Den traditionella budgeteringen har länge varit en självklar del i att driva en verksamhet som ett kontroll- och styrverktyg. Den har dock fått utstå kritik för att vara bland annat tidskonsumerande, kostsam och odynamisk. Till följd av detta har nya styrverktyg utvecklats vilket sedermera lett till en diskussion om att lämna budgeteringen, vilken kommit att kallas ”Beyond Budgeting”. Denna diskussion ifrågasätter budgeteringen och dess inverkan på kontroll och styrning. Eftersom budgeteringen är väldigt central inom organisationer är det intressant att studera området vidare för att få en större förståelse för Beyond Budgeting. De flesta studier inom Beyond Budgeting har främst fokuserat på efterfrågesidan, det vill säga de företag som valt att arbeta annorlunda kring budgetering. Däremot har har forskningen lagt mindre fokus på utbudssidan, det vill säga de aktörer som kommunicerar Beyond Budgeting till företag. Genom att undersöka hur aktörer kommunicerar Beyond Budgeting till företag som vill arbeta annorlunda kring sin budget, kan en större förståelse för Beyond Budgeting uppnås. Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att få mer förståelse för Beyond Budgeting genom att undersöka utbudssidan av detsamma och hur detta ställer sig mot tidigare teorier. För att besvara syftet presenteras i vår teoretiska referensram hur tidigare forskning diskuterar Beyond Budgeting och hur det definierats från första början. men även hur organisationskoncept sprids utifrån spridningsteorier. Metoden vi valt att utgå från är en kvalitativ forskningsstrategi där data insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har även valt kompletterande observationer för att få en djupare bild av hur Beyond Budgeting kommuniceras. I empirin presenteras den information som insamlats från intervjuerna och observationerna. I analysen diskuteras de empiriska resultaten i ljuset av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen kan följande slutsatser dras: genom vår studie har en ökad förståelse uppnåtts i kunskapen om att kommuniceringen av Beyond Budgeting kräver konkretisering, för att företag enklare skall ta det till sig. Utbudssidans kommunikation skiljer sig därför mot de ursprungliga teorierna för Beyond Budgeting, till att handla om de tre processerna målstyrning, prognostisering och beslutsfattande och resursallokering. Hur arbetet med dessa tre processer ser ut beror på kundens situation, och således är Beyond Budgeting ett koncept snarare än ett recept. / The traditional budgeting has long been a fundamental part of running a business as a management control system. However, it has been subject of criticism for being time-consuming, costly and not dynamic, amongst other. As a result of this, new management tools have been developed, which later on has led to a discussion of leaving traditional budgeting, which has been known as “Beyond Budgeting”. This discussion questions the budget, and its impact on management and control. Since the budget is a cornerstone in organisations, further studies in this area are of interest, to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting. Earlier studies on Beyond Budgeting have almost exclusively been focused on the demand-side, that is companies who have chosen to go Beyond Budgeting. However, there has been less focus towards the supply-side, that is operators who communicate Beyond Budgeting to potential customers. By studying the supply-side of Beyond Budgeting a greater understanding of this concept can be achieved. Therefore, the purpose of this essay is to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting, from the supply-side point of view, and to compare this with the original ideas of Beyond Budgeting. To answer this purpose, we have based our theoretical framework by illustrating Beyond Budgeting theories and how they first were brought up, but also how concepts are spread according to theory. As for methodology, we have a qualitative science approach. Information was collected through semi-structured interviews, but also observations as a supplement, to achieve a deeper picture of how Beyond Budgeting is communicated. The empirical result presents the information that was gathered from the interviews and the observations. In the analysis we discuss the empirical results in the light of the theoretical framework. Based on this, following conclusions can be made: through our study a greater understanding has been achieved in the knowledge that the communication of Beyond Budgeting needs concretisation, to ease customers adopting process. The supply-side’s communication therefore differs from the original Beyond Budgeting theories, which lies in the three processes target setting, forecasting and decision making and resource allocation. Working with these must be seen from the unique situation of any customer, and therefore Beyond Budgeting is a concept, rather than a recipe.

No description available.

