Samhället behöver snabbt ställa om för att minimera den globala uppvärmningen. Därtill har allt fler kommuner börjat ansluta sig till målet om att bli klimatneutral som nu i vår samtid blivit ett populärt åtagande. Men det finns ett glapp mellan detta åtagande och kommunens konkreta och faktiska åtgärder för att hitta nya tillvägagångssätt i mån om att omdirigera ohållbara beteenden och aktiviteter. Forskningen påvisar kommunens centrala roll i detta arbete. Men omställningsprocesser är komplexa företeelser, särskilt i förhållande till den strategiska fysiska planeringen. Parallellt med detta är avståndet långt mellan forskningens normativa beskrivningar av hur en klimatneutral omställningsprocess ska gå till och den faktiska verkligheten. I den faktiska verkligheten är den strategiska fysiska planeringen en bestridd process, där olika strävansmål kan ge upphov till målkonflikter. Syftet med uppsatsen är därför att överbrygga detta glapp, genom att undersöka kommunala tillvägagångssätt för att införliva en klimatneutral omställning. Detta med särskilt fokus på de målkonflikter som kan uppstå i en sådan process. Undersökningen genomförs utifrån en fallstudie, där en djupdykning görs inom de interna processer som omgärdar kommunens arbete i att uppnå klimatneutralitet. Studien görs med syfte att bidra med kunskap till klimatneutrala omställningsprocesser utifrån en praktisk kontext. Empiri har samlats in genom en kombinerad dokument- och intervjustudie. Materialet har vidare analyserats utefter Grandin och Sareen tre processteg: katalysera, förnya och rutinisera, som behandlar hur transformativa metoder kan få fäste och skapa långvarig förändring. Med hjälp av Grandin och Sareens processteg kan vi förstå omställningsprocesser utifrån ett nytt perspektiv. Resultatet och analysen visar på i likhet med tidigare forskning att kommuner i hög utsträckning förlitar sig på teknologiska och energimässiga lösningar. Varvid naturens värde tenderar att bli nedprioriterat. Men analysen indikerar också vikten av drivna tjänstepersoner att demonstrera mer hållbara alternativ för att starta i gång en omställningsprocess. Avslutningsvis fördjupar studien en nyanserad förståelse för hur kommunala organisationer kan driva fram en omställningsprocess.

This thesis evaluates the environmental, economic, and social impacts of implementing secondary wood from recycling centers into wood crafts in Stockholm schools. The thesis is conducted in a case study setting as a part of the "Climate Neutral Stockholm 2030" sub-project 3.2, which focuses on promoting reuse and waste reduction through circularity. A comparative consequential life cycle assessment (LCA) and life cycle cost (LCC) within a cradle-to-gate system boundary was conducted in a scenario setting, which compared and quantified the use of virgin wood and secondary wood both environmentally and economically. The environmental profile was quantified for four impact categories: global warming potential (GWP), water use, land use, and cumulative energy demand (CED). Additionally, the social implications of incorporating secondary wood were examined through a survey and interviews with the wood craft teacher and students. Furthermore, the LCA and LCC were conducted with a functional unit (FU) of 0,00106 m3 of wood demand per student. The impacts were aggregated to understand the combined effect of all schools in Stockholm, from grades 3 to 9. The study's results verify that secondary wood is more environmentally and economically beneficial while also being positively perceived by the teacher and students. The environmental findings indicate a total yearly reduction in GWP by 78%, water use by 82%, land use by 99%, and CED by 90% for all schools in Stockholm. From an economic perspective, implementing secondary wood in craft classes leads to a significant cost saving of 81%. From a social aspect, results revealed an overall positive perception from the teacher and students. However, the quality and quantity of wood must be sufficient without excessive additional time or labor requirements. Furthermore, a sensitivity analysis was performed for both LCA and LCC results. It was observed that a percentage change in transportation distance does not significantly change the GWP results. In addition, secondary wooden boxes can become more expensive than virgin wooden boxes if transportation costs are increased by more than 54%. To support the "Climate Neutral Stockholm 2030" project, the study contributes to the city's pursuit of sustainability by showing decision makers the magnitude of impacts that can be reduced through circularity and waste reduction, therefore facilitating and motivating the implementation of a sustainable system in Stockholm. / Detta examensarbete syftar till att utvärdera de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av att implementera sekundärt trä, från återvinningscentraler, till träslöjden i Stockholms skolor. Examensarbetet genomförs som en fallstudie inom ramen för delprojektet 3.2 i "Klimatneutrala Stockholm 2030", som fokuserar på främjande av återanvändning och avfallshantering genom cirkularitet. En jämförande konsekvensbaserad livscykelanalys (LCA) och analys av livscykelkostnader (LCC) inom en “vagga-till-port" systemavgränsning genomfördes. Där användningen av nytt trä och sekundärträ jämfördes och kvantifierades både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel. Den miljömässiga profilen kvantifierades för fyra effektkategorier: global uppvärmningspotential, vattenanvändning, markanvändning och kumulativ energiförbrukning. Dessutom undersöktes de sociala uppfattningarna av att införa sekundärt trä i skolorna genom en enkät och intervjuer med både eleverna och träslöjdsläraren. En LCA och LCC genomfördes med en funktionell enhet på 0,00106 m3 virkesbehov per elev. Effekterna sammanställdes för att förstå den kombinerade effekten av alla skolor i Stockholm, från årskurs 3 till 9. Resultaten av studien bekräftar att sekundärt trä är mer fördelaktigt både ur miljö- och ekonomisk synvinkel, samtidigt som det uppfattas positivt av läraren och eleverna. De miljömässiga resultaten visar en total årlig minskning av GWP med 78%, vattenanvändning med 82%, markanvändning med 99% och CED med 90% för alla skolor i Stockholm. Ur ett ekonomiskt perspektiv leder implementeringen av sekundärträ i träslöjden till betydande kostnadsbesparingar på 81%. Från en social aspekt visade resultaten en övergripande positiv uppfattning från både läraren och eleverna. Det är dock avgörande att kvaliteten och mängden trä är tillräcklig utan extra tid eller arbetsinsatser. Dessutom utfördes en känslighetsanalys för både LCA- och LCC-resultaten. Det observerades att en procentuell förändring i transportavståndet inte har en betydande effekt på GWP-resultaten. Däremot, kan en trälåda av sekundärt trä bli dyrare än en med nytt trä, om transportkostnaderna ökar med mer än 54%. För att stödja projektet "Klimatneutralt Stockholm 2030" bidrar denna studie till stadens strävan ett uppnå hållbarhet genom att visa beslutsfattare hur stor påverkan som kan uppnås genom cirkularitet och avfallsminskning. Den grunden kan underlätta och motivera implementeringen av ett hållbart system i Stockholm.