<p>Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.</p><p>Följer de deltagande länderna dessa regler?</p><p>I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år. Sverige är inte medlem i EMU, men även EU-länder måste följa dessa regler och därför kommer utvecklingen i Sverige att jämföras med EMU-ländernas. Utöver stabilitets- och tillväxtpaktens regler har Sverige infört ytterligare finanspolitiska regler gällande utgiftstak och överskottsmål. Har dessa regler underlättat för Sverige att uppnå paktens krav?</p><p> </p>

Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld. Följer de deltagande länderna dessa regler? I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år. Sverige är inte medlem i EMU, men även EU-länder måste följa dessa regler och därför kommer utvecklingen i Sverige att jämföras med EMU-ländernas. Utöver stabilitets- och tillväxtpaktens regler har Sverige infört ytterligare finanspolitiska regler gällande utgiftstak och överskottsmål. Har dessa regler underlättat för Sverige att uppnå paktens krav?

Denna uppsats sammanställer de finanspolitiska åtgärderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat på tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en så liten negativ effekt som möjligt på ekonomisk tillväxt. I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att länderna inte kan använda penningpolitiken för att påverka ekonomin och länderna kan inte heller förlita sig på att förändringar av växelkursen kan dämpa en eventuell negativ effekt på BNP. Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga länder under olika förutsättningar, och beroende på hur åtstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden påverkas. Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska åtstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om åtstramningarna inte är tillräckliga för att skapa en hållbar utveckling av statsskulden, till exempel på grund av att de negativa effekterna på BNP blir större än väntat, finns egentligen bara två alternativ. Antingen tvingas länderna förhandla med långivarna om nedskrivning av skulderna eller så får länderna lämna eurosamarbetet.

I dagens värld har länder ett tätt sammanlänkat ekonomiskt samarbete. Detta innebär att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer även andra länder att falla likt dominobrickor, in i en väntande finanskris. Just detta skedde år 2008 och 2011, då ett flertal av världens länder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser växte en social rörelse fram vars syfte var att uppmärksamma människor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hänt. Rörelsen som växte fram är känd som Occupy-rörelsen. Denna studie har som mål att undersöka hur två grupper inom rörelsen skapar legitimitet för ett alternativt perspektiv på finansiella kriser men även hur de vill lösa pågående och framtida ekonomiska kriser. För att detta ska bli möjligt användes Snow &amp; Benfords inramningsteorier. Enligt Snow &amp; Benford ska en inramning ses som en strukturell bas av en persons perspektiv och värderingar inom ett policyområde. Genom att använda sig av olika inramningar kommer personer att skapa olika lösningar samt strategier för att lösa ett problem. Snow &amp; Benford anser att detta perspektiv även går att använda på sociala rörelser. För att kunna göra denna studie studerade jag Occupy Wall Street samt Occupy Stockholms Internetsidor. Min studie visar ett tydligt resultat. Grupperna anser inte att finanskriserna är ett problem i sig, utan ett symptom. Finanskriserna är ett symptom av ett underskott. Ett demokratiskt underskott.

När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott. I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet. Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts. De förde under 2000-talet en finanspolitik som inte var hållbar på lång sikt. Detta gjorde att situationen blev allvarligare än vad den hade behövt vara när finanskrisen drabbade landet. Spanien förde en expansiv finanspolitik trots en hög tillväxt vilket ledde till budgetunderskott trots den goda tillväxten. Detta gjorde att när tillväxten sjönk som en följd av krisen låg skatter och offentliga utgifter inte på långsiktigt hållbara nivåer.

<p>The economic policy of the Swedish Social Democrats has undergone major changes during the last thirty years. From using a so-called Keynesian policy to promote full employment in the economy, the Social Democrats have switched to a more monetaristic policy to promote low inflation instead. What I intend to do with this study is to see if the policy change also can be noticed in how the party describe their own policy. Have the Social Democrats been open and transparent with their change in priorities, or have they tried to hide this in their rhetoric?</p><p>The purpose of this thesis is to examine if one can notice a change from a Keynesian to a monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy. The main research question, which I intend to answer, is: "Is it possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy?"</p><p>I have chosen to study the descriptions found in the financial forecasts, presented by the Social Democrats during their time in government rule between 1970 and 1999. The research method I use is the qualitative text analysis.</p><p>After analyzing the descriptions found in the financial forecasts I present an answer to the main research question: Yes, it is partly possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy.</p><p>I only say partly possible because it is possible to notice the policy change that took place between the 1970s and 1980s, when low inflation was given the same priority as low unemployment. Whereas it is not possible to notice the change that took place between the 1980s and 1990s, when low inflation was given the highest priority, above low unemployment.</p>

