementeringen av nya lagkrav. Genom att sedan klargöra hur implementering av tidigare och nuvarande lagkrav har gått skall sedan undersökas även hur man bör ställa sig till nya lagkrav. Det har lagts ett stort fokus på lagkravet om klimatdeklaration och detta har använts som utgångspunkt. Dessutom ställdes frågor gällande delen av arbetsmiljölagen som täcker Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) och utöver detta även lagkravet kring energideklarationer. En klimatdeklaration beräknades för en lagerbyggnad. Beräkningen var ämnad att fördjupa kunskaperna kring klimatberäkning samt att finna de utmaningar som nämns i intervjuer gällande klimatberäkning. Resultatet från klimatberäkningen jämfördes sedan med klimatberäkningar från andra vetenskapliga källor. Hädanefter jämfördes olika byggnadstyper för att kunna identifiera olika utmaningar med dessa. Resultatet visar att det gynnar företag att börja tidigt.  Med den nuvarande lagutformningen av klimatdeklarationer behöver byggnader inte uppnå gränsvärden. Det finns dock ett värde i att påbörja implementeringen av nya arbetssätt och införskaffa kunskap kring de nya lagkraven redan nu för att underlätta när dessa införs. Detta kan göra företag mer konkurrenskraftiga eftersom företaget då ligger i framkant i branschen. En annan viktig del av implementeringen är effektiva metoder för ta fram ingående material i en given byggnad baserat på dess modeller, detta kallas mängdning. Detta då effektiv mängdning är centralt för att de nya arbetssätten ska gå smidigt. För att underlätta denna process uppfördes slutligen en checklista där de vanligt uppstående problemen hanteras.

Påverkan på klimatet är idag ett av de största fokusområdena för byggbranschen. Forskning kring klimatförbättrade material och tillverkningsmetoder utvecklas i takt med att klimatkraven ökar. Betongtillverkning och -användning är en del av byggbranschen som måste förändras för att kunna vara hållbar i framtiden. Syftet med studien är att bidra med kunskap kring orsaker till överdimensionering och fel exponeringsklasser gällande betongkonstruktioner, samt vilken av de undersökta överdimensioneringar som ger störst CO2 utsläpp. För att visa detta så utförs en fallstudie av kvarteret Kaptenen i Lomma, och klimatberäkningar för att uppskatta betongkonstruktionernas CO2 utsläpp samt för att finna förbättringsområden i fallstudiens betongkonstruktioner. Studien genomförs i samarbete med Anders Rönneblad från Cementa, Betongindustri och Abetong, som bidrar med data för fallstudien samt kunskaper inom ämnesområdet. Utifrån fallstudien visar det sig att det inte finns resurser att skräddarsy varenda konstruktionsdetalj, vilket leder till att konstruktionselement blir dimensionerade enhetligt. Undersökningen av fallstudien påvisar även att den huvudsakliga anledningen till överdimensionering är förenkling av byggprocessen. Om man i fallstudien använt kantavstyvning och voter hade det medfört en minskning av volymen med 28 procent hos betongplattan. Vidare om projektets original betong ersatt i garage och källare till ThomagarageGrön kunde exponeringsklassen sänkas från XD3 till XC4. I så fall sänks CO2 utsläppen för källarbetongen med 22 procent och med 53 procent för garagebetongen. Genom beräkningar av klimatpåverkan hos Kv. Kaptenen i Lomma så visar det sig att ändringen från original betong till klimatförbättrad betong tillsammans med användandet av kantavstyvningar och voter, ger en minskning av koldioxidutsläppen med 47 procent. För att minska koldioxidutsläppen ytterligare, så har fallstudien undersökts med framtida betongtyper. Med framtida betongtyper menas ytterligare klimatförbättrad betong, vilket uppnås genom arbete med alternativa bindemedel som förväntas vara tillgängliga på marknaden i framtiden. Genom användandet av dessa betongtyper samt kantavstyvningar och voter uppnås en minskning av koldioxidutsläppen med 57 procent. / Finding different alternative methods/materials to minimize the climate impact of concrete is one of the many objectives that the concrete industry must achieve to meet the demanding building regulations. Therefore, new types of concrete such as “climate-enhanced concrete” are being developed currently and different complementary measure to minimize the climate impact of concrete are being explored. The aim of the thesis is to study how over dimensioning and using wrong exposure class can be avoided for concrete structures and to determine how over dimensioning can impact climate. To ascertain the answer, a case study is carried out on an ongoing construction project “Kvarteret” by JM AB, located in Lomma, Sweden. The information and guidance which is used to draw different conclusions are provided by Anders Rönneblad from Cementa AB. In summary the solutions this study has examined wouldn’t be achievable without an early collaboration between the supplier and project team. Methods that the study reviewed are for example minimizing the amount of concrete and exploring the use of different strength class on a shallow foundation, using a different alternative such as Thomagarage Grön, using different strength class on the concrete filling for the prefabricated concrete double-wall element and using different climate enhanced concrete in the concrete elements. Another aspect that wasexamined is by using climate enhanced concrete from Betongindustri BIO 40. By applying the solutions that were discussed in the study, a total of 57% climate impact reduction for the concrete structures be attained.