Denna uppsats handlar om eskortbogsering och hur lotsars inställning är till att använda sig av detta. Den metod som använts är kvalitativ och ansatsen hypotetiskt deduktiv. Utifrån intervjuerna med lotsar som genomfördes i Göteborgs hamn märktes generellt att lotsarna är positivt inställda till att använda sig av eskortbogsering även om deras åsikter i vissa fall går isär om vilka fartyg som reglerna skall omfatta. I uppsatsen görs även jämförelser med en tidigare amerikansk studie gjord på området Puget Sound, som sedan används som underlag för Göteborgs hamn och Västkusten.  Slutsatsen är att lotsarnas inställning till användning av eskortbogseringen kommer säkert att vara densamma med tanke på att sjöfarten som bransch växer och transporterna världen över ökar. Det kan antas att kraven på säkerhet kommer att höjas. I detta fall kan det betyda att fler hamnar kan komma att ta efter Göteborg när det gäller krav och regler angående eskortbogsering. / This paper deals with escort towing and the pilots’ attitudes towards the usage of this. The method used is qualitative and the approach is hypothetico-deductive.  Results from the interviews conducted with pilots in Gothenburg harbor gave an impression that, in general, the pilots favored the use of escort towing although their opinions sometimes differed on what type of ships should be included and excluded by escort regulations. To further the study, a comparison has been made to an earlier American report on the Puget Sound area by using it as a basis for the Port of Gothenburg and the West Coast. The conclusion is that the pilots' attitudes towards escort towing will surely be the same given that the shipping industry is growing as well as transportation worldwide is increasing. With this in mind, it can be assumed that the requirements of safety will increase. In this case, it is believed that more ports may take after Gothenburg in terms of requirements and rules regarding escort towing.

Denna studie bestod i att undersöka situationen på marknaden angående framdriftsanläggningar för LNG-tankfartyg. Syftet med arbetet var att skapa en relevant bild av hur situationen ser ut idag och genom intervjuer ta reda på hur den kan komma att förändras. Genom en litteraturstudie undersöktes läget på marknaden och utifrån det kunde relevanta frågor utformas. Efter att frågorna hade utformats tog författarna kontakt med olika företag som var anknutna till marknaden för LNG-tankfartyg. Intervjuer med företagen genomfördes och dessa har gjort det möjligt att analysera hur läget kan komma att förändras. Studien har visat att det finns ett system, DFDE, som dominerar fartygsbeställningar i dagsläget. Det finns även nyare system som består av gasdrivna tvåtaktsmotorer som förväntas ta över en del av marknaden. Andra system såsom ånganläggningar och anläggningar med gasturbin finns tillgängliga men de ligger inte i fokus i dagsläget. / This study consisted of analysing the current situation on the market for propulsion systems for LNG-carriers. The purpose of the study was to create a relevant picture of what the situation looks like today and through interviews try to predict how the situation might come to change. By using already existing literature the authors reviewed the situation on the market as it is today and formed relevant questions. After the questions had been formed the authors contacted several companies associated with the LNG-carrier market. Interviews with these companies were carried out and it is through these interviews possible to analyse how the situation might come to change. The study has shown that there is one system that dominates the market for LNG-carrier propulsion, DFDE. There is however a new system, with dual-fuel two stroke engines that is expected to take over a part of the market in the near future. Other propulsion systems such as steam propulsion plant and a system with a gas turbine exist on the market but the interest in these systems is limited.