This thesis consists of four independent essays grouped in two parts. The first part analyzes the possibility and duration of a Pareto-improving pension reform. The second part considers some economic issues related to the tax avoidance activities. The possibility and duration of a Pareto-improving pension reform.Many countries face large problems in supporting current pay-as-you-go pension systems arising from demographic changes leading to the situation when returns on capital exceed population growth. Inefficiency arises from implicit taxation on pension contributions. In a closed economy, it is even more destructive due to its negative impact on savings and capital accumulation. Although the transition to a fully funded system is a great improvement of the economy, its implementation entails several difficulties if Pareto-efficiency is required. The first essay, “The Possibility of a Pareto Improving Pension Reform in a Heterogeneous Economy”, demonstrates that Pareto-improving transitions from pay-as-you-go to fully funded pension systems nearly always exist. To demonstrate this, I classify existing theoretical results according to the type of reformed economy, the form of pension benefits, and the policy instruments used during the transition. Then, I show that intergenerational heterogeneity should no longer be considered as an obstacle when implementing Pareto-improving pension reforms. To maintain redistributive or insurance mechanisms supported by pay-as-you-go systems, I propose to replace inefficient social security with redistributive tax and transfer payments inside one generation. This would save the economy from the inefficiency related to the implicit taxes on pension contributions imposed by pay-as-you-go systems. The second essay, “Designing Optimal Pareto Improving Pension Reforms: A More Distorted Economy Can be Reformed Faster”, investigates the optimal Pareto-improving debt-financed transition from pay-as-you-go to fully funded pension systems. In particular, I examine the relationship between key parameter values characterizing the preferences, the technology and the size of the initial system, and the necessary time for a Pareto-improving transition. My finding is that a more distorted economy can be reformed faster. This result gives an additional explanation to the success of the Chilean reform, where an initial pay-as-you-go system was the largest and, at the same time, the most distorting.An Economy with Clever Tax Avoidance Providers.In the third essay “The Importance of Income Distribution for the Price of the Tax Avoidance Service”, I design a model with a clever tax avoidance provider, who maximizes a profit by setting the price for the tax avoidance services. Therefore, the price for the tax avoidance service is endogenously defined. In that setup, the change in income distribution is not less important than changes in the tax code, which together are responsible for the tax avoidance demand. The model has a wide range of applications. In particular, I analyze the relation between inequality and the collection of tax revenue. The paper shows that tax revenue as a percentage of GDP might grow with inequality when the tax code is not significantly changed. Moreover, higher inequality implies lower marginal cost of additional revenue. This assay also considers tax base broadening, providing examples where this leads to a reduction in tax revenue.In the fourth essay, “ Tax Avoidance as a Reason for Secession”, I provide an additional explanation for the intentions to secede related to expected changes in the tax codes after the ''break down of a nation''. To demonstrate my points, I use a tax avoidance model designed in the third essay, where active tax avoidance providers make a decision about the price and quantity of their services. Secession gives the avoidance provider the option of setting different prices in separate regions.  As a consequence, the price for the tax avoidance service may fall in the poorer region and the elite of this region would be able to avoid the tax, which is impossible in union. Moreover, regional separation may lead to tremendous changes in the shape of income distribution, forcing new governments to change the tax codes. Thus, the government of the richer region may reduce tax rates in order to enlarge the tax revenue collection. To avoid a breakdown of the state, the government should reduce inefficient spending and tax duties. Promoting democracy or increasing the political influence of poor households may reduce the tendency to separate. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002.

