On propose pour la premiere fois une comparaison empirique entre les methodes du pari ordinaire et des choix experimentaux discrets dans le calcul d'un algorithme de QALY a l'aide du SF6Dv2. Ce dernier est un outil permettant de definir un etat de sante. Les resultats obtenus sont en faveur de l'utilisation du choix experimental discret dans la prevision du QALY des etats de sante du SF6Dv2.

This paper analysis the cost-utility, measured in cost per QALY gained, of impact absorbent flooring that reduce hip fractures among institutionalized elderly in comparison to standard flooring. The study is based on experimental data from an elderly institution, where the absorbing floor was installed in 2010. Using a decision tree, the costs and benefits related to the new flooring are calculated on a one year basis, resulting in an incremental cost per QALY of 713327 SEK for the base case. Although the experimental data shows that there is an impact of the new flooring in reducing hip fractures a conclusion whether the policy is cost-effective or not can hardly be drawn. Sensitivity analysis based on a simulation of 5000 cases suggests that the result is robust. / Effektsamband i Samhället

The Swedish healthcare system strives to maximize the health of the population and at the same time consider a fair distribution of health. In this consideration, the severity of disease is an important attribute as high severity signals a higher need for healthcare. Currently, the Dental and pharmaceuticals benefits agency (TLV) operationalizes this approach by striking a balance between efficiency and equity when deciding which prescription pharmaceuticals that should be reimbursed. The agency uses a qualitative approach to assess the severity of diseases. There are however quantitative methods that can be used to assess disease severity such as absolute and proportional shortfall, indicating how much health is lost compared to the general population. In this study, we quantify the severity of different diseases using absolute and proportional shortfall based on information available from TLV decisions and compare those with the agency´s qualitative assessment. To quantify severity, we use data from publicly available decision-documents from TLV and estimated health of the general population.  The results show that quantitative assessments of disease severity with absolute and proportional shortfall differ from the qualitative assessments made by TLV. A large range of absolute and proportional shortfall estimates was observed for diseases assessed to have a specific severity by TLV. A quantitative approach to disease severity could contribute to a more objective severity assessments than current practice. Furthermore, as disease severity is an important aspect of TLV´s prioritization a quantitative assessment could contribute to a fairer allocation of resources in healthcare. / Den svenska sjukvården strävar efter att maximera hälsan hos befolkningen samtidigt som hänsynskall tas till hur hälsan fördelas. Hur vårdens knappa resurser skall fördelas bygger på tre principerfrån en etisk plattform: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen ochkostnadseffektivitetsprincipen. Sjukdomars svårighetsgrad är därmed en viktig prioriteringsgrundnär sjukvårdens resurser skall fördelas eftersom hög svårighetsgrad innebär ett större behov avvård. Tandvårds- och läkedelsförmånsverket (TLV) använder exempelvis denna ansats vid beslutom vilka förskrivningsläkemedel som skall få subvention. TLV använder idag en kvalitativ ansatsi bedömningen av svårighetsgrad. Det finns även kvantitativa metoder som bygger på hur myckethälsa patienter förväntas förlora jämfört med individer utan sjukdom, så kallade shortfallmått. Idenna studie kvantifierar vi svårighetsgraden med absolute och proportional shortfall försjukdomar som varit föremål för beslut av TLV och jämför dessa med TLV:s kvalitativabedömningar. För att kvantifiera svårighetsgraden används data från TLV:s beslutsunderlag samtskattad hälsa i normalpopulationen. Resultaten visar att de kvantitativa skattningarna av svårighetsgrad med absolute och proportionalshortfall skiljer sig från de kvalitativa bedömningarna från TLV. Det förekommer ett stort spannav absolute och proportional shortfall för sjukdomar med en specifik svårighetsgrad bedömd avTLV. En kvantitativ ansats kan därmed bidra till mer objektiva skattningar av svårighetsgradjämfört med dagens kvalitativa ansats. Eftersom bedömningen av svårighetsgrad är en viktig delav TLV:s prioriteringsbeslut är ett förslag att myndighetens kvalitativa ansats kompletteras medkvantitativa mått för att säkerställa en rättvis och effektiv resursfördelning inom hälso- ochsjukvården.

