<p> </p><p>Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt. I slutsatsen poängterar jag med stöd av teorin, vikten av folkhälsobefrämjande insatser och ytterligare forskning inom området.</p><p> </p>

Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt. I slutsatsen poängterar jag med stöd av teorin, vikten av folkhälsobefrämjande insatser och ytterligare forskning inom området.

För att Sveriges hälso- och sjukvård skall fungera på ett så effektivt sätt som möjligt måste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, både vad gäller pris och antal läkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförändringar och antalet läkarbesök på vårdcentraler över tid. Resultatet från de utvalda modellerna visar att det inte finns någon effekt på utnyttjande av primärvård då priset förändras. / In order for Sweden’s health care system to function as efficiently as possible the allotment of payment between government and patient must be balanced, both in terms of price and the number of general practitioner visits. In this study we will go into the analysis of the relationship between the cost efficiencies and changes against the count of patients seen by a general practitioner. The results of the collected data show that there is no difference or any sign of exploitation of primary care, considering the price change.

Bakgrund: Hälsoekonomi har sitt ursprung i att sjukvårdens resurser är begränsade och sjukvårdsutgifterna ökar kontinuerligt. För att möta de ökade kostnaderna har sjukvården börjat använda sig av hälsoekonomiska utvärderingar för arbeta mer kostnadseffektivt. En stor kostnadspost för hälso- och sjukvården är rökares ökade komplikationsrisker i samband med operation. Att införa rökuppehåll inför operation minskar dessa risker och denna metod har bedömts vara ett av de mest effektiva sätten att minska sjukvårdens kostnader. Fokus för denna studie har därmed varit att utveckla en modell som visar de intäkter och kostnader som kan kopplas till rökuppehåll inför operation. Syfte: Syftet med denna studie är att anpassa en hälsoekonomisk modell så att den kan användas för att beräkna de ekonomiska effekterna av ett rökuppehåll inför operation. Studien ska även fastställas hur en hälsoekonomisk utvärdering ser ut med avseende på rökavvänjningshjälp inför operation. Slutligen är avsikten att föreslå åtgärder som Landstinget Kronoberg kan införas för att förbättra riktlinjerna och därmed minska sjukvårdens kostnader. Metod: Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokument, statistik och databaser har också varit nödvändiga som underlag till modellberäkningarna. Studien tillämpar tidigare medicinsk forskning och applicerar dem i studiens beräkningar. Resultat och slutsats: Med hjälp av utvalda parametrar och en anpassad kostnadsintäktsmodell har de ekonomiska effekterna av att införa rökuppehåll inför operation beräknats. Resultatet visar att hälso- och sjukvården besparar 25 058 kronor per patient av att införa rökuppehåll inför operation. Studien visar även att det krävs att komplikationsriskerna minskas betydligt mindre än vad den medicinska forskningen påvisar att rökuppehållet medför, för att kunna täcka rökavvänjningskostnaderna. Den hälsoekonomiska utvärderingen påvisar vikten av att få patienter att verkligen klara sitt rökuppehåll, för att öka besparingarna ytterligare. Slutsatsen blir därmed att det bör satsas mer resurser på rökavvänjningshjälp eftersom det i sin tur kommer leda till minskade kostnader för hälso- och sjukvården. / Background: Health economics has its origins in that the resources for the healthcare arelimited and their expenditures increases continuously. To meet the increased costs the healthcare has established the use of health economic evaluations in order to work more cost- effectively. A major cause of healthcare costs are smokers’ increased risk of complications related to surgery. Introducing smoking cessation before surgery reduces these risks and this method has been considered to be one of the most effective ways to reduce healthcare costs. Focus of this study has been to develop a model that shows the income and expenses that are linked to smoking cessation before surgery. Purpose: The purpose of this study is to adapt a health economic model in order to calculate the economic impacts of a smoking cessation before surgery. The study will also determine how a health economic evaluation would look like regarding to offer smoking cessation assistance before surgery. Finally, the intention is to propose actions that Landstinget Kronoberg can introduce to improve the guidelines and thereby reducing healthcare costs. Method: Several data collection methods have been used such as interviews in order to gaining knowledge. Documents, statistics and databases have also been a necessary as input to the model calculations. The study applies previous medical researches and uses them in the calculations. Findings and Conclusions: By using the selected parameters and the adapted Costbenefitmodel (CBA), the economic effects of introducing smoking cessation before surgery have been able to be calculated. The result shows that healthcare saves 25 058 SEK per patient due to the smoking cessation. The study also shows that the risk of complications needs to be considerably less then what the medical research shows, to cover the smoking cessations costs. The health economic evaluation demonstrates the importance of helping the patient to actually succeed the smoking cessation, in order to increase the savings further. The conclusion is therefore that it should be spent more resources on helping patient stop smokingbefore surgery.