The study investigates the linkages between government policies and the real estate sector via a case study that was carried out on the Japanese market. The applicability of the results were then discussed in terms of whether similar trends could be seen in other economies facing similar demographic and economic issues as Japan. While the real estate sector linkages with the overall economy are relatively well studied topic, there are less studies regarding the links between government policies and the real estate market. The studies in the field furthermore in general conclude that the results are country and location dependent, thus illustrating there to be a research gap. Given that real estate sector is linked with the overall performance of the economy, and fluctuations within the sector can magnify ups and downs of the overall economy, it is of importance to investigate the topic in order to, for example, illustrate the effect that policy changes will have on the real estate sector and thus potentially also on the overall market. The approach of the study was to carry out quantitative analysis through the use of econometric analysis methods such as cointegration and Granger causality. The robustness of the econometric analysis results were then further discussed through the use of qualitative analysis tool of expert interviews. The applicability of the econometric results to other economies was analyzed with simple comparison of key variables. The results of the study indicate that government policies have very little effect on the real estate sector. The econometric analysis suggests that neither monetary nor fiscal policy had notable effect on the real estate sector, especially price development. On the other hand, interest rates were seen as a most notable government policy tool to have an effect on the real estate sector in the expert interviews. As a conclusion, it was argued that the low level of cointegrations and lack of causalities could be due to government policies having an indirect effect on the real estate market via altering the demand and supply for real estate rather than leading to changes within the sector directly. For the comparison, some of the Nordic countries and Germany were noted to be facing similar issues as Japan in terms of ageing population, urbanization trend, notable government debt levels, and low interest rates. It was however noted, that the econometric analysis results could not be mirrored to these markets directly due to the rather straightforward comparison, but rather the results could act as a guideline. / Den här studien utreder kopplingarna mellan regeringspolitiken och fastighetssektorn genom en fallstudie som utfördes på den japanska marknaden. Tillämpligheten av studiens resultat diskuterades sedan kring huruvida liknande trender kan utläsas i andra ekonomier som står inför liknande demografiska och ekonomiska problem som Japan gör.  Hur fastighetssektorn är kopplad till den generella ekonomin är ett relativt välstuderat ämne, de finns däremot färre studier som avhandlar kopplingar mellan regeringspolitik och fastighetsmarknadens utveckling. Studierna inom ämnet sammanfattar generellt att studiens resultat är beroende av landet och den specifika platsen, vilket visar att det finns en lucka i forskningen. Med tanke på att fastighetsmarknaden är kopplad till den generella ekonomins utveckling, samt att fluktuationer inom sektorn kan förstora upp- och nedgångar i den övergripande ekonomin, är det väsentligt att undersöka ämnet för att, exempelvis, illustrera den effekt politiska ändringar har på fastighetssektorn och därmed potentiellt den övergripande marknaden.  Studiens tillvägagångsätt var att genomföra en kvantitativ analys genom användning av ekonometriska analysverktyg, såsom samverkan och Granger kausalitet. De ekonometriska analysresultatens robusthet diskuterades därefter ytterligare genom kvalitativ analys i form av intervjuer med experter inom ämnet. De ekonometriska resultatens, till andra ekonomiers, användbarhet analyserades med en enkel jämförelse av nyckelvariabler.  Resultatet av studien indikerar att regeringspolitik har en mycket liten effekt på fastighetssektorn. Den ekonometriska analysen tyder vidare på att varken penning- eller finanspolitik har en märkbar effekt på fastighetssektorn, i synnerhet på prisutvecklingen. Motsatt till detta framgick det i intervjuerna med experter inom ämnet, att räntorna är det verktyg som används inom regeringspolitiken som har störst effekt på fastighetssektorn. Som slutsats hävdades det att den låga graden samverkan och bristen på kausalitet kan bero på att regeringspolitik har en indirekt effekt på fastighetssektorn då utbudet och efterfrågan ändras snarare än att det direkt leder till ändringar inom sektorn. Vad gäller tillämpningen av de ekonometriska resultaten noterades det att några av de nordiska länderna samt Tyskland kommer att möta liknande problem som Japan, gällande åldrande befolkning, urbaniseringsutveckling och låga räntor. Det noterades dock att de ekonometriska analysresultaten inte direkt kunde spegla sig i dessa marknader då en relativ enkel jämförelsemetod användes, men att resultaten kan agera som en riktlinje.

The economic policy of the Swedish Social Democrats has undergone major changes during the last thirty years. From using a so-called Keynesian policy to promote full employment in the economy, the Social Democrats have switched to a more monetaristic policy to promote low inflation instead. What I intend to do with this study is to see if the policy change also can be noticed in how the party describe their own policy. Have the Social Democrats been open and transparent with their change in priorities, or have they tried to hide this in their rhetoric? The purpose of this thesis is to examine if one can notice a change from a Keynesian to a monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy. The main research question, which I intend to answer, is: "Is it possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy?" I have chosen to study the descriptions found in the financial forecasts, presented by the Social Democrats during their time in government rule between 1970 and 1999. The research method I use is the qualitative text analysis. After analyzing the descriptions found in the financial forecasts I present an answer to the main research question: Yes, it is partly possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy. I only say partly possible because it is possible to notice the policy change that took place between the 1970s and 1980s, when low inflation was given the same priority as low unemployment. Whereas it is not possible to notice the change that took place between the 1980s and 1990s, when low inflation was given the highest priority, above low unemployment.