Bakgrund: Konventionell budgetering har fått utstå betydande kritik under de senaste decennierna, där många menar att den inte är lämplig i dagenssnabbrörliga och globala marknad. Ett flertal organisationer har övergett konventionell budgetering, och rörelsen eller filosofin berördetta kallas för Beyond Budgeting (BB). Grundprinciperna i denna filosofi är en organisationsstruktur där mer ansvar och tillit placeras hos den operativa delen av organisationer. Detta är menat att ge mer frihet till enskilda medarbetare men väcker frågor om agentteori och organisatorisk kontroll. Controllers traditionella roll har setts som ett verktyg för ledningen att utöva kontroll och motverka agentteorins moraliskarisk. Frågan är hur denna roll påverkas av en allt mindre strikt form av kontroll, vilka faktorer som kan tänkas påverka denna roll och hur rollen redan har förändrats. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur controllerrollen och budgetarbete ser ut i dagens organisationer samt om kritiken mot budgetarbete, så som filosofin BB beskriver den, faktiskt stämmer i dagens organisationer. Ytterligare undersöker studien till vilken grad BB som metod har implementerats i dessa organisationer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sex stycken respondenter inom flertalet olika organisationer har agerat som empirisk data. Denna data harsedantranskriberats och analyserats i enlighet med den deduktiva ansatsen, där de teorier vi funnit har applicerats. Analysen skedde genom en tematisk analys där teman och kategorier funnits för att påvisa samband inför slutsatsen. Slutsats: Studien tyder på att controllers idag har en hög grad av kontroll över deras arbete samt att arbetet huvudsakligen är analytiskt och framåtblickande. Delar av respondenterna anser sig ha en beslutsfattande roll och arbetar huvudsakligen enskilt men har ett brett kontaktnät. Rollen kan till viss del beskrivas som en affärspartner men vi fann stora skillnader mellan respondenterna. Bland respondenterna var det vanligast att använda en toppstyrd budget, där enskilda affärsenheter har mindre inflytande. Denna budget kompletterades sedan med prognoser. Vi fann att delar av kritiken mot konventionell budgetering stämde in bland respondenternas organisationer, samt att aspekter av BB har implementerats. / Background: Conventional budgeting has endured a lot of criticism in the last decades as many argue it is not suitable for today's agile and globalized market. Several organizations have taken the step to abandon conventional budgeting and the movement, or philosophy, regarding this matter is known as Beyond Budgeting (BB). The core principle of this philosophy are an organizational structure where a higher degree of responsibility and trust is placed on the operative sections of the organization. By doing this a much higher degree of liberty is granted to partners in the organization, but it raises questions regarding agent theory and organizational control. The traditional role of the controller has been to function as a tool for upper management to exercise control and counteract the moral hazard of agency theory. The question then is how this role is affected by a much less strict form of control, and which factors can be seen to affect the role as well as which factors that have already affected it.   Purpose: The purpose of the study is to examine the role of the controller and how budgeting of modern organizations are handled as well as how the accurate the critique aimed at budgeting is, as it is described by the philosophy of BB. Furthermore, the study aims to examine to which degree the subject organizations has implemented or embraced the principles of BB.  Method: The study is built on semi-structured interviews with a total of six participants, based in several organizations, which have acted as the empirical data. This data has been transcribed and analyzed in accordance with the studies’ deductive approach upon which our studied theories have been applied. The analysis has been based on a thematic analysis where the goal has been to find common themes and categories.    Conclusion: The study has found that controllers today have a high degree of control regarding how they choose to perform their work, which has been found to be primarily analytical and forward-looking in nature. Some of the controllers consider themselves to have a decision-making role, and while their work is primarily done alone, they have a wide array of contacts. The role can to a degree be described as a business partner, but the study has found large differences among participants in this regard. Among the participants it was most common to use a conventional budget, set by upper management where local business units have limited influence. This budget was complemented with forecasts. The study also found that among the participant’s organizations, some of the critique towards conventional budgeting was accurate to a certain degree. In addition, we found that aspects of BB had been implemented.