Det krävs planering för tid, ekonomi och andra resurser när det kommer till sjukvård. För att sjukvård ska fungera behövs det olika verktyg och hjälpmedel. Dessa verktyg och hjälpmedel är till för att ta reda på vilka patienter som ska prioriteras och vilka behandlingar som ska finansieras. Detta görs genom att undersöka exempelvis hur stor skillnad det är på kvalité och kostnad mellan olika behandlingar. Kostnadseffektanalys är ett verktyg som används för att mäta de övergripande hälsofördelarna av behandlingar, med hänsyn till deras kostnader. Det finns olika mätverktyg för att ta reda på vilka behandlingar som bör finansieras och ett av de verktygen är QALY (kvalitetsjusterande levnadsår), där vi kombinerar livslängden och livskvaliteten. Många har kritiserat QALY eftersom de menar att ramverket av QALY leder till diskriminering av patienter med funktionsnedsättning. Dock anser Whitehurst och Engel att diskriminering uppkommer av frågeformuläret som används och inte av ramverket. Frågeformulär används inom forskning och sjukvård för att ta reda på hur patienter värderar sitt hälsotillstånd med hjälp av kryssfrågor om deras psykiska och fysiska mående. Utifrån det jag har läst visar det sig trots att frågeformulären behöver förbättras inom vissa avseenden att problemet ligger på QALY som ramverk. En av kritikerna, Sean Sinclair, anser att vi bör använda oss av patient preference theory om vi vill minska risken för diskriminering av patienter med funktionsnedsättning.  Enligt Sinclair diskriminerar standard QALY- ramverket dem som har funktionsnedsättningar. Detta gäller oavsett om vi använder oss av undersökningar som frågar endast/huvudsakligen personer med funktionsnedsättning eller allmänheten. Sinclair anser att problemet bäst löses genom att göra en strukturell förändring av hur vi värderar hälsotillståndet hos patienter med funktionsnedsättningar med hjälp av ett nytt, relativiserat ramverk. Jag kommer att visa att Sinclair har rätt i att diskriminering av patienter med funktionsnedsättning kan förekomma oavsett hur vi justerar frågeformulären eller vem vi frågar. Men även som Sinclair föreslår, borde sjukvården använda sig av patient preference theory och inte av standard QALY på grund av att oavsett om frågeformuläret förbättras så kommer det fortfarande uppstå diskriminering av människor med funktionsnedsättning.

<p><strong>Background </strong></p> <p>The EQ-5D is one of the most widely used instruments to measure health status. It consists of a descriptive profile with a corresponding scoring algorithm. Multiple scoring algorithms have since been developed from EQ-5D preference elicitation studies.</p> <p><strong>Objectives </strong></p> <p>To identify key methodological issues in the construction of EQ-5D preference elicitation studies and to assess the validity of using a standard methodology in the construction of EQ-5D scoring algorithms.</p> <p><strong>Search methods </strong></p> <p>We searched the MEDLINE, EMBASE, Cochrane Library, NHS Economic Evaluation Database, and Health Economic Evaluation Database, (1990 to 2012). The EuroQol Group website was also searched.</p> <p><strong>Selection criteria </strong></p> <p>EQ-5D preference elicitation studies that reported the directly estimated health state scores and estimated scoring algorithm.</p> <p><strong>Data collection and analysis </strong></p> <p>Two reviewers independently assessed articles for inclusion. The observed and estimated EQ-5D preference scores were compared across studies. A standard scoring algorithm with fixed variables was estimated. The model performance of the standard algorithm and the study reported algorithm were assessed and compared.</p> <p><strong>Results </strong></p> <p>A total of 38 preference elicitation studies were included in this review. Key differences identified include: method of valuation, selection of health states, transformation of health state values, and method of estimation of the scoring algorithm. The observed health state values were found to be significantly different. The predicted health state values showed high levels of rank correlation. In general, a standard scoring algorithm was found to be no different in model performance than study specific scoring algorithms, with only three studies reporting a significant better model performance using the study specified scoring algorithm.</p> <p><strong>Conclusion</strong></p> <p>Methodological differences were identified across EQ-5D valuation studies. A standard scoring algorithm may yield similar model performance to study specific scoring algorithms, however further research is needed to identify when the use of a standard algorithm is appropriate.</p> / Master of Science (MSc)

