<p>I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige.</p><p>Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling.</p><p>Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.</p><p>Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.</p>

I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige. Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling. Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort. Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.

Digital marketplaces gained increased importance in the circular economy. Although their economic benefits are a popular subject in present literature, research is scarce on their environmental impact. Since economic motivations often collide with environmental motivations on digital marketplaces within the circular economy, rebound effects can occur. Therefore, it is crucial for companies to continuously evaluate the environmental value of their service. Consequently, this thesis aims at creating a framework to identify the environmental impact of digital marketplaces within the circular economy. Two important questions had to be answered in this research: How environmental impact assessment and user behavior can be combined to identify factors that influence the environmental impact of such digital marketplaces and how these factors can be incorporated into a framework. Based on a review of relevant literature on circular economy, environmental impact assessment and user behavior, a single case study was conducted on the digital marketplace of the urban logistics startup Tiptapp. Qualitative data was gathered by interviewing users. Respondents were divided into two groups depending on their role on the platform: ‘helpers’ (supply) and ‘advertisers’ (demand). The results indicated that mainly three factors influence the environmental impact: user behavior, user flow and direct interactions, and external factors. By designing the framework to outline the influencing factors and their relationship, an initial foundation has been built for digital marketplaces and their providers to evaluate the environmental impact of their services and to actively counteract concealed rebound effects. Future research is needed to facilitate generalizability of the proposed framework as well as data integration and accurate impact calculations. / Digitala marknadsplatser har ökat i betydelse för den cirkulär ekonomin. Även om deras ekonomiska fördelar är ett populärt ämne i nuvarande litteratur är forskning om deras miljöpåverkan knapp. Eftersom ekonomiska motiv ofta kolliderar med miljömässiga motiv på digitala marknadsplatser inom den cirkulära ekonomin kan rebound-effekter uppstå. Därför är det avgörande för företag att kontinuerligt utvärdera miljövärdet av deras tjänster. Följaktligen syftar den här studien till att skapa ett ramverk för att identifiera miljöpåverkan av digitala marknadsplatser inom cirkulär ekonomi. Två viktiga frågor måste besvaras i denna forskning: Hur miljökonsekvensbedömning och användarbeteende kan kombineras för att identifiera faktorer som påverkar miljöpåverkan av sådana digitala marknadsplatser och hur dessa faktorer kan integreras i ett ramverk. Baserat på relevant litteratur om cirkulär ekonomi, miljökonsekvensbedömning och användarbeteende har en fallstudie genomförts på den digitala marknadsplatsen Tiptapp, som är ett urbant logistik-startup. Kvalitativa data samlades in genom att intervjua användare. De svarande delades in i två grupper beroende på deras roll på plattformen: "helpers" (utbud) och "advertisers" (efterfrågan). Resultaten indikerade att främst tre faktorer har påverkan på miljön: användarbeteende, användarflöde och direkta interaktioner samt externa effekter. Genom att utforma ett ramverk för att beskriva de påverkande faktorerna och deras förhållande har en första grund byggts. Detta för att digitala marknadsplatser och deras leverantörer ska kunna utvärdera miljöpåverkan av deras tjänster och aktivt motverka dolda rebound-effekter. Framtida forskning behövs för att underlätta generaliserbarhet av det föreslagna ramverket samt dataintegration och exakta konsekvensberäkningar.