På senare tid har en kritisk diskussion växt fram kring användandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrävande och den anses även inte tillhandahålla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och är det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget får problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter då de saknar ett ramverk. Ahlsell AB är företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 år. Den här studien fokuserar på att fastställa vilka styrmedel som används i företaget istället för budget till planering, samordning, kommunikation, prestationsmätning, belöningar, samt motivation, vilket är aktiviteter som budgeten anses täcka. / Background and problem: Lately a critical discussion about the use of budget as a controltool has increased. A budget is considered to be time and resource consuming and not providing adequate information. The outcome regarding this is that there are companies that have abandoned the budget as a control tool. Research finds that companies in which are not using budget as a control tool faces problems with planning, coordinating and controlling activities because of the absence of a framework. Ahlsell AB is a company that abandoned the budget as a control tool 17 years ago. This study focuses on establishing which control tools that are used instead of the budget to plan, coordinate, communicate, measure performance, reward and motivate, which are activities that the budgets deems to cover.Purpose: This study aims to establish how Ahlsell works with planning, coordination, communication, performance measurement, rewarding and motivation without budget at different levels within the organization.Method: A deductive case study on Ahlsell has been used for this thesis. The empirical data was conducted as the primarily source through semi structured interviews but also through secondary data such as internal education material and other published company information.Conclusion: To control the business the organization needs to be decentralized and consist of a relatively large number of small profit centers. “Relative performance” is another assumption, which aims to compare the business to performances of previous year, other units and competitors in order to continuously improve the outcome. By using only one IT-system available for everyone within the company, benchmarking and target figures for KPI, Ahlsellenables to control the company without a budget.

Within the research field of management controlling systems, a contrasting debate has evolved about budgeting. The market environment has become more dynamic where traditional budgeting, better budgeting and beyond budgeting have received significant observation to establish what alternative that is mostly suitable for the current market situation. With rapid changes in the market environment, a traditional budget can quickly become obsolete. To help ground research in practice, we examine how the budgeting process is characterized from a short-term operational and long-term strategic perspective in modern organizations. Furthermore, we shed light on what functions the budget and/or its other management controlling system(s) fulfills. As researchers and practitioners claim that traditional budgets are among others static, inflexible and time-consuming, we investigate to what extent these corresponds to the views of the CFOs and Bank Directors interviewed for this study. To fulfill our purpose, we conducted a multiple-case study. The data is obtained through a qualitative strategy with elements of a quantitative. Our empirical data is primarily collected through interviews. We complemented with a questionnaire where the interviewees provide their standpoints on the criticism against traditional budgeting. The analysis is carried out with a qualitative approach. The result from this thesis illuminates that traditional, better and beyond budgeting is present in the studied organizations. Nevertheless, the study concludes that the positive aspects of a traditional budget outweighs its downsides despite criticism and market environmental factors.

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Datum:             </strong>2009-05-29</p><p><strong>Nivå:                 </strong>Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng<strong></strong></p><p><strong>Författare:       </strong>Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson </p><p><strong>Handledare:     </strong>Ulla Pettersson<strong></strong></p><p><strong>Titel:                 </strong>Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell</p><p><strong>Problem:          </strong>Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.</p><p><strong>Syfte:                </strong>Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.</p><p><strong>Metod:              </strong>I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.</p><p><strong>Slutsats:            </strong>I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal.</p><p>Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad.</p><p>Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.</p>

<p>Weber and Linder (2005) have enlightened that the focus of the current debate on the budget’s to be or not be, has been on trying to find a general tool, which fits best in all situations. They argue that the budget may be more appropriate for organizations in certain circumstances, than for others. They claim that there is a gap in research concerning the situations in which the budget may be appropriate, or when Beyond budgeting is preferred. It is this gap we are trying to fill with our thesis.</p><p>The purpose of the thesis is to explain which situational factors that affect the organization's use of budgets for the functions the budget can fulfill. We examined various organizations to explain the situation dependent factors that affect the organization's use of budgets. Since the budget is a tool that can fulfill multiple functions, we have chosen to examine the use of budgets for the three functions - Planning & Coordination, Responsibility allocation, and Control & Evaluation. We chosed not to investigate the function for Motivation, since we be-lieve that motivating the employees is a function of the reward system.</p><p>To be able to generalize our conclusions, we constructed a model of factors that could affect the use of budgets. To test the model, we have made a survey, which was sent to about 700 organizations. Using the responses of the survey we tested the model with regression analysis.</p><p>The conclusions we have reached through our empirical study is that the organizations' over-all use of budgets is affected by the environmental turbulence, its competitive situation, the degree of formalization and the size of the organization. The organization's information sys-tem also affects the use of budgets positively, but only for the functions Planning & Coordi-nation and Responsibility allocation. We also came to the conclusion that the corporate cul-ture affects the use of budgets negatively, but only for the function Planning & Coordination.</p><p>With our results and conclusions, we believe that we have filled a part of the gap in research concerning the budget’s to be or not be. We have identified situational factors that affect the use of budgets for its functions and they show when budget tends to be used.</p>

