No description available.

Detta arbete har genomförts i samarbete med Vägverket Region Mitt med syfte att utvärdera hur bedömningen i de samlade  effektbedömningarna är genomförda. En samlad effektbedömning är ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vägprojekt kommer medföra utifrån befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrån en upprättad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska både de effekter som kan värderas monetärt och de som inte kan värderas ingå. Ett flertal miljöeffekter som påverkan på naturmiljö, markanspråkstagande och barriäreffekter är svåra att värdera monetärt och hamnar då under ej prissatta effekter. Dessa ska utifrån det som framgår av exempelvis miljökonsekvensbeskrivningen bedömas. Då bedömningen blir individberoende utförs de med varierande kvalitet. Handledningen för den samlade effektbedömningen säger att ej prissatta effekter av betydelser ska ingå och att en motivering ska ges. Det medför att upprättaren av den samlade effektbedömningen själv måste sortera ut de effekter som bör ingå. Det gör att de samlade effektbedömningarna blir subjektiva då påverkan av en effekt kan tolkas olika. Den samlade effektbedömningen upprättas av konsultfirmor på uppdrag av Vägverket och i denna studie har två regioner, Mitt och Sydöst med respektive konsultfirmor jämförts. 16 projekt ingick i studien, 8 projekt från Region Mitt och 8 projekt från Region Sydöst. I studien låg fokus på de miljöeffekter som påvisades och de dokument som granskades var miljökonsekvensbeskrivningar samt de miljöeffekter som finns beskrivna i de samlade  effektbedömningarna. För att systematiskt ta fram vilka effekter som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningarna har en innehållsanalys använts. Resultatet från studien visar att ingen samlad effektbeskrivning fullständigt speglar de effekter som framgår i  miljökonsekvensbeskrivningarna. Majoriteten av de samlade effektbedömningarna har bedömningar som godkänts med anmärkning medan några blev underkända. Det går utifrån studien inte att påvisa någon större skillnad mellan regionerna utan den handledning som finns för den samlade effektbedömningen används likartat i båda regionerna. Vissa brister i den samlade effektbedömningen kunde påvisas som bland annat att begränsningen av antal sidor sänker kvalitén, att vissa indikatorer som används är för omfattande samt att måluppfyllelsebedömningen för miljömålet är svårgenomförbar som den i dagsläget är utformad. Vägverkets verksamhet ska sträva efter att uppnå de transportpolitiska målen och de projekt som genomförs bör därför bidra mot de långsiktiga målen. Några av de åtgärdsförslag som rapporten mynnade ut i var att sidantalet och där med innehållet bör ökas. Detta för att få ett mer utvecklar innehåll som på ett representativt sätt kan avspegla de effekter som vägprojektet medför. Andra förslag var att hänvisningar till miljökonsekvensbeskrivningen skulle underlätta granskningen av den samlade effekt beskrivningen, att några indikatorer som används bör delas upp då de i dagsläget är för omfattande samt att  måluppfyllelsebedömningen för miljömålet bör ses över då dess omfång är för stor.

Digital marketplaces gained increased importance in the circular economy. Although their economic benefits are a popular subject in present literature, research is scarce on their environmental impact. Since economic motivations often collide with environmental motivations on digital marketplaces within the circular economy, rebound effects can occur. Therefore, it is crucial for companies to continuously evaluate the environmental value of their service. Consequently, this thesis aims at creating a framework to identify the environmental impact of digital marketplaces within the circular economy. Two important questions had to be answered in this research: How environmental impact assessment and user behavior can be combined to identify factors that influence the environmental impact of such digital marketplaces and how these factors can be incorporated into a framework. Based on a review of relevant literature on circular economy, environmental impact assessment and user behavior, a single case study was conducted on the digital marketplace of the urban logistics startup Tiptapp. Qualitative data was gathered by interviewing users. Respondents were divided into two groups depending on their role on the platform: ‘helpers’ (supply) and ‘advertisers’ (demand). The results indicated that mainly three factors influence the environmental impact: user behavior, user flow and direct interactions, and external factors. By designing the framework to outline the influencing factors and their relationship, an initial foundation has been built for digital marketplaces and their providers to evaluate the environmental impact of their services and to actively counteract concealed rebound effects. Future research is needed to facilitate generalizability of the proposed framework as well as data integration and accurate impact calculations. / Digitala marknadsplatser har ökat i betydelse för den cirkulär ekonomin. Även om deras ekonomiska fördelar är ett populärt ämne i nuvarande litteratur är forskning om deras miljöpåverkan knapp. Eftersom ekonomiska motiv ofta kolliderar med miljömässiga motiv på digitala marknadsplatser inom den cirkulära ekonomin kan rebound-effekter uppstå. Därför är det avgörande för företag att kontinuerligt utvärdera miljövärdet av deras tjänster. Följaktligen syftar den här studien till att skapa ett ramverk för att identifiera miljöpåverkan av digitala marknadsplatser inom cirkulär ekonomi. Två viktiga frågor måste besvaras i denna forskning: Hur miljökonsekvensbedömning och användarbeteende kan kombineras för att identifiera faktorer som påverkar miljöpåverkan av sådana digitala marknadsplatser och hur dessa faktorer kan integreras i ett ramverk. Baserat på relevant litteratur om cirkulär ekonomi, miljökonsekvensbedömning och användarbeteende har en fallstudie genomförts på den digitala marknadsplatsen Tiptapp, som är ett urbant logistik-startup. Kvalitativa data samlades in genom att intervjua användare. De svarande delades in i två grupper beroende på deras roll på plattformen: "helpers" (utbud) och "advertisers" (efterfrågan). Resultaten indikerade att främst tre faktorer har påverkan på miljön: användarbeteende, användarflöde och direkta interaktioner samt externa effekter. Genom att utforma ett ramverk för att beskriva de påverkande faktorerna och deras förhållande har en första grund byggts. Detta för att digitala marknadsplatser och deras leverantörer ska kunna utvärdera miljöpåverkan av deras tjänster och aktivt motverka dolda rebound-effekter. Framtida forskning behövs för att underlätta generaliserbarhet av det föreslagna ramverket samt dataintegration och exakta konsekvensberäkningar.

