Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld. Följer de deltagande länderna dessa regler? I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år. Sverige är inte medlem i EMU, men även EU-länder måste följa dessa regler och därför kommer utvecklingen i Sverige att jämföras med EMU-ländernas. Utöver stabilitets- och tillväxtpaktens regler har Sverige infört ytterligare finanspolitiska regler gällande utgiftstak och överskottsmål. Har dessa regler underlättat för Sverige att uppnå paktens krav?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-106230 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Fältgård Back, Ellinor |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds