Spelling suggestions: "subject:"slags ocho produktionplanering betong."" "subject:"slags ocho produktionsplanering betong.""
1 |
Hållfasthets- och temperaturutveckling hos klimatförbättrad betong / Strength and temperature development in climate-improved concreteMartinovic, Isidora January 2022 (has links)
Syftet med examensarbetet är att jämföra hållfasthetstillväxten och temperaturutvecklingen i klimatförbättrad anläggningsbetong, vilket är betong där 50% av cement har ersatts med slagg och därmed utsläppet av koldioxid från cement reducerats. Examensarbetet skrivs i samarbete med Skanska Stora Projekt Väst. Skanska har som mål att bli helt klimatneutralt till år 2045 och utvecklar ständigt sina betong för att nå målet. Skanskas klimatförbättrad betong, benämnt av Skanska “Gröna betong” är ett steg åt rätt riktning. Examensarbetets syfte är att undersöka hur produktionsplaneringen skulle se ut för en bestämd hållfasthetsklass hos en klimatförbättrad betong jämfört med en referens betong. Med handledning av Skanska genomförs en kvantitativ utredning med beräkningar i programvaran ”Produktionsplanering Betong” (PPB). En referensbetong och en klimatförbättrad betong vars hållfasthetsklass, vattencementtal, cementmängd med mera, varit känd har matats in i PPB med syfte att undersöka hur egenskaper som hållfasthet har utvecklats hos de olika betongen. Kända parametrar har varierats, såsom utetemperatur och tjocklek på betong för att undersöka hur hållfasthets- och temperaturutvecklingen påverkas hos de olika betongtypen och vilken formrivningstid betongen får utifrån detta. Resultaten visar att den klimatförbättrade betongen har långsammare hållfasthetsutveckling första dygnen men efter 28 dygn blir hållfastheten ungefär densamma som referensbetongens. Vintertid behövs extra åtgärder för att den klimatförbättrade betongen ska kunna gjutas. Formrivningstiden beräknades också och resultatet påvisade att den tunnare konstruktionen av klimatförbättrad betong hinner frysa innan hydratationsprocessen sätter igång. / The purpose of this thesis is to compare the strength growth and temperature development in climate-improved construction concrete, which is concrete where 50% of cement has been replaced with slag and thus the emission of carbon dioxide from cement has been reduced. The degree project is written together with Skanska Stora Projekt Väst. Skanska aims to be completely climate neutral by the year 2045 and is constantly developing its concrete to achieve the goal. Skanska's climate-improved concrete, named by Skanska “Green Concrete” is a step in the right direction. Written under the supervision of Hans Hedlund, calculations have been made to investigate how the strength and temperature development is affected when a part of cement is replaced with slag. The method was carried out through a quantitative investigation with the help of supervisors from the company Skanska, to later perform calculations using the software "Production Planning Concrete". A reference concrete and a climate-improved concrete whose, among other things, strength class, vct and amount of cement have been known was investigated with the help of PPB. The aim of the investigation is how properties such as strength developed in the various concrete. A parameters study has been made, varying external temperature and thickness of the concrete sections to investigate how the strength and temperature development has been affected in the different concrete types and what shredding time the concrete gets based on this. The conclusion has shown that the climate-improved concrete has a slower strength development in the first 24 hours, but then after 28 days the strength are approximately the same. In winter it is shown that the climate-improved concrete will need some additional measures to be cast. The time for stripping of the form was also calculated, and the results showed that the thinner construction of climate-improved concrete gets frozen before the hydration process sets in fully, thus not reaching the stripping time during winter.
|
Page generated in 0.1167 seconds