Den svenska hälso- och sjukvården har begränsade resurser vilket kräver att prioriteringar görsför att resurserna ska fördelas så effektivt och rättvist som möjligt. En reell prioriteringssituationdär avvägningen mellan effektivitet och rättvisa blir särskilt tydlig är vid beslut om subventionav förskrivningsläkemedel. När ett sådant prioriteringsbeslut fattas är det relevant att undersökavad resurserna som krävs för en prioriterad behandling i stället hade kunnat generera i form avannan vård, det vill säga att kvantifiera både vinster och förluster i termer av hälsa. I dennauppsats granskas därför beslut om subvention av läkemedel som fattats av Tandvårds- ochläkemedelsförmånsverket (TLV) mellan 2017 och 2022, för att kvantifiera hur avvägningenmellan effektivitet och rättvisa kan ha påverkat den totala hälsan i Sverige. Med hjälp av etttröskelvärde för marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården på 250 000 kronor beräknasnettohälsoeffekten av TLVs beslut. Resultaten visar att av totalt 49 granskade beslut omsubvention av läkemedel har det i 32 fall gjorts en avvägning mellan effektivitet och rättvisa.Endast åtta av besluten har en positiv nettohälsoeffekt, där hälso- och sjukvårdssystemetgenererar mer hälsa än det förlorar till följd av TLVs beslut. För de 17 läkemedel där antaletpatienter som berörs av ett beslut angetts kan en negativ nettohälsoeffekt på -24 060 år i fullhälsa (QALYs) konstateras. Cirka 84 % av de observerade besluten har en negativnettohälsoeffekt och har därmed också påverkat den totala hälsan i Sverige negativt. Resultatendiskuteras sedan med stöd av den svenska etiska plattformen och olika teorier om distributivrättvisa, vilka är möjliga anledningar till att resultatet ser ut som det gör. Att uttrycka kostnadoch effekt i termer av hälsa, som nettohälsoeffekten, tydliggör beslutsfattandet och är en starttill en mer transparent fördelning av samhällets begränsade resurser. Vårt förslag är att införaberäkning av nettohälsoeffekten som komplement till nuvarande metod i svenskahälsoekonomiska utvärderingar. / The Swedish healthcare system has limited resources which requires prioritization in order todistribute resources as efficiently and fairly as possible. A real prioritization situation where thetrade-off between efficiency and fairness becomes particularly clear is when deciding tosubsidize prescription drugs. When such prioritization decisions are made, it is relevant toexamine what the resources required for a prioritized treatment could instead have generated inthe form of other care, i.e., to quantify both gains and losses in terms of health. This thesistherefore examines decisions on subsidizing pharmaceuticals made by the Swedish Dental andPharmaceutical Benefits Agency (TLV) between 2017 and 2022, to quantify how the trade-offbetween efficiency and equity may have affected the overall health in Sweden. Using athreshold value for marginal productivity in health care of 250 000 SEK, calculations are madeto determine the Net Health Benefit. The results show that out of a total of 49 revieweddecisions on the subsidization of pharmaceuticals, a trade-off between efficiency and fairnesshas been made in 32 of these. Only eight of the decisions have a positive net health effect, wherethe healthcare system gains more health than it loses. For the 17 drugs where the number ofpatients affected by the decision could be quantified, a negative total Net Health Benefit of -24,060 years of full health (QALYs) was calculated. Approximately 84 % of the observeddecisions have a negative Net Health Benefit and have thus also had a negative impact onoverall health in Sweden. The results are then discussed with support of the Swedish ethicalplatform and various theories concerning distributive justice, which are possible reasons for theresults. Expressing cost and impact in terms of health, as the Net Health Benefit, clarifiesdecision-making and is a start towards a more transparent distribution of society's limitedresources. Our proposal is to introduce calculation of the Net Health Benefit as a complementto the current method in Swedish health economic evaluations.