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:</p><p>Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?</p><p>Metod</p><p>Studien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten. Dessa tre variabler var totalt antal dagar som individen varit sjukfrånvarande, antal gånger totalt sjukfrånvarande samt antal gånger som individen varit sjukskriven längre än 14 dagar vilket motsvarar sjuklöneperioden. Alla frågor gällde förhållandena under det senaste året. Resultaten genomgick ett oberoende t-test med signifikansnivån p=0,05.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att en signifikant skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna förelåg hos kvinnorna i avseende på antal dagar och antal gånger sjukskrivning längre än 14 dagar. En tendens fanns i avseende på antal gånger. Ingen skillnad mellan grupperna förelåg bland männen.</p><p>Slutsats</p><p>En högre aktivitetsgrad, motsvarande regelbunden motion, visade sig eventuellt ha ett samband med lägre sjukfrånvaro hos kvinnor i avseende på antal dagar och gånger längre än sjuklöneperioden sjukfrånvarande. På grund av det stora bortfallet bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Fler studier behövs för att kunna visa ett samband med större säkerhet.</p>

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar: Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna? Metod Studien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten. Dessa tre variabler var totalt antal dagar som individen varit sjukfrånvarande, antal gånger totalt sjukfrånvarande samt antal gånger som individen varit sjukskriven längre än 14 dagar vilket motsvarar sjuklöneperioden. Alla frågor gällde förhållandena under det senaste året. Resultaten genomgick ett oberoende t-test med signifikansnivån p=0,05. Resultat Resultaten visade att en signifikant skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna förelåg hos kvinnorna i avseende på antal dagar och antal gånger sjukskrivning längre än 14 dagar. En tendens fanns i avseende på antal gånger. Ingen skillnad mellan grupperna förelåg bland männen. Slutsats En högre aktivitetsgrad, motsvarande regelbunden motion, visade sig eventuellt ha ett samband med lägre sjukfrånvaro hos kvinnor i avseende på antal dagar och gånger längre än sjuklöneperioden sjukfrånvarande. På grund av det stora bortfallet bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Fler studier behövs för att kunna visa ett samband med större säkerhet.

ii Sammanfattning Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controller, kurskod: 4FE03E, våren 2013 Författare: Elias Awadis Handledare: Elin Funck Titel: Hälsoekonomisk utvärdering - Össur Nordic AB Bakgrund: Hälsoekonomi som vetenskaplig disciplin har sina rötter långt tillbaka på 1960-talet och har sitt ursprung i att resurserna i samhället är begränsade. De begränsade resurserna inom sjukvården resulterade i att hälsosektorn var tvungna att prioritera. Mot bakgrund av ständigt återkommande diskussioner om resursbrist i sjukvården har hälsoekonomi framträtt som en framstående disciplin inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en hälsoekonomisk utvärdering med ett samhällsperspektiv för Össurs knäartrosbehandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling. Vidare avser studien att förklara vilka faktorer som är väsentliga att beakta vid utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering. Metod: Ett interventionistiskt angreppssätt har använts i studien för att kunna uppfylla syftet med studien. Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokumentstudier har också varit nödvändiga för att kunna slutföra kalkylberäkningarna. För- och nackdelar med de metodologiska val som gjorts diskuteras ingående. Resultat: Resultaten från denna studie visar att en behandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling har lägre kostnader ur ett samhällsperspektiv. Resultatet visar även att det finns ett antal faktorer som är väsentliga att beakta i utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering, såsom bland annat kostnader som skall ingå i beräkningen, tillgången på data samt valet av typpatient. Slutsatser: De resultat som presenterats bör beaktas med försiktighet, men studien ger upphov till intressanta slutresultat som är användbara inför framtida utvärderingsarbete. Kostnadsanalysen visade att sjukskrivningskostnaderna är de största kostnaderna ur ett samhällsperspektiv, och det är förmodligen är där de största kostnadsbesparingarna kan göras. Dock krävs mer tillgång till data för att öka utvärderingens evidensgrad