This thesis evaluates the environmental, economic, and social impacts of implementing secondary wood from recycling centers into wood crafts in Stockholm schools. The thesis is conducted in a case study setting as a part of the "Climate Neutral Stockholm 2030" sub-project 3.2, which focuses on promoting reuse and waste reduction through circularity. A comparative consequential life cycle assessment (LCA) and life cycle cost (LCC) within a cradle-to-gate system boundary was conducted in a scenario setting, which compared and quantified the use of virgin wood and secondary wood both environmentally and economically. The environmental profile was quantified for four impact categories: global warming potential (GWP), water use, land use, and cumulative energy demand (CED). Additionally, the social implications of incorporating secondary wood were examined through a survey and interviews with the wood craft teacher and students. Furthermore, the LCA and LCC were conducted with a functional unit (FU) of 0,00106 m3 of wood demand per student. The impacts were aggregated to understand the combined effect of all schools in Stockholm, from grades 3 to 9. The study's results verify that secondary wood is more environmentally and economically beneficial while also being positively perceived by the teacher and students. The environmental findings indicate a total yearly reduction in GWP by 78%, water use by 82%, land use by 99%, and CED by 90% for all schools in Stockholm. From an economic perspective, implementing secondary wood in craft classes leads to a significant cost saving of 81%. From a social aspect, results revealed an overall positive perception from the teacher and students. However, the quality and quantity of wood must be sufficient without excessive additional time or labor requirements. Furthermore, a sensitivity analysis was performed for both LCA and LCC results. It was observed that a percentage change in transportation distance does not significantly change the GWP results. In addition, secondary wooden boxes can become more expensive than virgin wooden boxes if transportation costs are increased by more than 54%. To support the "Climate Neutral Stockholm 2030" project, the study contributes to the city's pursuit of sustainability by showing decision makers the magnitude of impacts that can be reduced through circularity and waste reduction, therefore facilitating and motivating the implementation of a sustainable system in Stockholm. / Detta examensarbete syftar till att utvärdera de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av att implementera sekundärt trä, från återvinningscentraler, till träslöjden i Stockholms skolor. Examensarbetet genomförs som en fallstudie inom ramen för delprojektet 3.2 i "Klimatneutrala Stockholm 2030", som fokuserar på främjande av återanvändning och avfallshantering genom cirkularitet. En jämförande konsekvensbaserad livscykelanalys (LCA) och analys av livscykelkostnader (LCC) inom en “vagga-till-port" systemavgränsning genomfördes. Där användningen av nytt trä och sekundärträ jämfördes och kvantifierades både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel. Den miljömässiga profilen kvantifierades för fyra effektkategorier: global uppvärmningspotential, vattenanvändning, markanvändning och kumulativ energiförbrukning. Dessutom undersöktes de sociala uppfattningarna av att införa sekundärt trä i skolorna genom en enkät och intervjuer med både eleverna och träslöjdsläraren. En LCA och LCC genomfördes med en funktionell enhet på 0,00106 m3 virkesbehov per elev. Effekterna sammanställdes för att förstå den kombinerade effekten av alla skolor i Stockholm, från årskurs 3 till 9. Resultaten av studien bekräftar att sekundärt trä är mer fördelaktigt både ur miljö- och ekonomisk synvinkel, samtidigt som det uppfattas positivt av läraren och eleverna. De miljömässiga resultaten visar en total årlig minskning av GWP med 78%, vattenanvändning med 82%, markanvändning med 99% och CED med 90% för alla skolor i Stockholm. Ur ett ekonomiskt perspektiv leder implementeringen av sekundärträ i träslöjden till betydande kostnadsbesparingar på 81%. Från en social aspekt visade resultaten en övergripande positiv uppfattning från både läraren och eleverna. Det är dock avgörande att kvaliteten och mängden trä är tillräcklig utan extra tid eller arbetsinsatser. Dessutom utfördes en känslighetsanalys för både LCA- och LCC-resultaten. Det observerades att en procentuell förändring i transportavståndet inte har en betydande effekt på GWP-resultaten. Däremot, kan en trälåda av sekundärt trä bli dyrare än en med nytt trä, om transportkostnaderna ökar med mer än 54%. För att stödja projektet "Klimatneutralt Stockholm 2030" bidrar denna studie till stadens strävan ett uppnå hållbarhet genom att visa beslutsfattare hur stor påverkan som kan uppnås genom cirkularitet och avfallsminskning. Den grunden kan underlätta och motivera implementeringen av ett hållbart system i Stockholm.