L’endométriose est devenue un problème de santé important du fait de sa prévalence (près d'une femme sur dix), des multiples complications engendrant un coût notable pour la société. Le coût de la maladie est aussi le coût de ses conséquences : traitements de l'infertilité mais aussi perte de productivité des femmes et de leur entourage, et ne sont encore pas clairement identifiés. Ces conséquences sont d'autant plus importantes qu'il existe un retard diagnostique (délai diagnostique moyen supérieur à 6 ans), or plus celui-ci est long, plus la maladie est découverte à un stade sévère et les patientes à un stade sévère ont davantage de complications, nécessitent une prise en charge plus lourde et plus coûteuse, ce à quoi il faut ajouter l’errance médicale et les traitements inadéquats. La volonté d'une meilleure connaissance et reconnaissance de la maladie a abouti à des actions du monde associatif, relayées. L’évaluation économique des prises en charge, à partir d’études de cas, est un outil important d’optimisation les choix pour améliorer le sort des patientes. Cette thèse se décompose en cinq chapitres : dans le premier chapitre nous nous intéressons aux aspects théoriques de l’évaluation économique en santé et méthodologiques de l’évaluation de coût social de la maladie. Le second chapitre traite de la maladie de l’endométriose en détails et de la méthodologie adoptée dans les études de cas qui sont présentés dans les chapitres trois, quatre et cinq. Le troisième chapitre présente une étude multicentrique sur les coûts et la qualité de vie des femmes souffrant des symptômes associés à l’endométriose en Europe. Le quatrième chapitre étudie prospectivement le coût sociétal de l’endométriose en France. Enfin, le cinquième chapitre est consacré à une étude rétrospective sur la persistance des coûts associés à l’endométriose dans le temps.Cette thèse montre l’importance de l’endométriose sur le système de soins en termes de coût (€ 10,6 milliards par an en France) et illustre la nécessité d'améliorer la prise en charge en direction d’interventions plus précoces et de recours plus rapides à des centres de compétence. A une efficacité constante, il est possible d’estimer la réduction de coûts liés à une politique plus productive. Améliorer la qualité des diagnostics et des prises en charge permette aussi de maximiser l’utilité affectée aux femmes en termes de qualité de vie. / Endometriosis becomes an increasingly major health problem because of its prevalence (nearly one woman out of ten), multiple complications leading to a significant cost on the society. The cost of the disease is also the cost of its consequences which are the treatments of infertility and also the loss of productivity of women and their entourage that are not yet clearly identified. These consequences are more important when there is a delay in the diagnosis (the average delay of diagnosis is longer than 6 years), but the longer the period of diagnosis is, the more the disease will be detected in a more severe stage. The patients at this severe stage have more complications, requiring more expensive care, to which must be added the medical wandering and the inadequate treatment.The desire for a better knowledge and recognition of the disease has resulted in associative actions all around the world. The economic evaluation of health care, based on case studies, is an important tool to optimize the choices to improve the situation of the patients. This thesis is divided into five chapters : the first chapter attempts to elucidate framework of health economic evaluation and the evaluation of the social cost of illness. The second chapter focuses on the endometriosis disease in detail and the methodology used in the case studies presented in Chapter Three, Four and Five. The third chapter presents a multicenter study on the costs and quality of life of women suffering from symptoms associated with endometriosis in Europe. The fourth chapter is concerned with a prospective study on the societal cost of endometriosis in France. The fifth chapter is devoted to a retrospective study on the persistence of costs associated with endometriosis over time.This thesis shows the importance of endometriosis on the health care system in terms of cost (€ 10.6 billion per year) and illustrates the need to improve care in favor of earlier interventions and an earlier refer to competence centers. With constant efficiency, it is possible to estimate the cost reduction linked to a more productive policy. Improving the quality of diagnosis and management also maximizes the affected usefulness of women in terms of quality of life.

