<p> </p><p>Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt. I slutsatsen poängterar jag med stöd av teorin, vikten av folkhälsobefrämjande insatser och ytterligare forskning inom området.</p><p> </p>

Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt. I slutsatsen poängterar jag med stöd av teorin, vikten av folkhälsobefrämjande insatser och ytterligare forskning inom området.

<p>Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006.</p><p>Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på.</p>

Kina har under de senaste 30 åren haft en ekonomisk tillväxt med närmare 10 procent per år. Men i takt med den ekonomiska utvecklingen har också inkomstskillnaderna mellan kust‐ och inlandsregionerna ökat. I den här uppsatsen har jag valt att studera skillnaderna i utländska direktinvesteringar, humankapitalsatsningar och infrastrukturinvesteringar mellan regionerna för att se om dessa faktorer kan förklara den ojämna inkomstfördelningen. Min slutsats är att det finns stora skillnader i investeringsnivåer, främst i FDI, mellan kust‐ och inlandsregionerna. Och att den kinesiska staten har haft stor påverkan på inkomstgapet, kanske kan den tises som den drivande kraften bakom de växande inkomstskillnaderna.

Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006. Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på.

Health has long been referred to as a contributing development factor for economic growth, and health investments have been implemented as a strategy for achieving economic development. However, several countries have reached economic growth before improving health status, which raises questions of the significance of public health related to economic growth. The economic inequalities between countries tend to increase along with enlarged differences in health status, is there possibly a correlation between these occurrences? The purpose of this essay is to make a theoretical contribution by examining the impact of health on economic growth based on the world’s least developed countries (LDCs). This relationship has not been studied within these countries before and the essay intends to find out if basic health is a prerequisite for economic growth. The hypothesis of the study is a positive correlation between improvement of health status in a population within a country and its economic growth. Quantitative approach through a cross-sectional study of the independent variables health investments, initial GDP per capita, life expectancy and HIV along with the dependent variable of GDP per capita growth. Data from 48 LDCs during the period 1995 – 2015 was obtained. A regression analysis of Ordinary Least Squares, VIF-test and QQ-plot was performed through the computer program Gretl 2016c.  The variation in GDP per capita growth can be explained to 75 % by changes in the health-related variables. Previous theories regarding the positive effect on economic growth from increased health investments, lower initial GDP per capita and increased life expectancy were supported in this study. Health investments and initial GDP per capita showed a statistically significant correlation to economic growth. Life expectancy lacked significance, but was supported by previous research. The variable for HIV showed a positive correlation to economic growth, contrary to previous theories. The relationship can although be explained by insufficient data and low significance. / Hälsa har länge benämnts som en bidragande utvecklingsfaktor för ekonomisk tillväxt och hälsoinvesteringar har använts som en strategi för att uppnå ekonomisk utveckling. Samtidigt har flera länder uppnått ekonomisk tillväxt innan förbättrad hälsostatus vilket leder till funderingar kring vilken roll befolkningens hälsa egentligen spelar för landets ekonomiska tillväxt. De ekonomiska ojämlikheterna länder emellan tenderar att öka och skillnaden i hälsostatusen likaså, finns det möjligtvis ett samband kring detta? Syfte: Uppsatsens syfte är att bringa ett teoretiskt bidrag genom att undersöka hälsans inverkan på ekonomisk tillväxt med utgångspunkt i världens minst utvecklade länder (MUL-länder). Detta samband har tidigare inte studerats inom dessa länder och uppsatsen avser att ta reda på om en grundläggande god hälsa förefaller vara en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hypotesen för uppsatsen är ett positivt samband mellan ett förbättrat hälsotillstånd hos ett lands befolkning och dess ekonomiska tillväxt. Frågeställning: Leder en förbättrad hälsa till ökad ekonomisk tillväxt i världens minst utvecklade länder? Metod: Kvantitativt tillvägagångssätt genom en tvärsnittsstudie av de oberoende variablerna statens hälsoinvesteringar, initial BNP per capita, förväntad livslängd och HIV samt den beroende variabeln tillväxt i BNP per capita. Data från 48 MUL-länder under perioden 1995 – 2015 inhämtades. I dataprogrammet Gretl 2016c utfördes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden, VIF-test samt QQ-plot. Slutsats: Variationen i tillväxten i BNP per capita kan till 75 % förklaras av förändringar i de hälsorelaterade variablerna. Tidigare teorier kring positiva effekter på den ekonomiska tillväxten från ökade hälsoinvesteringar, lägre initialt BNP per capita och ökad livslängd förstärktes i denna undersökning. Hälsoinvesteringar och initialt BNP per capita visade ett statistiskt säkerställt samband till den ekonomiska tillväxten. Förväntad livslängd saknade signifikans, men stöds av tidigare forskning. Variabeln för HIV visade ett positivt samband på ekonomisk tillväxt vilket strider mot tidigare teorier. Sambandet kan dock förklaras av bristfällig data och låg signifikansnivå.