SAMMANFATTNING Datum:             2009-05-29 Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson  Handledare:     Ulla Pettersson Titel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell Problem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten. Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget. Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser. Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal. Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad. Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ”Relevance Lost” - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope &amp; Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm &amp; Wallin (2000) samt Libby &amp; Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ”budgetparadoxen” och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ”Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?” Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas. Metod: En kvalitativ metod användes, baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i två fallföretag. Analys och slutsats: Med hjälp av studiens två fallföretag samlades information in om hur de hanterat kritikpunkter som riktats mot budgeten. Intressant var att se vilka komplement som användes till den traditionella budgeten och vilka anledningar man haft att behålla eller ersätta budgeten. De två fallföretagen ansågs inledningsvis befinna sig på var sin sida i frågan, där det ena företaget använder sig av traditionell budgetering medan det andra valt att överge budgeten helt. Vid en närmare analys av företagen kunde däremot flera likheter utskiljas. Analysen visade att inget av de två fallföretagen hade valt en tydligt ”antingen-eller” ståndpunkt i budgetfrågan, utan att de snarare liknar varandra vad gäller utformning av sina styrmedel. Analysen har mynnat ut i en förklarande modell som visar hur budgeten kan utvecklas eller kompletteras, där tre nya begrepp: ”budgetliknande processer”, ”utvecklad budgetering” samt ”situationsbaserad budgetering” formulerats. I slutsatsen poängteras att det inte finns någon standardutformning för budgetanvändningen i företag utan att företag snarare befinner sig någonstans mellan dessa begrepp beroende på vilka specifika verksamhetsförutsättningar och krav som ställs på ett företag.

Weber and Linder (2005) have enlightened that the focus of the current debate on the budget’s to be or not be, has been on trying to find a general tool, which fits best in all situations. They argue that the budget may be more appropriate for organizations in certain circumstances, than for others. They claim that there is a gap in research concerning the situations in which the budget may be appropriate, or when Beyond budgeting is preferred. It is this gap we are trying to fill with our thesis. The purpose of the thesis is to explain which situational factors that affect the organization's use of budgets for the functions the budget can fulfill. We examined various organizations to explain the situation dependent factors that affect the organization's use of budgets. Since the budget is a tool that can fulfill multiple functions, we have chosen to examine the use of budgets for the three functions - Planning &amp; Coordination, Responsibility allocation, and Control &amp; Evaluation. We chosed not to investigate the function for Motivation, since we be-lieve that motivating the employees is a function of the reward system. To be able to generalize our conclusions, we constructed a model of factors that could affect the use of budgets. To test the model, we have made a survey, which was sent to about 700 organizations. Using the responses of the survey we tested the model with regression analysis. The conclusions we have reached through our empirical study is that the organizations' over-all use of budgets is affected by the environmental turbulence, its competitive situation, the degree of formalization and the size of the organization. The organization's information sys-tem also affects the use of budgets positively, but only for the functions Planning &amp; Coordi-nation and Responsibility allocation. We also came to the conclusion that the corporate cul-ture affects the use of budgets negatively, but only for the function Planning &amp; Coordination. With our results and conclusions, we believe that we have filled a part of the gap in research concerning the budget’s to be or not be. We have identified situational factors that affect the use of budgets for its functions and they show when budget tends to be used.