Svensk hälso- och sjukvård är en verksamhet som till största del är finansierad av skatteintäkter och omsätter varje år flera 100 mdkr. Trots stor budget sker det prioriteringar som innebär att någonting väljs bort till förmån för något annat. Att hitta och förstå vad som prioriteras bort är av stor vikt för att på ett bättre sätt förstå implikationerna av de val som görs. Tidigare studier har på aggregerad nivå försökt skatta kostnaden per QALY samt leta efter vad som mönstras ut ur ett hälso- och sjukvårdssystem när något nytt ska mönstras in. Syftet med denna uppsats är att försöka hitta de alternativkostnader som uppstår inom hälso- och sjukvården när prioriteringar görs på mikronivå.Till vår hjälp använder vi en metafor som brukar kallas kostnadseffektivitetsbokhyllan för att på ett pedagogiskt och teoretiskt sätt illustrera vad som mönstras ut. Metoden som använts i studien är triangulering och består av dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och fallstudier. Syftet med triangulering är att med flera metoder fånga upp olika delar av ett fenomen för att till sist kunna tolka resultaten till en helhet. Från dokumentanalysen har vi lärt oss att resursfördelningen inom hälso- och sjukvården är ett komplext system som kräver samspel mellan olika beslutsfattare. Till fallstudierna används två fall av resursfördelningsprocessen, ett för år 2020 och ett för år 2018.Resursfördelningsprocessen utgör ett forum där olika vårdcentrum inom Region Östergötland kan äska pengar från en förbestämd pott till sina inskickade förslag. Potten med pengarna som ska delas ut brukar variera mellan 30–120 mnkr medan summan för de äskade pengarna kan uppgå till flera 100 mkr. Beslutet från resursfördelningsprocessen visar därför exakt vad som har valts bort i förmån för annat. Våra resultat visar att ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt skulle kunna generera stora hälsovinster till Region Östergötlands hälso- och sjukvårdssystem. Det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen 2020 visade att 131,3 QALYs hade producerats och det optimala utfallet med ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt hade kunnat generera 303,38 QALYs. Det resulterar i en alternativkostnad på 172,08 QALYs. För år 2018 blev det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen att 324,55 QALYs hade producerats medan de optimala utfallet uppgick till 963,42 QALYs. Det betyder att alternativkostnaden uppgick till 638,87 QALYs.

Rökning är ett utbrett samhällsproblem världen över och sjukdomar relaterade till rökning leder till mer än åtta miljoner dödsfall årligen. Effektiva rökavvänjningsmetoder spelar därför en viktig roll i samhället då de besparar samhället sjukvårdskostnader och främjar folkhälsan. I detta arbete genomförs en hälsoekonomisk utvärdering av ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning. Syftet med arbetet är att fylla en kunskapslucka vad det gäller kostnadseffektivitet av digitala rökavvänjningsinsatser och samtidigt ge ett underlag tillbeslutsfattare som ansvarar för att prioritera folkhälsofrämjande insatser. Den hälsoekonomiska utvärderingen använder sig av kostnadseffektivitetsanalys som metod och baseras på en klinisk studie, där långsiktiga kostnader och hälsoeffekter skattas med hjälpav en beslutsanalytisk modell primärt baserad på en Markovmodell. De tre vanligaste följdsjukdomarna av rökning; KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), lungcancer och hjärt- och kärlsjukdom modelleras mot bakgrund av hur många som slutar röka med hjälp av SMS-stödet. Data från olika källor används i modellen och i de fall data saknas görs antaganden baserade på tidigare studier för att kunna skatta kostnader och hälsoeffekter. Arbetet påvisar att en implementering av ett SMS-baserat stöd skulle generera ökade hälsoeffekter till lägre kostnader i jämförelse med att inte implementera ett sådant stöd. Resultatet från grundscenariot visar att interventionen skulle leda till kostnadsbesparingar på 63 539 kr per individ som tar del av interventionen och 0,30 vunna år i perfekt hälsa, sett över ett livstidsperspektiv. Resultaten bör tolkas med viss försiktighet då de är förknippade med osäkerheter, men kan användas som en del av det underlag beslutsfattare behöver för att fattabeslut om hur hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras. Trots osäkerheterna i underlagetförefaller ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning ha positiva hälsoeffekter och samtidigt spara resurser och därmed framstår metoden som en potentiellt viktig insats i framtida folkhälsoarbete. / Smoking is a globally widespread societal problem and diseases related to smoking account for more than eight million deaths annually. Effective smoking cessation methods therefore play an important role in society as they save society´s healthcare resources and promote public health. In this work, a health economic evaluation of an SMS-based smoking cessation is performed. The purpose of the work is to fill a knowledge gap in terms of cost-effectiveness of digital smoking cessation initiatives and at the same time provide a basis for decision-makers who are responsible for prioritizing public health promotion initiatives. The health economic evaluation uses cost-effectiveness analysis as a method and is based on a clinical study, where long-term costs and health effects are estimated using a decision-analytical model with a Markov structure. The three most common sequelae of smoking; COPD (chronic obstructive pulmonary disease), lung cancer and cardiovascular disease are modeled based on how many people stop smoking with the help of the SMS support. Data from different sources are used in the model and required assumptions based on previous studies are used to be able to estimate costs and health effects. The work shows that the implementation of an SMS-based support would generate increased health effects at lower costs in comparison with not implementing such support. The results from the basic scenario show that the intervention would lead to cost savings of SEK 63,539 per individual who takes part in the intervention and a gain in 0.30 years in full health, seen over a lifetime perspective. The results should be interpreted with some caution as they are associated with uncertainties but can be used as part of the basis on which decision-makers need to make decisions about how health care resources should be prioritized. Despite these uncertainties the SMS-based support for smoking cessation appears to save resources and lead to positive health effects and the method should be considered a potentially important addition in future public health policy.

