Att styra en verksamhet med rätt underlag är väsentligt i alla företag. Med detta iåtanke finns det fler olika tillvägagångssätt att säkerställa att rätt beslut tas ochkonkurrenskraften jämfört med liknande verksamheter upprätthålls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera på ett sätt som inte tar hänsyn till externafaktorer såsom konkurrenters affärsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag måste hela tiden ha ett mål att utvecklas och löpande bli bättre. Detta kanske i olika nivåer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som ärgemensamt med alla dessa är att de förutsätter att det sker en utvärderande- ochjämförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer. Detta ärgrundprincipen bakom benchmarking. Detta kan verka självklart för många menstudien visar att trots det faktum att många är medvetna om benchmarking ochfördelarna som kan utvinnas, tillämpas det inte effektivt nog för att fungera fullt ut.Ett problem som återfinns inom verksamheter är en brist på kunskap och tålamod närdet gäller benchmarking. Att arbeta efter målet att bli marknadsledande inom enbransch saknar ofta den tolerans, kunskaps- och viljenivå som krävs för att genomföraen omfattande benchmarkingstudie och utforma verksamhetsmål och handlingsplanerbaserat på resultatet. Därför är det viktigt att sprida kunskap om benchmarking ochminimera misstolkningar av ett begrepp många har hört talas om men få verkligenförstår.Studien består av en kvalitativ undersökning baserat på två stycken detaljhandelföretagi elektronikbranschen (Siba och Expert Sverige). Inom en bred bransch finnsföretag med olika nischar men med gemensamma mål att förstärka sin position ochöka lönsamheten. Med vår studie får läsaren en bild över hur två olika företag, medolik företagsstruktur och affärsidé, arbetar med benchmarking för att i slutändankonkurrera om den stora summa pengar Svenskar spenderar årligen på elektronik. Vifår också insikt i de stora skillnaderna i benchmarking arbetet i jämförelse med vadteorin förespråkar kontra det praktiska arbetet och vad detta beror på. / Uppsatsnivå: C

Titel: Benchmarking - Den nya budgeten Bakgrund: Budget är ett mycket utbrett styrverktyg som under senare år kommit att kritiseras. Kritiken menar på att en budget är för stelbent i en värld som snabbt förändras och att styrverktyg krävs som passar in i dagen förutsättningar. Flera företag har med detta valt att tillämpa en budgetlös styrmodell då de anser att budgeten inte kan möta den osäkerhet som marknaden idag besitter. Ett populärt verktyg som bättre kan möta de krav som företag ställs inför idag är benchmarking. Genom att jämföra och lära inom organisationen såväl som att utbyta kunskaper externt med andra företag strävar företagen efter att nå ”best practice”. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ett teoretiskt ramverk för hur benchmarking kan ersätta budgetens syften. I nästa steg beskrivs och jämförs hur tvåbudgetlösa företag arbetar med intern benchmarking på huvudkontorsnivå och kontor/butiksnivå. Studien bidrar med material till hur benchmarking används som substitut till budget i företag och syftar till att belysa hur olika nivåer uppfattar begreppet inom företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i vår studie utgör en presentation av budgetering, budgetlös styrning samt olika styrsätt för att ersätta budgetens syften. Ett stort fokus har lagts på benchmarking där delar som syfte, processen, benchlearning, intern och extern benchmarking samt för- och nackdelar belyses för att få en tydlig bild över begreppet som en del i ett styrsystem. Benchmarking tillsammans med olika styrsätt beskrivs för att jämföra dessa med budgetens syften. Metod: Vi har utfört en jämförelsestudie på två budgetlösa företag. Företagen är Handelsbanken AB och Ahlsell AB. I vår studie har ett kvalitativt angreppssätt tillämpats för att samla in och analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien visade att enligt teorin kan benchmarking ersätta alla budgetenssyften utom två. Dessa två syften, planering och resursallokering, kan ersättas genom att använda komplementet rullande prognoser. Benchmarking kan av denna anledning inte ersätta budget helt utan är i behov av komplement för att utgöra ett komplett substitut. Detta är också något som bekräftas av det empiriska materialet som samlats in om företagen Ahlsell och Handelsbanken. I jämförelse mellan olika nivåer på de två fallföretagen konstateras i studien att i kontrast till forskning som menar på att benchmarking ofta görs för generellt eller på en för central nivå i företagen, har det av denna studie visats att så inte är fallet. Benchmarking används på olika nivåer av fallföretagen och liknar till stor del ledningens syn på styrverktyget. / Titel: Benchmarking - The new budget Background: Budget is a widely used management tool which has been criticized during recent years. The critique implies that a budget is too rigid in a world with swift changes and that management tools are needed which meet the playing conditions of today. Several companies have chosen to implement a model that goes beyond budgeting. This is a consequence of the fact that they believe a budget cannot face the uncertainty that the market possesses. A popular tool which is able to meet the struggles that companies face is benchmarking. By comparing and learning within the organization as well as exchanging knowledge with other companies, these actors are trying to reach best practice. Purpose: The purpose with our study is to create a theoretical framework of how benchmarking can substitute the purpose of budgeting. The next step is to use the framework to compare internal benchmarking within different levels in two companies. Our study has the aim to contribute with knowledge of how benchmarking can substitute budgeting. This study also aims to address how different levels, top and ground level, interpret benchmarking within the company. Theoretical framework: This study’s theoretical framework consists of budgeting, beyond budgeting and management tools with the aim of finding a substitute for budget.The focus is on benchmarking and consists of the purpose, the process, benchlearning, internal and external benchmarking as well as advantages and disadvantages to create a broad understanding of the concept. Method: We conduct a comparison study of two companies practicing beyond budgeting. The companies are, Handelsbanken AB and Ahlsell AB. In our study, we have applied a qualitative approach to collect and analyse the empirical material. Findings: The study shows that according to theory, benchmarking is able to substitute all the purposes of budget except for two. These two purposes, planning and resource allocation, could be substituted by the complement rolling forecasts. Benchmarking could, for this reason, not on its own substitute the budget, but needs to be complemented in order to form a complete substitute for budget. This theory is confirmed by the empirical material gathered from two companies, Ahlsell and Handelsbanken. In comparison between the different levels within the companies, a conclusion is made that in contrast to earlier suggestions, benchmarking is not implemented too generally or only on a centralized basis. It is used on different levels within the companies and the view of benchmarking is more or less uniform between these levels.