Syftet med den här studien är att undersöka om utbildningens kvalitet har en signifikant påverkan på ekonomisk tillväxt. I uppsatsen tillämpas en regressionsanalys baserad på sekundärdata. Den beroende variabeln är real BNP per capita tillväxt vilken används för att mäta ekonomisk tillväxt. Den oberoende variabeln i fokus är testresultat från internationella prov och används som mått för utbildningens kvalitet. Kontrollvariabler i uppsatsen är initial BNP per capita, genomsnittlig utbildningstid, fertilitet, investeringar och graden av handelsöppenhet. I studien ingår data för 49 länder och omfattar åren från 2000 till och med 2010. I regressionsmodellen som inkluderar samtliga kontrollvariabler visar testresultatvariabeln en signifikant positiv relation till ekonomisk tillväxt. Det här betyder alltså att utbildningens kvalitet har en påverkan på ekonomisk tillväxt. Utifrån detta går det att härleda ett antal teoretiska förklarningar till hur utbildningens kvalitet har kunnat påverka ekonomisk tillväxt. I och med innovationer i informationsteknik samt den generella teknologiutvecklingen som präglat 2000-talet, dras slutsatsen att utbildningens kvalitet troligtvis har påverkat utvecklandet av färdigheter relaterade till innovationsförmåga och anpassningsbarhet till ny teknologi hos individer. Det här i följd har påverkat den ekonomiska tillväxten i ett land. / The purpose of this study is to investigate whether the quality of education has a significant impact on economic growth. This paper applied a regression analysis based on secondary data. The dependent variable is real GDP per capita growth, which is used to measure economic growth. The independent variable in focus is test results from international tests and is used as a measure of educational quality. Control variables in the paper are initial GDP per capita, average years of schooling, fertility, investments and the degree of trade openness. The study includes data for 49 countries and covers the years from 2000 to 2010. The regression model that includes all control variables shows that the test result variable has a significant positive relationship to economic growth. This means that the quality of education has an impact on economic growth. Based on this it is possible to derive a number of theoretical explanations of how the quality of education has been able to influence economic growth. With innovations in information technology, as well as the general technology trend that characterized the 2000s, it’s concluded that the quality of education is likely to have influenced the development of skills related to innovation and adaptability to new technologies in individuals. Consequently, this affects the economic growth of a country.

Economic growth from a globalisation point of view is seen as being impacted to a large extent by two phenomena – foreign direct investments (FDI) and trade. FDI brings many positive spillovers such as technological progress and increases in human capital. Trade can help improve the efficiency of production allocation in which the comparative advantage lies. According to David Nellor (2008) parts of sub-Saharan Africa today experience growth rates similar to those of the first five founding members of ASEAN in the beginning of the 1980’s: Singapore, Thailand, the Philippines, Malaysia and Indonesia. The purpose of this bachelor thesis is to analyse the role of FDI and trade openness in promoting economic growth in Africa and Asia. The contrast in how FDI and openness to trade affect growth rates in these regions in particular is something that has been left out from previous studies. It may give a hint of what factor(s) are important for Africa and Asia to focus on in order to stimulate economic growth. The effects of FDI and trade openness on economic growth are empirically tested using data on a sample of 82 countries in Africa and Asia over the years of 1999-2006. Regressions are conducted using the total sample as well as the regions separately to show on differences of the importance and effects of the explanatory variables in each of the two regions. The regression results most often indicate a positive relationship between FDI, trade and their combined effect on economic growth. Despite this the results are weaker than expected and in general insignificant. A possible explanation for the unexpected results may be due to additional forces driving economic growth such as macroeconomic stability, human capital, taxes and inflation all of which have been left out from the estimated model. / Ekonomisk tillväxt påverkas ur ett globaliseringsperspektiv, av två fenomen: utländska direktinvesteringar och handel. Utländska direktinvesteringar medför många positiva tillskott, som tekniska framsteg och högre nivåer av humankapital. Handel gör länder mer effektiva, då de kan fokusera sin produktion på varor där de har komparativa fördelar. Enligt David Nellor (2008) kan delar av tillväxtnivåer i sub-Sahara jämföras med grundarna av ASEAN:s under tidigt 1980-tal: Singapore, Thailand, Filippinerna, Malaysia och Indonesien. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera utländska direktinvestingar och frihandels roll för att gynna ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Effekten av utländska direktinvesteringar och frihandel på tillväxtnivåer i dessa två regioner är något som utelämnats i tidigare studier. Resultaten kan indikera vilken eller vilka faktor(er) är viktiga för att stimulera ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Uppsatsen fokuserar på 82 länder i Afrika och Asien under åren 1999-2006. Analysen är genomförd på afrikanska och asiatiska länder tillsammans, men också för kontinentalspecifika effekter. Resultaten visar i hög grad positiva samband mellan utländska direktinvesteringar, frihandel och dess kombinerade effekt på ekonomisk tillväxt. Resultaten är svagare än förväntat och en möjlig förklaring kan vara de komplexa samband av krafter som driver ekonomisk tillväxt, till exempel makroekonomisk stabilitet, humankapital, skatter och inflation som är utelämnande från den estimerade modellen.