Hintergrund: Um unser, auf dem Solidaritätsprinzip basierendes Gesundheitssystem und dessen Finanzierbarkeit aufrecht zu erhalten, gilt es systematisch Therapien, Medikamente und Technologien auf ihren tatsächlichen Vorteil zu untersuchen und daraus Kosten/Nutzen-Bewertungen entstehen zu lassen. Im Rahmen gesundheitsökonomischer Evaluationen sind Health-Utilities ein Fundament dafür Präferenzen zu messen, bestimmten Gesundheitszuständen Werte zuzuschreiben und somit die Krankheitslast und Einschränkung der Lebensqualität zu bestimmen. Das chronische Handekzem und die unspezifischen chronischen Rückenschmerzen gehören zu den bedeutendsten Krankheitsbildern, wobei die Betroffenen eine erhebliche Beeinträchtigung im alltäglichen Leben erfahren. Gesamtgesellschaftlich spielen der arbeitsmedizinische und der gesundheitsökonomische Aspekt, im Sinne der verursachten direkten und indirekten Kosten dieser chronischen Leiden, eine große Rolle. Zielsetzung: Das Ziel der hier vorliegenden Arbeit war es die Health-Utilities (HU) sowie die „Willingness to Pay“ (WTP) für das chronische Handekzem und die unspezifischen chronischen Rückenschmerzen aus Sicht von Probanden ohne Erkrankung, Beschäftigen im medizinischen Bereich und von Betroffenen selbst zu ermitteln. Weiterhin war von Interesse, inwieweit Vorkenntnisse über die Krankheitsbilder und soziodemographische Faktoren diesen Prozess beeinflussen. Methoden: In dieser monozentrischen, epidemiologischen Studie (Querschnittserhebung) wurden im Rahmen eines einmaligen, interaktiven und computerassistierten Interviews, Nutz-werte sowie ergänzende Indizes zur Bestimmung der Schwere von Gesundheitszuständen aus der Perspektive von Patienten (n=64) sowie Angestellten aus dem Gesundheitssektor (n=126) ermittelt. Das Kollektiv der Betroffenen bestand aus 32 Probanden mit einem chronischen Handekzem (CHE) und 32 Probanden, welche unter chronischen, unspezifischen Rückenschmerzen (CURS) litten. Insgesamt wurden 190 Teilnehmer rekrutiert. Nach Vorlage standardisierter Szenarien mit Beschreibung der Krankheitsbilder wurden die Nutzwerte mithilfe der Time-Trade-off-Methode (TTO) erhoben. Dem Zustand in Krankheit wurde dabei eine verkürzte Lebenszeit in vollständiger Gesundheit gegenübergestellt und die Probanden wählten zwischen diesen zwei Gesundheitszuständen bis zu einem Punkt der Unentschlossenheit. Daraus folgt ein numerischer Wert zwischen null und eins, wobei null dem schlechtesten Gesundheitszustand entspricht, für den die Probanden lieber den Tod vorziehen als weiter mit der Krankheit zu leben. Eins hingegen steht für ein beschwerdefreies Leben, für das keine Lebenszeitverkürzung in Betracht kommt. Folglich repräsentiert ein Nutzwert die Anzahl an Lebensjahren, die die Teilnehmenden hypothetisch bereit waren, für ein Leben ohne die jeweilige chronische Erkrankung, einzutauschen. Ergebnisse: Die unter den Probanden ohne Erkrankung mit Hilfe der TTO-Methode abgeleiteten Nutzwerte, betrugen für das leichte chronische Handekzem 0,92 (Mdn: 0,97) und für das schwere 0,75 (Mdn: 0,77). Das Szenario für unspezifische chronische Rückenschmerzen