Detta examensarbete behandlar STT/F-bjälklagselementens krympning och krypning. Arbetet har utförts på uppdrag av Strängbetong AB, med Örjan Pettersson som initiativtagare och handledare. STT/F-bjälklagselement är en prefabricerad förspänd betongprodukt bestående av två spända balkar med en ovanpåliggande armerad platta. De används som bjälklag i yttertakskonstruktioner och har, tack vare tunna balkliv och en sadelformad platta, låg vikt och kan uppnå spännvidder närmare 30 meter. Förspända element förändras efter gjutning på grund av krympning, krypning samt stålets relaxation. Förutsättningarna varierar med bland annat olika betongkvalitet, förspänningsnivå, temperatur och luftfuktighet. Vid dimensionering tas hänsyn till dessa parametrar för att säkerställa maximal spännvidd och upplagslängd. Syftet med detta examensarbete har varit att jämföra bjälklagselementens verkliga förändringar med de beräknade. På Strängbetongs fabrik i Kungsör har mätningar utförts under olika årstider med varierande luftfuktighet och temperatur. Rörelsen samt överhöjningen hos elementen har noterats; först i form före gjutning och därefter under lagring, för att sedan jämföras med beräkningar enligt den gemensamma europeiska beräkningsstandarden Eurocode 2. Vid krypningsberäkningar har Strängbetongs beräkningsprogram för betongelement SbEle 3.10 delvis använts. Vid jämförelse, efter avslutade mätningar och beräkningar, kan fastställas att de uppmätta värdena överensstämmer väl med de beräknade vad gäller rörelsen. 0,5 + 0,5 promille är rimliga värden att anta på autogen respektive uttorkningskrympning. Överhöjningen är jämförelsevis också väl överensstämmande, med undantag för två av bjälklagselementen med en högre spänningsnivå. Eurocode 2 kan anses vara fullt tillämpbart som beräkningsmetod för STT/F-bjälklagselement.

Betongindustrin står idag för åtta procent av Sveriges totala klimatpåverkan, trots detta är betong fortfarande ett av världens mest använda och viktigaste byggnadsmaterial. På väg mot en klimatneutral framtid krävs det att klimatförbättrad betong nyttjas i en högre grad än de görs i dagsläget. Sett från ett produktionsperspektiv kan eventuellt effektiviteten minska till följd av den klimatförbättrade betongens generellt långsammare härdningstid. Studien syftar till att undersöka möjligheten för betongelementtillverkare inom betongindustrin att i en större utsträckning implementera klimatförbättrad betong. De centrala delarna för studien är en inledande litteraturstudie som genomförs för att erhålla en ökad förståelse inom ämnet. Detta följs av beräkningar som förbättrar den teoretiska förståelsen relaterad till avspänningshållfasthet i prefabricerade betongelement samt av praktisk provning som kommer att verifiera de teoretiska grunderna. De parametrar som kommer att studeras genom studien är främst avspänningshållfasthet samt den initiala härdningstiden. Resultatet visar att härdningstiden för klimatförbättrad betong är för långsam för att kunna nyttjas helt i en fullskalig produktion med dagens teknik. Studien styrker att det är möjligt att reducera betonghållfastheten för avspänning markant, dock krävs det att hänsyn tas till andra dimensionerande parametrar också så som urlyft och hantering om det skulle implementeras i produktionen. Kommande examensarbete i samverkan med Strängbetong AB bör undersöka möjligheten till att använda mer klimatförbättrad betong i betongindustrin i form av förspända balkar. / Today, the Swedish concrete industry is responsible for eight percentage of the country’s total effect on the climate. Despite its climate footprint, concrete remains one of the most utilized and crucial building materials all over the world. Heading towards a climate-neutral future, implementing climate-improved concrete to a greater extent is decisive. However, today’s climate-improved concrete brings disadvantages such as increased curing time and less efficient production. This thesis aims to investigate possibilities for producers of the concrete industry to implement climate-neutral concrete more proficiently. The central parts of this study contain an initial literature study for a better understanding of the subject. Followed by calculations to increase the theoretical knowledge about relaxation strength and practical testing to verify the theory. The relaxation strength and initial curing time are the two most vital parameters in this study. The result of the study was that the curing time for climate-improved concrete is too slow to be entirely utilized in full-scale production. In contrast, the strength for relaxation can be significantly reduced, however, it is necessary to consider other dimensioning parameters like lifting and handling. The following thesis in collaboration with Strängbetong AB involves the possibility to utilize climate-improved concrete on a larger scale regarding prestressed beams.