Titel: Benchmarking - Den nya budgeten Bakgrund: Budget är ett mycket utbrett styrverktyg som under senare år kommit att kritiseras. Kritiken menar på att en budget är för stelbent i en värld som snabbt förändras och att styrverktyg krävs som passar in i dagen förutsättningar. Flera företag har med detta valt att tillämpa en budgetlös styrmodell då de anser att budgeten inte kan möta den osäkerhet som marknaden idag besitter. Ett populärt verktyg som bättre kan möta de krav som företag ställs inför idag är benchmarking. Genom att jämföra och lära inom organisationen såväl som att utbyta kunskaper externt med andra företag strävar företagen efter att nå ”best practice”. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ett teoretiskt ramverk för hur benchmarking kan ersätta budgetens syften. I nästa steg beskrivs och jämförs hur tvåbudgetlösa företag arbetar med intern benchmarking på huvudkontorsnivå och kontor/butiksnivå. Studien bidrar med material till hur benchmarking används som substitut till budget i företag och syftar till att belysa hur olika nivåer uppfattar begreppet inom företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i vår studie utgör en presentation av budgetering, budgetlös styrning samt olika styrsätt för att ersätta budgetens syften. Ett stort fokus har lagts på benchmarking där delar som syfte, processen, benchlearning, intern och extern benchmarking samt för- och nackdelar belyses för att få en tydlig bild över begreppet som en del i ett styrsystem. Benchmarking tillsammans med olika styrsätt beskrivs för att jämföra dessa med budgetens syften. Metod: Vi har utfört en jämförelsestudie på två budgetlösa företag. Företagen är Handelsbanken AB och Ahlsell AB. I vår studie har ett kvalitativt angreppssätt tillämpats för att samla in och analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien visade att enligt teorin kan benchmarking ersätta alla budgetenssyften utom två. Dessa två syften, planering och resursallokering, kan ersättas genom att använda komplementet rullande prognoser. Benchmarking kan av denna anledning inte ersätta budget helt utan är i behov av komplement för att utgöra ett komplett substitut. Detta är också något som bekräftas av det empiriska materialet som samlats in om företagen Ahlsell och Handelsbanken. I jämförelse mellan olika nivåer på de två fallföretagen konstateras i studien att i kontrast till forskning som menar på att benchmarking ofta görs för generellt eller på en för central nivå i företagen, har det av denna studie visats att så inte är fallet. Benchmarking används på olika nivåer av fallföretagen och liknar till stor del ledningens syn på styrverktyget. / Titel: Benchmarking - The new budget Background: Budget is a widely used management tool which has been criticized during recent years. The critique implies that a budget is too rigid in a world with swift changes and that management tools are needed which meet the playing conditions of today. Several companies have chosen to implement a model that goes beyond budgeting. This is a consequence of the fact that they believe a budget cannot face the uncertainty that the market possesses. A popular tool which is able to meet the struggles that companies face is benchmarking. By comparing and learning within the organization as well as exchanging knowledge with other companies, these actors are trying to reach best practice. Purpose: The purpose with our study is to create a theoretical framework of how benchmarking can substitute the purpose of budgeting. The next step is to use the framework to compare internal benchmarking within different levels in two companies. Our study has the aim to contribute with knowledge of how benchmarking can substitute budgeting. This study also aims to address how different levels, top and ground level, interpret benchmarking within the company. Theoretical framework: This study’s theoretical framework consists of budgeting, beyond budgeting and management tools with the aim of finding a substitute for budget.The focus is on benchmarking and consists of the purpose, the process, benchlearning, internal and external benchmarking as well as advantages and disadvantages to create a broad understanding of the concept. Method: We conduct a comparison study of two companies practicing beyond budgeting. The companies are, Handelsbanken AB and Ahlsell AB. In our study, we have applied a qualitative approach to collect and analyse the empirical material. Findings: The study shows that according to theory, benchmarking is able to substitute all the purposes of budget except for two. These two purposes, planning and resource allocation, could be substituted by the complement rolling forecasts. Benchmarking could, for this reason, not on its own substitute the budget, but needs to be complemented in order to form a complete substitute for budget. This theory is confirmed by the empirical material gathered from two companies, Ahlsell and Handelsbanken. In comparison between the different levels within the companies, a conclusion is made that in contrast to earlier suggestions, benchmarking is not implemented too generally or only on a centralized basis. It is used on different levels within the companies and the view of benchmarking is more or less uniform between these levels.

This essay investigates how realized variance affects the GARCH-models (GARCH, EGARCH, GJRGARCH) when added as an external regressor. The GARCH models are estimated with three different distributions; Normal-, Student’s t- and Normal inverse gaussian distribution. The results are ambiguous - the models with realized variance improves the model fit, but when applied to forecasting, the models with realized variance are performing similar Value at Risk predictions compared to the models without realized variance.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet. / The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.