wurde mit 0,81 (Mdn: 0,90) bewertet. Aus Sicht der Betroffenen mit einem CHE betrug der Mittelwert für die leichte Form 0,91 (Mdn: 0,98), für die schwere Form 0,77 (Mdn: 0,82) und für Rückenschmerzen 0,80 (Mdn: 0,83). Patienten mit CURS bewerteten wie folgt: Nutz-werte für das leichte CHE betrugen im Mittel 0,95 (Mdn: 0,98), für die schwere Form 0,75 (Mdn: 0,81) und für CURS selbst 0,88. Es zeigte sich ein signifikanter Unterschied der Nutzwerte zwischen gesunden Probanden und denen mit CURS bei Bewertung des Sze-narios „unspezifische chronischen Rückenschmerzen“. Im Rahmen der Analyse des Einflusses soziodemographischer Faktoren auf die Health Utilities ergaben sich signifikant unterschiedliche Mittelwerte zwischen den Gruppen bei der Beurteilung des leichten CHE in Abhängigkeit der Bekanntschaft zu einer vom CHE betroffenen Person. Ausserdem konnten Zusammenhänge zwischen Vorkenntnissen zu dem Krankheitsbild und der Beur-teilung auf der visuellen Analogskala (VAS) sowie der eigenen WTP beim schweren CHE festgestellt werden. Korrelationen und Regressionen zeigten auf, dass das Alter einen signifikanten Einfluss auf die Bewertung des schweren chronischen Handekzems auf der VAS und das Geschlecht einen Einfluss auf die eigene Zahlungsbereitschaft bei der Bewertung beider Schweregrade hat. Schlussfolgerung: Die beiden chronischen Krankheitsbilder stellen aus Sicht der Beschäftigten im Gesundheitswesen und der Patienten selbst eine erhebliche Beeinträchtigung für die Betroffenen dar. Im Durchschnitt wählten die Teilnehmenden eine 19 bis 25 Prozent kürzere Lebenserwartung um CURS bzw. ein schweres CHE zu vermeiden. Beim Vergleich der Health-Utilities innerhalb der Gruppen zeichnete sich eine hohe Messkonsistenz der Werte ab. Außerdem lagen die HU-Werte der leichten Form des chronischen Handekzems stets unter denen der schweren, was plausibel erscheint und eine gewisse Stabilität der Ergebnisse verspricht. Nutzwerte sind ein wichtiges und nützliches Fundament für gesundheitsökonomische Bewertungen als Basis für die Berechnung und Verwendung von QALYs und somit, als Konsequenz, auch Entscheidungshilfen für therapeutische und präventive Maßnahmen im Gesundheitssystem.:Inhaltsverzeichnis III Abbildungsverzeichnis VII Tabellenverzeichnis IX Abkürzungsverzeichnis XIII 1 Einleitung 1 1.1 Hintergrund 1 1.1.1 Lebensqualität 1 1.1.2 Gesundheitssystem und Kosten 2 1.2 Theoretische Grundlagen – chronisches Handekzem 4 1.2.1 Einführung 4 1.2.2 Gesundheitsökonomischer Aspekt 5 1.2.3 Epidemiologie 6 1.2.4 Diagnosekriterien und klinische Charakteristika 6 1.2.5 Klassifikation/Ätiologie 8 1.2.6 Therapie 12 1.2.7 Verlauf und Prognose 15 1.3 Theoretische Grundlagen – chronische unspezifische Rückenschmerzen 16 1.3.1 Einführung 16 1.3.2 Gesundheitsökonomischer Aspekt 16 1.3.3 Epidemiologie 17 1.3.4 Diagnosekriterien und klinische Charakteristika 18 1.3.5 Ätiologie 21 1.3.6 Therapie 22 1.3.7 Verlauf und Prognose 23 1.4 Gesundheitsökonomie und ihre Methoden 27 1.4.1 Formen gesundheitsökonomischer Evaluationen 28 1.4.2 Das QALY-Konzept 30 1.4.3 Nationaler und internationaler Einsatz von QALYs