Brandskyddsprojekteringen i olika projekt sker i dagsläget i 2D-CAD där filerna sparas iPDF-format. Detta framgick från de olika intervjuerna som skedde i samband med rapporten.Detta sätt att projektera på kan göra så att det uppstår olika typer av problem i projektet bådeför brandskyddsprojekteringen och de övriga discipliner som är med och projekterar. Närbrandskyddsprojekteringen inte deltar i att använda 3D-BIM i de olika projekten så försvårassamordningen av modellerna som görs av arkitekten eller BIM-samordnaren. De problem somkan uppstå består även av de möjligheter som inte tas till vara på vid BIM-användning avbrandskyddsprojekteringen. Dessa möjligheter och fördelar kan t.ex. vara ökad förståelse förkoncept och färdig byggnad, minskad tidsåtgång i byggskedet, högre produktivitet ochkvalitet m.fl. [1]. Det finns även möjligheter inriktad till brandskyddsprojekteringen där BIMbland annat underlättar framtagningen av brandskyddsritningar ochlivssäkerhetsystemsritningar.Implementering av BIM i brandskyddsprojekteringen kan ske på olika sätt. Efter delitteraturstudier som gjorts har det kommit fram till att BIM kan implementeras på olika sättgenom att t.ex. ta till vara på de olika förutsättningar som finns i dagsläget. Dessaförutsättningar är olika BIM-programvaror och BIM-kurser som gör det lättare attimplementera BIM för brandskyddsprojekteringen. Det går även att vid upphandling av deolika entreprenadformerna ge förslag och ställa krav på att projekteringen ska ske i BIM iförfrågningsunderlag eller i CAD- och BIM-manualen. Krav och regler kan även ställas avregeringen där ett liknande exempel är i Storbritannien där regeringen krävt byggnads- ochinfrastrukturprojekt att jobba med BIM i nivå 2 sedan April 2016 [2, 3].Boverkets byggregler kan också ställa mer strikta krav när det gäller projekteringen utifrånPBL och PBF där de kan ställa krav på att det ska ske i BIM.Utifrån dessa problem, möjligheter och förutsättningar som finns idag med implementering avBIM i brandskyddsprojekteringen kommer övergången inte att vara lätt och kommer inte attske snarast. Men detta borde göras i och med att BIM utvecklas hela tiden och då kommerövergången från 2D-CAD att bli ännu svårare i framtiden. Därmed bordebrandskyddsprojekteringen och de övriga disciplinerna i byggprocessen sträva att jobba i 3DBIMeftersom att detta nyttjar för alla som är delaktiga i projektet. / Fire protection design in various projects is currently done in 2D-CAD where the files aresaved in PDF format. This was evident from the various interviews that took place inconnection with the report. This way of designing can cause various types of problems in theproject that occur for both the fire protection design and the others disciplines involved in thedesigning. When the fire protection design does not participate in using 3D-BIM in theprojects, collaboration of the models made by the architect or the BIM coordinator willcomplicate. The problems that may arise also consist of the possibilities not taken for BIMuse of the fire protection design. These opportunities and benefits can for example be a betterunderstanding of concepts and completed building, reduced time spent in the constructionphase, higher productivity and quality etc. [1]. There are also possibilities for the fireprotection design, where BIM facilitates the production of the fire protection plans and lifesecuritysystem drawings.Implementation of BIM in the fire protection design can be done in different ways. Followingthe literature studies, it has come to conclusion that BIM can be implemented in differentways for example by taking advantage of the various conditions that exist today. Theseconditions include different BIM software and BIM courses that makes it easier to implementBIM for the fire protection design. It is also possible to make proposals for the design of BIMin the specifications or in the CAD- and BIM manuals when procuring the various types ofcontractors. Requirements and rules can also be set by the government where a similarexample where made in the UK where the government demanded construction andinfrastructure projects to work with BIM at level 2 since April 2016 [2, 3].Boverkets byggregler can also make stricter requirements regarding the design by PBL andPBF, where they can demand that it should be done in BIM. Based on these problems,opportunities and conditions that exist today with the implementation of BIM in the fireprotection design, the transition will not be easy and will not be happening soon. But thisshould be done as BIM evolves all the time and then the transition from 2D CAD will be evenmore difficult in the future. Therefore, the fire protection design and the other disciplines inthe construction process should aim to work in 3D-BIM, as this is useful to all those who areinvolved in the project.

