<p>Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts.</p><p>Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad. Handelsbanken tillämpar budgetlös styrning, medan Swedbank och Länsförsäkringar Bank använder budget, främst av planerings- och kontrollskäl. Däeremot instämmer samtliga kontorschefer i sotra delar av budgetkritiken. Att två av bankerna ändock forstätter budgetera, trots att de instämmer mycket i kritiken kan verka något motsägande. Kanske är det som kontorscheferna från Swedbank och Länsförsäkringar Bank påstår, att budgetens fördelar överstiger dess nackdelar. Dock har vi sett tendenser på att det fortsatta budgetarbetet möjligtvis kan förklaras med att budgeten blivit till en rutin och intagit en mer passiv roll inom de två budgetanvändande bankerna, medan den verkliga styrningen sker genom andra styrmedel. Därav anser vi att både Swedbank och Länsförsäkringar Bank troligtvis skulle tjäna på att se över sitt budgetförfarande.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ”Relevance Lost” - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope &amp; Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm &amp; Wallin (2000) samt Libby &amp; Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ”budgetparadoxen” och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ”Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?” Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas. Metod: En kvalitativ metod användes, baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i två fallföretag. Analys och slutsats: Med hjälp av studiens två fallföretag samlades information in om hur de hanterat kritikpunkter som riktats mot budgeten. Intressant var att se vilka komplement som användes till den traditionella budgeten och vilka anledningar man haft att behålla eller ersätta budgeten. De två fallföretagen ansågs inledningsvis befinna sig på var sin sida i frågan, där det ena företaget använder sig av traditionell budgetering medan det andra valt att överge budgeten helt. Vid en närmare analys av företagen kunde däremot flera likheter utskiljas. Analysen visade att inget av de två fallföretagen hade valt en tydligt ”antingen-eller” ståndpunkt i budgetfrågan, utan att de snarare liknar varandra vad gäller utformning av sina styrmedel. Analysen har mynnat ut i en förklarande modell som visar hur budgeten kan utvecklas eller kompletteras, där tre nya begrepp: ”budgetliknande processer”, ”utvecklad budgetering” samt ”situationsbaserad budgetering” formulerats. I slutsatsen poängteras att det inte finns någon standardutformning för budgetanvändningen i företag utan att företag snarare befinner sig någonstans mellan dessa begrepp beroende på vilka specifika verksamhetsförutsättningar och krav som ställs på ett företag.

Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat. Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts. Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad. Handelsbanken tillämpar budgetlös styrning, medan Swedbank och Länsförsäkringar Bank använder budget, främst av planerings- och kontrollskäl. Däeremot instämmer samtliga kontorschefer i sotra delar av budgetkritiken. Att två av bankerna ändock forstätter budgetera, trots att de instämmer mycket i kritiken kan verka något motsägande. Kanske är det som kontorscheferna från Swedbank och Länsförsäkringar Bank påstår, att budgetens fördelar överstiger dess nackdelar. Dock har vi sett tendenser på att det fortsatta budgetarbetet möjligtvis kan förklaras med att budgeten blivit till en rutin och intagit en mer passiv roll inom de två budgetanvändande bankerna, medan den verkliga styrningen sker genom andra styrmedel. Därav anser vi att både Swedbank och Länsförsäkringar Bank troligtvis skulle tjäna på att se över sitt budgetförfarande.

Budgeten är ett centralt styrmedel i många organisationer, men har fått kritik bland annat för att vara tidskrävande och snabbt bli inaktuell om inte revideringar utförs löpande då allt fler organisationer verkar i osäkra miljöer. Syftet med studien har således varit att undersöka budgetens roll som styrmedel i ett företag som aktivt använder sig av budgetering och dessutom verkar i en osäker miljö. Då telekombranschen är väldigt föränderlig och det råder hög konkurrens och innovation gjordes en fallstudie av Tele2. Studien visar att budgeteringen anses vara ett viktigt styrmedel trots den osäkra miljön, men att löpande prognoser och revideringar är nödvändiga och utförs regelbundet. Budgeten visade sig dessutom uppfylla de funktioner som den traditionella budgeten har, vilket går emot den kritik som finns riktad mot styrmedlet. Studien tyder därmed på att budgetering kan ha en fortsatt viktig roll som styrmedel även i organisationer som verkar i osäkra miljöer.