und KNB im Rahmen von medizinökonomischen Evaluationen 32 1.5 Möglichkeiten zur Ermittlung von Nutzwerten/Messmethoden der Lebensqualität 41 1.6 Ziele und Fragestellungen der Arbeit 45 2 Durchführung, Methoden, Instrumente 47 2.1 Studienbeschreibung 47 2.2 Studienpopulation 47 2.2.1 Patientenzahl 47 2.2.2 Ein- und Ausschlusskriterien/Auswahl der Probanden 47 2.3 Studienvisite/Studienprozeduren 48 2.3.1 Ablauf des standardisierten Interviews 48 2.3.2 Erhebung von soziodemografischen, erkrankungsspezifischen und gesundheitsökonomischen Daten 50 2.3.3 Beschreibung der Erkrankungsszenarien/standardisierte Gesundheitszustände 50 2.3.4 Nutzwertermittlung mittels Time-Trade-off-Methode und VAS aus der Perspektive der Probanden ohne Erkrankung 51 2.3.5 Time-Trade-off-Verfahren und VAS zur Nutzwertermittlung (Perspektive der Betroffenen) 52 2.4 Fragebögen 52 2.4.1 EQ-5D – Euroquol 52 2.4.2 CES-D – Center for Epidemiological Studies Depression Scale 53 2.4.3 WLQ – Work Limitations Questionnaire 53 2.4.4 WPAI – Work Productivity and Impairment Questionnaire 53 2.4.5 HECSI – The Hand Eczema Severity Index 54 2.4.6 PGA – Physician Global Assessment 54 2.4.7 DLQI – Dermatology Life Quality Index 54 2.4.8 Roland Morris Disability Questionnaire 55 2.4.9 BPS – Back Performance Scale 55 2.5 Statistik 56 2.6 Ethische, rechtliche und administrative Aspekte 56 2.6.1 Ethikkommission 57 2.6.2 Finanzierung der Studie 57 2.6.3 Dokumentation und Datenmanagement 57 3 Ergebnisse 59 3.1 Gesamtes Kollektiv 59 3.1.1 Einleitung 59 3.1.2 Soziodemografische Daten von Patienten und Probanden ohne Erkrankung 59 3.1.3 Kenntnisse über die Krankheitsbilder im gesamten Kollektiv 64 3.1.4 Vergleich der erhobenen Nutz-, VAS- und WTP-Werte im gesamten Probandenkollektiv 66 3.1.5 Einfluss von Vorkenntnissen und soziodemografischen Charakteristika des gesamten Probandenkollektives auf die Nutzwert-, VAS- und WTP-Ermittlung 75 3.2 Patientenkollektiv 89 3.2.1 Krankheitsspezifische Charakteristika und Health-Utilities 89 3.2.2 Die eigene Erkrankung der Patienten mit CHE 93 3.2.3 Die eigene Erkrankung der Patienten CURS 101 3.3 Reliabilitätsanalysen und Zusammenhänge der Messmethoden 106 4 Diskussion 111 4.1 Nutz-, VAS- und WTP-Werte des gesamten Kollektivs der Befragten 112 4.2 Einfluss (Unterschiede) von Vorkenntnissen und soziodemografischen Faktoren auf die Nutzwert-, VAS- und WTP-Ermittlung? 116 4.3 Einfluss (Zusammenhänge) von Vorkenntnissen und soziodemographischen Faktoren auf die Nutz-, VAS- und WTP-Werte im gesamten Kollektiv 117 4.4 Krankheitsspezifische Charakteristika sowie Nutz-, VAS- und WTP-Werte des Patientenkollektives 120 4.5 Abhängigkeit der ermittelten Nutz- und VAS-Werte vom Schweregrad der Erkrankung 121 4.6 Wie zuverlässig sind die Messmethoden? 125 4.7 Ist die Time-Trade-off-Methode ein valides Instrument? 126 4.8 Methodenanwendung in Deutschland und politische Einordnung der Ergebnisse 128 4.9 Stärken dieser Studie 131 4.10 Grenzen dieser Studie und Aussichten 133 5 Zusammenfassung 137 6 Summary 141 Literaturverzeichnis 143 Anhang 165 Erklärung zu Vorabveröffentlichung von Ergebnissen 261