Titel: Benchmarking - Den nya budgeten Bakgrund: Budget är ett mycket utbrett styrverktyg som under senare år kommit att kritiseras. Kritiken menar på att en budget är för stelbent i en värld som snabbt förändras och att styrverktyg krävs som passar in i dagen förutsättningar. Flera företag har med detta valt att tillämpa en budgetlös styrmodell då de anser att budgeten inte kan möta den osäkerhet som marknaden idag besitter. Ett populärt verktyg som bättre kan möta de krav som företag ställs inför idag är benchmarking. Genom att jämföra och lära inom organisationen såväl som att utbyta kunskaper externt med andra företag strävar företagen efter att nå ”best practice”. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ett teoretiskt ramverk för hur benchmarking kan ersätta budgetens syften. I nästa steg beskrivs och jämförs hur tvåbudgetlösa företag arbetar med intern benchmarking på huvudkontorsnivå och kontor/butiksnivå. Studien bidrar med material till hur benchmarking används som substitut till budget i företag och syftar till att belysa hur olika nivåer uppfattar begreppet inom företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i vår studie utgör en presentation av budgetering, budgetlös styrning samt olika styrsätt för att ersätta budgetens syften. Ett stort fokus har lagts på benchmarking där delar som syfte, processen, benchlearning, intern och extern benchmarking samt för- och nackdelar belyses för att få en tydlig bild över begreppet som en del i ett styrsystem. Benchmarking tillsammans med olika styrsätt beskrivs för att jämföra dessa med budgetens syften. Metod: Vi har utfört en jämförelsestudie på två budgetlösa företag. Företagen är Handelsbanken AB och Ahlsell AB. I vår studie har ett kvalitativt angreppssätt tillämpats för att samla in och analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien visade att enligt teorin kan benchmarking ersätta alla budgetenssyften utom två. Dessa två syften, planering och resursallokering, kan ersättas genom att använda komplementet rullande prognoser. Benchmarking kan av denna anledning inte ersätta budget helt utan är i behov av komplement för att utgöra ett komplett substitut. Detta är också något som bekräftas av det empiriska materialet som samlats in om företagen Ahlsell och Handelsbanken. I jämförelse mellan olika nivåer på de två fallföretagen konstateras i studien att i kontrast till forskning som menar på att benchmarking ofta görs för generellt eller på en för central nivå i företagen, har det av denna studie visats att så inte är fallet. Benchmarking används på olika nivåer av fallföretagen och liknar till stor del ledningens syn på styrverktyget. / Titel: Benchmarking - The new budget Background: Budget is a widely used management tool which has been criticized during recent years. The critique implies that a budget is too rigid in a world with swift changes and that management tools are needed which meet the playing conditions of today. Several companies have chosen to implement a model that goes beyond budgeting. This is a consequence of the fact that they believe a budget cannot face the uncertainty that the market possesses. A popular tool which is able to meet the struggles that companies face is benchmarking. By comparing and learning within the organization as well as exchanging knowledge with other companies, these actors are trying to reach best practice. Purpose: The purpose with our study is to create a theoretical framework of how benchmarking can substitute the purpose of budgeting. The next step is to use the framework to compare internal benchmarking within different levels in two companies. Our study has the aim to contribute with knowledge of how benchmarking can substitute budgeting. This study also aims to address how different levels, top and ground level, interpret benchmarking within the company. Theoretical framework: This study’s theoretical framework consists of budgeting, beyond budgeting and management tools with the aim of finding a substitute for budget.The focus is on benchmarking and consists of the purpose, the process, benchlearning, internal and external benchmarking as well as advantages and disadvantages to create a broad understanding of the concept. Method: We conduct a comparison study of two companies practicing beyond budgeting. The companies are, Handelsbanken AB and Ahlsell AB. In our study, we have applied a qualitative approach to collect and analyse the empirical material. Findings: The study shows that according to theory, benchmarking is able to substitute all the purposes of budget except for two. These two purposes, planning and resource allocation, could be substituted by the complement rolling forecasts. Benchmarking could, for this reason, not on its own substitute the budget, but needs to be complemented in order to form a complete substitute for budget. This theory is confirmed by the empirical material gathered from two companies, Ahlsell and Handelsbanken. In comparison between the different levels within the companies, a conclusion is made that in contrast to earlier suggestions, benchmarking is not implemented too generally or only on a centralized basis. It is used on different levels within the companies and the view of benchmarking is more or less uniform between these levels.