Swedish healthcare is facing major challenges both today but more critically looking at predictions for the next 20 years. Healthcare costs will increase dramatically and competent personnel to support all the needs will be lacking. E-health solutions and the possibilities they open up regarding how care can be organized and administrated are seen in Sweden as the most important tool to counter those healthcare challenges. The Swedish government see this as a prioritized area and has together with Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) signed on a vision to become the world leader in E-health by the year 2025. Studies have shown that E-health can give substantial cost savings with up to 180 billion SEK in saving yearly. We have in this thesis investigated to what extent E-health solutions in the area of chronic diseases are used by Regions/Counties as well as the outcome from a cost saving perspective. Problem formulation and the questions that have been investigated are, which E-health solutions are the different Swedish Regions/County councils (Landsting) using for chronic diseases and what are the cost (and capacity) benefits? What challenges are seen to implement new E-health solutions? We have been using the case study method in our research with interviews and questionnaires with the Regions/County councils as our main source of information. In our contacts we have explained that answers given in the general discussion will be anonymous and not to be linked to any specific Region/County council. This approach was made to get frankly and informative answers. Key findings are that there are today not many E-health solutions for chronic diseases made available by the County councils and the ones offered are generally not reaching a large percentage of the population with those diseases. The implementation curve for E-healthsolutions has been slow, but it differs considerably between regions. We can see that in the northern regions with more rural areas focus is put on solutions to solve the challenges with geographical distance to the patient. In the southern regions with more urban areas the regions more commonly use models to facilitate care for the patient in their home environment. We see a large potential to both improve quality of life for many people as well as reducing costs for healthcare by introducing digital tools in the area of chronic diseases. Especially methods easily accessed for a large part of the population through the 1177.se portal that can be used without extensive support from healthcare staff is something we see as an important area. Those methods have a potential to reach and impact a large part of the population without using much of healthcare resources. We suggest that regions collaborate in order to evaluate and introduce those systems and in the end reach a larger part of the population

The Swedish healthcare system strives to maximize the health of the population and at the same time consider a fair distribution of health. In this consideration, the severity of disease is an important attribute as high severity signals a higher need for healthcare. Currently, the Dental and pharmaceuticals benefits agency (TLV) operationalizes this approach by striking a balance between efficiency and equity when deciding which prescription pharmaceuticals that should be reimbursed. The agency uses a qualitative approach to assess the severity of diseases. There are however quantitative methods that can be used to assess disease severity such as absolute and proportional shortfall, indicating how much health is lost compared to the general population. In this study, we quantify the severity of different diseases using absolute and proportional shortfall based on information available from TLV decisions and compare those with the agency´s qualitative assessment. To quantify severity, we use data from publicly available decision-documents from TLV and estimated health of the general population.  The results show that quantitative assessments of disease severity with absolute and proportional shortfall differ from the qualitative assessments made by TLV. A large range of absolute and proportional shortfall estimates was observed for diseases assessed to have a specific severity by TLV. A quantitative approach to disease severity could contribute to a more objective severity assessments than current practice. Furthermore, as disease severity is an important aspect of TLV´s prioritization a quantitative assessment could contribute to a fairer allocation of resources in healthcare. / Den svenska sjukvården strävar efter att maximera hälsan hos befolkningen samtidigt som hänsynskall tas till hur hälsan fördelas. Hur vårdens knappa resurser skall fördelas bygger på tre principerfrån en etisk plattform: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen ochkostnadseffektivitetsprincipen. Sjukdomars svårighetsgrad är därmed en viktig prioriteringsgrundnär sjukvårdens resurser skall fördelas eftersom hög svårighetsgrad innebär ett större behov avvård. Tandvårds- och läkedelsförmånsverket (TLV) använder exempelvis denna ansats vid beslutom vilka förskrivningsläkemedel som skall få subvention. TLV använder idag en kvalitativ ansatsi bedömningen av svårighetsgrad. Det finns även kvantitativa metoder som bygger på hur myckethälsa patienter förväntas förlora jämfört med individer utan sjukdom, så kallade shortfallmått. Idenna studie kvantifierar vi svårighetsgraden med absolute och proportional shortfall försjukdomar som varit föremål för beslut av TLV och jämför dessa med TLV:s kvalitativabedömningar. För att kvantifiera svårighetsgraden används data från TLV:s beslutsunderlag samtskattad hälsa i normalpopulationen. Resultaten visar att de kvantitativa skattningarna av svårighetsgrad med absolute och proportionalshortfall skiljer sig från de kvalitativa bedömningarna från TLV. Det förekommer ett stort spannav absolute och proportional shortfall för sjukdomar med en specifik svårighetsgrad bedömd avTLV. En kvantitativ ansats kan därmed bidra till mer objektiva skattningar av svårighetsgradjämfört med dagens kvalitativa ansats. Eftersom bedömningen av svårighetsgrad är en viktig delav TLV:s prioriteringsbeslut är ett förslag att myndighetens kvalitativa ansats kompletteras medkvantitativa mått för att säkerställa en rättvis och effektiv resursfördelning inom hälso- ochsjukvården.

No description available.