I takt med en ökad miljömedvetenhet har träbyggnation börjat premieras allt mer och sedan lagändringen 1994 som innebar att det blev tillåtet att uppföra höga hus med trästomme har utvecklingen snabbt gått framåt. Att korsvis bygga upp skikt av brädor och sammanfoga dessa till element har visat sig skapa en produkt med hög hållfasthet och låg vikt som är idealisk som stommaterial vid byggnation av stora och höga hus i trä. Dessa element har många namn men kallas ofta korslimmat trä och kommer i arbetet benämnas CLT, cross-laminated timber. Dess användning har ökat markant i Sverige och Europa de senaste decennierna och än ses ingen stagnation på efterfrågan.   Denna rapport behandlar relevanta teoretiska områden som måste tas i beaktning vid branddimensionering som exempelvis brandförloppet i en brandcell samt hur brandsäkerhetsklasser och brandtekniska byggnadsklasser bestäms och fastställs. Dimensioneringsmetoder av laster och hållfasthet i både brottgräns och i brandfallet förklaras genomgående för skapa en tydlig bild av hela branddimensioneringsprocessen. Brist på direkt information om hur hållfastheten av resttvärsnitten ska behandlas och beräknas har gjort arbetet utmanande men med hjälp från Maija Tiainen från Sweco structures Helsingforskontor har arbetet kunnat färdigställas och bli fullständigt.   Den viktigaste delen i rapporten är dock själva inbränningen och förkolningen av elementen som beräknas med hjälp av två olika metoder. Den ena återfinns i den europeiska standarden Eurokod 5: del 1-2 och den andra, som baseras på den absolut senaste forskningen gällande träkonstruktioner och brand, är hämtad från handboken Brandsäkra trähus version 3. Den senare metoden kommer ligga till grund för en uppdatering av Eurokod 5 i framtiden.   För att kunna jämföra de två metoderna och ge en nyanserad bild av dessa valdes fyra väggtyper ut som beräknades med samma förutsättningar. Det vill säga skyddade med två lager gips och utsatta för en 90 minuters ensidig standardbrand.   Resultatet visade på skillnader mellan metoderna där en tydlig och definitiv sådan var storleken på resttvärsnittet då det icke lastupptagande skiktet, , visade sig vara mycket större i beräkningarna enligt metoden i Brandsäkra trähus version 3. På grund av elementens uppbyggnad, korsvis lagda skikt där endast vartannat skikt är lastbärande, betyder detta inte nödvändigtvis att det resulterar i en skillnad gällande bärförmåga i brandfallet mellan de två metoderna.   Trots att metoden i Brandsäkra trähus version 3 är mer konservativ gällande bärförmåga och leder till ett mindre resttvärsnitt efter brand anser författarna att denna metod bör användas i väntan på en inarbetning av metoden i Eurokoden. Detta då den till skillnad från Eurokoden är utformad och framtagen för att kunna behandla CLT och då säkerheten är viktigast i sammanhanget måste brandens ökade påverkan på materialet enligt den senaste forskningen tas på allvar och tvärsnittet dimensioneras därefter. / In recent years, a growing environmental awareness have led to an increase in timber buildings and since the 1994 amendment that made it possible to build tall houses with timber structures the progress in the field have seen an substantial increase. To build an element of perpendicularly placed layers of solid-sawn lumber have proven to be an effective way to obtain a product with good strength-to-weight ratio that is ideal for use in tall timber buildings. These elements go under a lot of different names but are often referred to as cross-laminated timber and will be called CLT in this report. The use of this product have these past decades increased substantially both in Sweden and in Europe and the demand does not seem to stagnate nor decrease in the near future.   The report is comprised of relevant theoretical sections that must be taken into account when designing a structures fire protection such as the development of a fire in fire compartment, how to define and determine a structures class of fire resistance and hence required fire protection time for said structure. The basis of design in regards to loads and compressive/flexural strength of the material is thoroughly explained in order to account for the whole fire protection design processes. The lack of information regarding compressive and flexural strength of the residual cross-section was challenging but with the help from Maija Tiainen from Sweco structures Helsinki office the report could be completed.   The most important part of the report is the theory and calculation with regards to the charring depth which is calculated by two different methods. The first one is presented in the European standard Eurocode 5: part 1-2 and the other one, that is based on the latest scientific knowledge with regards to timber structures and fire, is found in the technical guide Brandsäkra trähus version 3. The aforementioned method will form the basis for the upcoming update of Eurocode 5.   In order to be able to compare the two methods four wall types was chosen and designed based on the same conditions. Namely protected by two layers of gypsum plasterboards as fire protection and exposed to a 90 minutes one-sided standard fire.   The result showed differences between the methods where a clear difference was the size of the residual cross-section due to the fact that the zero-strength layer, , was notably larger when calculating with the method presented in Brandsäkra trähus version 3. This does not necessarily affect the elements bearing capacity when calculating with the two different methods due to the elements perpendicularly placed layers where only every other layer is load bearing.   Although the method presented in Brandsäkra trähus version 3 are more conservative with regards to bearing capacity and will lead to a smaller residual cross-section the authors of this report recommend the use of said method pending incorporation into the Eurocode. The motivation for this suggestion is that the method is designed to explicitly handle CLT and since safety is the most important aspect in this context it is vital to acknowledge the apparent increased affect from a fire on the material according to the latest scientific knowledge and design the cross-section accordingly.