The U.S. came close to hit their debt ceiling and had some severe trouble getting a federal budget in order in the fall 2013, which raised a global news echo around the world. The purpose of this study is to look at of how the Swedish newspapers framed this specific event; we wanted to find the dominated similarities and differences in the different articles as well as see if our domestic perspective appeared in the frames. In order to come to a conclusion we first read all the material published between the dates of the 2th to the 17th of October in our chosen newspapers, we then did a mapping schedule and sorted through the articles, two of our main sorting points were “the dominating framing” and “the dominating operator” in each and every article. Based on that result we used a qualitative content analysis approach in the shape of a framing analysis of a lesser number of articles. The result showed that this event can be framed in a variety of ways. Some of the dominating frames focused on economic consequences from a domesticated perspective, some focused on the positivity and  some framed it as a race against the clock. This concludes that the dominating frame in each article was often individual, while some of the less dominating frames in each article had similarities with each other, although the differences were more prominent.

När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott. I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet. Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts. De förde under 2000-talet en finanspolitik som inte var hållbar på lång sikt. Detta gjorde att situationen blev allvarligare än vad den hade behövt vara när finanskrisen drabbade landet. Spanien förde en expansiv finanspolitik trots en hög tillväxt vilket ledde till budgetunderskott trots den goda tillväxten. Detta gjorde att när tillväxten sjönk som en följd av krisen låg skatter och offentliga utgifter inte på långsiktigt hållbara nivåer.