Vi har valt att undersöka om oljebolagens krav är högre än hamnstatens eftersom vi under vår tid till sjöss har kommit i kontakt med ämnet ett flertal gånger. Ombord i fartygen pratas det mycket om inspektioner och de anses många gånger vara onödigt petiga. Resultatet i vår studie har visat att inspektionerna medför en ökning av säkerheten och medvetenheten av risker som kan föreligga. Vi redogör även för om det finns en möjlighet att slå samman inspektionerna för att reducera påfrestningen hos besättningen. För att få en inblick i organisationernas arbete har vi valt att göra en kvalitativ studie, grundad på strukturerade intervjufrågor som har ställts till oljebolag, ombordbefäl och inspektörer från Transportstyrelsen. Vid framställningen av resultatet transkriberade vi intervjuerna och delade sedan upp materialet i kategorier för att läsaren på ett enkelt sätt skall kunna följa studien från början till slut. / We have chosen to investigate if the oil companies requirements are higher than the Port States. During our time at sea as cadets we have been in contact with inspections several times. The crew members are often talking about these inspections and experience them as to critical. The results of our study has shown that the inspections are increasing the safety and awareness of risks that may exist. We will also describe wether there is a possibility to merge the inspections to reduce fatigue among the crew. To get an insight in the activities of the organisations we have decided to found our study based on interviews with oil companies, officers onboard and inspectors from Transportstyrelsen. During the process to complete the result we transcribed the interview material and divided it into categories, this will make it easier for the reader to follow our study.

<p>Vi har valt att undersöka om oljebolagens krav är högre än hamnstatens eftersom vi under vår tid till sjöss har kommit i kontakt med ämnet ett flertal gånger. Ombord i fartygen pratas det mycket om inspektioner och de anses många gånger vara onödigt petiga.</p><p>Resultatet i vår studie har visat att inspektionerna medför en ökning av säkerheten och medvetenheten av risker som kan föreligga. Vi redogör även för om det finns en möjlighet att slå samman inspektionerna för att reducera påfrestningen hos besättningen.</p><p>För att få en inblick i organisationernas arbete har vi valt att göra en kvalitativ studie, grundad på strukturerade intervjufrågor som har ställts till oljebolag, ombordbefäl och inspektörer från Transportstyrelsen.</p><p>Vid framställningen av resultatet transkriberade vi intervjuerna och delade sedan upp materialet i kategorier för att läsaren på ett enkelt sätt skall kunna följa studien från början till slut.</p> / <p>We have chosen to investigate if the oil companies requirements are higher than the Port States. During our time at sea as cadets we have been in contact with inspections several times. The crew members are often talking about these inspections and experience them as to critical.</p><p>The results of our study has shown that the inspections are increasing the safety and awareness of risks that may exist. We will also describe wether there is a possibility to merge the inspections to reduce fatigue among the crew.</p><p>To get an insight in the activities of the organisations we have decided to found our study based on interviews with oil companies, officers onboard and inspectors from Transportstyrelsen.</p><p>During the process to complete the result we transcribed the interview material and divided it into categories, this will make it easier for the reader to follow our study.</p>

<p>Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter. Flera av de intervjuade personerna beskriver att pappersarbete i form av checklistor med mera, har ökat deras arbetsbörda under vakten och en av de slutsatser vi dragit är att bristande uppsikt över fartygets framförande skulle kunna vara en orsak till olyckorna.</p> / <p>Collisions between vessels and allisions between vessel and obstacles as well as groundings constitute a great problem within the shipping business. Serious damage to vessels, environmental disasters and great costs are invoked for everyone involved. Is it possible that deficient bridge procedures are the reasons behind these types of accidents? The purpose of this thesis is to gather material from accident reports from the years 2000-2007, to investigate whether there are any connections between the accidents on Swedish merchant vessels which have been involved in collisions with each other, allided with an obstacle or that have grounded. The results showed, among other things, that motor tankers are involved in groundings more often than other types of vessels. On the basis of these results, interviews were carried out with motor tanker officers and pilots to investigate what the situation is like onboard during the circumstances where these vessels are most usually grounded. Several of the informants state that paperwork and checklists have become a burden to them during their bridge watches, and one of the implications of our investigation is that inadequate supervision could be the reason behind the accidents.</p>

Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter. Flera av de intervjuade personerna beskriver att pappersarbete i form av checklistor med mera, har ökat deras arbetsbörda under vakten och en av de slutsatser vi dragit är att bristande uppsikt över fartygets framförande skulle kunna vara en orsak till olyckorna. / Collisions between vessels and allisions between vessel and obstacles as well as groundings constitute a great problem within the shipping business. Serious damage to vessels, environmental disasters and great costs are invoked for everyone involved. Is it possible that deficient bridge procedures are the reasons behind these types of accidents? The purpose of this thesis is to gather material from accident reports from the years 2000-2007, to investigate whether there are any connections between the accidents on Swedish merchant vessels which have been involved in collisions with each other, allided with an obstacle or that have grounded. The results showed, among other things, that motor tankers are involved in groundings more often than other types of vessels. On the basis of these results, interviews were carried out with motor tanker officers and pilots to investigate what the situation is like onboard during the circumstances where these vessels are most usually grounded. Several of the informants state that paperwork and checklists have become a burden to them during their bridge watches, and one of the implications of our investigation is that inadequate supervision could be the reason behind the accidents.

Idag är vi beroende av de fördelar som kemikalier medför, och under de senaste femtio åren har kemikalieproduktionen ökat mer än 50 gånger. Den kemiska industrin omvandlar råmaterial såsom olja, naturgas, luft, vatten, metaller och mineraler till tusentals olika produkter som används i klädindustri, målarfärg, lampolja, rengöringsmedel, tillsatsmedel i bränsle och mycket annat. Vi måste behandla dessa produkter med försiktighet och respekt för att minimera skadliga effekter på grund av exponering (Kemikalieinspektionen 2013).   Kemikalierna transporteras globalt med lastbil, järnväg och tankfartyg. Transporten till sjöss regleras av internationella regelverk och särskilda certifikat krävs innan fartyg kan lasta farliga ämnen. FN:s sjöfartsorgan IMO arbetar med att minska fartygs miljöpåverkan. IMOs regelverk, gällande kemikalier som transporteras i bulk finns i MARPOL Annex II som bland annat reglerar vilka utsläpp av spolvatten som är tillåtna från lasttankar (IMO 2018).   Syftet med den här studien var att beräkna mängden utsläpp av kemikalier i Östersjön, längs svenska västkusten samt längs Danmarks kust om tankfartygen tömmer sina tankar, i enlighet med gällande regelverk. Utifrån fartygstrafikdata från dessa områden har vi beräknat teoretiska utsläppsmängder. Resultatet visar att fartyg under ett år sammanlagt kan släppa ut en stor mängd kemikalier, i enlighet med rådande regelverk.

Det nuvarande farledsavgifterna infördes 2018, det uppstod sedermera en debatt angående den nya modellen, dess utformning och vilka ekonomiska och miljömässiga incitament den ger upphov till. I syfte att utröna vilka förändringar i miljöstyrning tanksjöfarten erhållit, genomfördes en fallstudie som utgår ifrån ett antal modellfartyg som representerar ett genomsnitt av den svenska tankfartygsflottan. Utifrån modellfartygen byggdes sedan upp ett enkelt analysverktyg för att beräkna farledsavgiften enligt de nya reglerna såväl som de tidigare. Personer med bred kunskap om de svenska farledsavgifterna intervjuades. Därefter jämfördes åsikterna med resultatet av fallstudien. En del av den problematik som nämndes av respondenterna kunde bekräftas av fallstudien, till exempel den snedfördelning av kostnader som den nya dräktighetsindelningen gett upphov till. Andra resultat av fallstudien gick emot vissa av respondenternas tankar, exempelvis att den nya frekvensrabatten för antal anlöp medför en högre kostnad för rederierna. / The current fairway dues were introduced in 2018. Since its introduction there has been an ongoing debate regarding the new model, its design and the economic and environmental incentives it generates. In order to find out what changes in environmental incentives the tanker shipping segment has received, a case study was carried out which is based on a number of model vessels representing an average of the Swedish tanker fleet. Based on the model vessels, a simple analysis tool was then created to calculate the fairway fee according to the new rules as well as the previous ones. People with knowledge concerning the Swedish fairway fees were interviewed. Their opinions were compared with the results of the case study. Some of the problems mentioned by the respondents could be confirmed by the case study, for example the distortion of costs that the new tonnage classification gave rise to. Other results of the case study contradicted some of the respondents' thoughts, for example that the new frequency discount for number of calls entails a higher cost for the shipping companies.