Budgeten har av forskare sagts vara hjärtat av ekonomistyrning. Den traditionella budgeteringen har länge fått kritik för sin stelbenta syn på resurser och organisationer. Det har även förts en debatt gällande hur ekonomistyrning kan ske på bästa sett. Contingencyteorin hävdar att det inte finns ett universellt sätt att styra organisationer, utan att varje organisation måste anpassa sin styrning utifrån sina situationsfaktorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur budgetprocessen fungerar inom en organisation med ett specifikt uppdrag och fasta intäkter, samt vilka eventuella nackdelar användning av traditionell årsbudgetering medför. Studien realiseras genom en kvalitativ fallstudie genomförd på Sveriges Radio, vars uppdrag och intäkter beslutas av riksdagen. Undersökningen fokuserar på hur dessa contingencies, omvärldsfaktorer, påverkar budgetprocessen på olika nivåer inom organisationen. Resultaten tyder på att dessa contingencies har en påverkan på budgetprocessen, men inte har samma dysfunktionalitet som tidigare kritik belyser. Slutsatsen av studien är att uppdragsspecifikation och fasta intäkter påverkar budgetprocessen och kan i viss mån bistå med vidare underlag för kritik till budgetprocessen. Studien bidrar till vidare förståelse för budgetprocessen inom organisationer med dessa situationsfaktorer och föreslår vidare forskning på liknande organisationer.

<p>Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective?</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed.</p><p>Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska Handelsbanken. The study is a case study of Svenska Handelsbanken and their management control system.</p><p>Results: Management without budgets can, in several cases, work more effective compared to traditional management. Through a plain focus at relative goals and a high degree of responsibility to the individual can the organisation perform with a higher effectiveness? Finally we present a suggestion on such a working method and what it ought to be contained.</p> / <p>Bakgrund: Budgets har varit ett centralt styrmedel för organisationer under lång tid. Under senare tid har dock dess relevans alltmer ifrågasatts. Hur styrs då en verksamhet utan budgets och vilka andra alternativ finns till en budget? Kan dessa i så fall fungera mer effektivt?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur budgetlös ekonomistyrning skiljer sig från traditionell budgetstyrning och hur ett sådant styrsystem i så fall är utformat. Vidare ämnar vi förklara vad orsakerna till sådan styrning är samt presentera en generell modell för hur budgetlös styrning kan bedrivas.</p><p>Genomförande: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med sju personer med olika befattning inom Svenska Handelsbanken. Undersökningen är en fallstudie av Svenska Handelsbanken och dess nuvarande ekonomiska styrsystem.</p><p>Resultat: En ekonomisk styrning utan budgets kan i många fall fungera bättre en traditionell ekonomistyrning samt vara mindre resurskrävande. Genom ett tydligt fokus på relativa mål samt stort handlingsutrymme för individen kan organisationen bedrivas mer effektivt. Ett förslag på en sådan arbetsmetod samt vad den bör innehålla presenteras i undersökningens slutsats.</p>

Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective? Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed. Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska Handelsbanken. The study is a case study of Svenska Handelsbanken and their management control system. Results: Management without budgets can, in several cases, work more effective compared to traditional management. Through a plain focus at relative goals and a high degree of responsibility to the individual can the organisation perform with a higher effectiveness? Finally we present a suggestion on such a working method and what it ought to be contained. / Bakgrund: Budgets har varit ett centralt styrmedel för organisationer under lång tid. Under senare tid har dock dess relevans alltmer ifrågasatts. Hur styrs då en verksamhet utan budgets och vilka andra alternativ finns till en budget? Kan dessa i så fall fungera mer effektivt? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur budgetlös ekonomistyrning skiljer sig från traditionell budgetstyrning och hur ett sådant styrsystem i så fall är utformat. Vidare ämnar vi förklara vad orsakerna till sådan styrning är samt presentera en generell modell för hur budgetlös styrning kan bedrivas. Genomförande: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med sju personer med olika befattning inom Svenska Handelsbanken. Undersökningen är en fallstudie av Svenska Handelsbanken och dess nuvarande ekonomiska styrsystem. Resultat: En ekonomisk styrning utan budgets kan i många fall fungera bättre en traditionell ekonomistyrning samt vara mindre resurskrävande. Genom ett tydligt fokus på relativa mål samt stort handlingsutrymme för individen kan organisationen bedrivas mer effektivt. Ett förslag på en sådan arbetsmetod samt vad den bör innehålla presenteras i undersökningens slutsats.