Svensk hälso- och sjukvård är en verksamhet som till största del är finansierad av skatteintäkter och omsätter varje år flera 100 mdkr. Trots stor budget sker det prioriteringar som innebär att någonting väljs bort till förmån för något annat. Att hitta och förstå vad som prioriteras bort är av stor vikt för att på ett bättre sätt förstå implikationerna av de val som görs. Tidigare studier har på aggregerad nivå försökt skatta kostnaden per QALY samt leta efter vad som mönstras ut ur ett hälso- och sjukvårdssystem när något nytt ska mönstras in. Syftet med denna uppsats är att försöka hitta de alternativkostnader som uppstår inom hälso- och sjukvården när prioriteringar görs på mikronivå.Till vår hjälp använder vi en metafor som brukar kallas kostnadseffektivitetsbokhyllan för att på ett pedagogiskt och teoretiskt sätt illustrera vad som mönstras ut. Metoden som använts i studien är triangulering och består av dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och fallstudier. Syftet med triangulering är att med flera metoder fånga upp olika delar av ett fenomen för att till sist kunna tolka resultaten till en helhet. Från dokumentanalysen har vi lärt oss att resursfördelningen inom hälso- och sjukvården är ett komplext system som kräver samspel mellan olika beslutsfattare. Till fallstudierna används två fall av resursfördelningsprocessen, ett för år 2020 och ett för år 2018.Resursfördelningsprocessen utgör ett forum där olika vårdcentrum inom Region Östergötland kan äska pengar från en förbestämd pott till sina inskickade förslag. Potten med pengarna som ska delas ut brukar variera mellan 30–120 mnkr medan summan för de äskade pengarna kan uppgå till flera 100 mkr. Beslutet från resursfördelningsprocessen visar därför exakt vad som har valts bort i förmån för annat. Våra resultat visar att ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt skulle kunna generera stora hälsovinster till Region Östergötlands hälso- och sjukvårdssystem. Det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen 2020 visade att 131,3 QALYs hade producerats och det optimala utfallet med ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt hade kunnat generera 303,38 QALYs. Det resulterar i en alternativkostnad på 172,08 QALYs. För år 2018 blev det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen att 324,55 QALYs hade producerats medan de optimala utfallet uppgick till 963,42 QALYs. Det betyder att alternativkostnaden uppgick till 638,87 QALYs.

Region Östergötland are responsible for deliveries of consumable goods to hospitals, health centres, public dental clinics and other customers in Östergötland county. Today, this is done through two different material flows. These are the inner and the outer material flows. Deliveries from the inner material flow pass through a central warehouse located in Norrköping, before they are delivered to customers, whereas deliveries in the outer material flow are delivered straight from an external supplier to the customer. Today, Region Östergötland wants to gain a better control over the material flow of consumable goods. They also want to investigate how a more coordinated freight distribution, and therefore a greater inner material flow, would affect their own business, seen from a holistic perspective.  The purpose of this study was to investigate how the handling of goods, the delivery service and the total cost of ownership would be affected by a more coordinated freight distribution of consumable goods to the health care system within Region Östergötland. This to provide a basis for future decision making regarding the material flow of consumable goods. The conclusions drawn are mainly based on the empirical studies that were carried out during the study. The empirical studies were collected in various ways and were of qualitative, as well as quantitative, nature. Interviews were conducted with employees from Region Östergötland as well as with employees from some contracted companies. Delivery protocols, as well as surveys, were handed out to and answered by customers in the health care system. Data from Region Östergötland’s enterprise resource planning systems, as well as contracts, were also examined. The reports frame of reference, mainly based on literature studies, have also been an important part in the analysis that was executed. In general, it can be concluded that it is difficult to draw any conclusions about how handling of goods, delivery service and total cost of ownership would be affected by the implementation of a more coordinated freight distribution. Regarding the handling of goods, it is believed that the time spent handling goods will be reduced and that the amount of storage needed will increase, within the boundaries of the studied system. Since the information regarding delivery service in the outer flow is very limited, it is hard to draw any conclusions regarding the potential future changes to the delivery service with a greater inner flow.  The results of the total cost of ownership analysis indicates decreased costs. However, the different elements of the model cannot be compared to one another, and since the model is based on qualitative reasoning and empirical studies collected during the course of two weeks, the results must be viewed with caution. In conclusion, the study indicates that a more coordinated freight distribution could be a good idea. However, this should be investigated further, and data should be collected during a longer period of time. Furthermore, tangible plans for what a more coordinated freight distribution would look like in Region Östergötland, should be designed. / Region Östergötland ansvarar för leveranser av förbrukningsmaterial till sjukhus, vårdcentraler, folktandvårdskliniker och övriga kunder i regionen. Detta sker i nuläget genom två olika material-flöden, det inre respektive det yttre flödet. Leveranser från det inre flödet levereras till kund via det centrallager som ligger i Norrköping medan leveranser i det yttre flödet går direkt från extern leverantör till kund. Regionen vill idag få en bättre kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och vill undersöka hur en mer samordnad varudistribution, och därmed ett ökat inre flöde, skulle påverka verksamheten sett ur ett helhetsperspektiv.  Syftet med detta arbete var således att studera hur hantering, leveransservice och totalkostnad skulle komma att påverkas vid införandet av en mer samordnad varudistribution av förbrukningsmaterial till vården i Region Östergötland. Detta för att ge beslutsunderlag för framtida beslut om materialförsörjningen inom regionen. De slutsatser som dragits bygger till stor del på den empiri som samlats in under arbetets gång. Empirin har samlats in på flera olika sätt och har varit både kvalitativ och kvantitativ. Intervjuer har genomförts med regionens anställda likväl som med anställda på några av de företag regionen har skrivna avtal med. Vidare så har både leveransprotokoll och enkäter skickats ut till regionens kunder och data från regionens affärssystem och nuvarande avtal har granskats. Rapportens referensram, till stor del baserad på litteraturstudier, har även den varit en viktig del i den analys som genomförts. Generellt kan det konstateras att det är svårt att dra slutsatser kring hur hantering, leveransservice och totalkostnad kommer att påverkas av en i större grad samordnad varudistribution. Hanterings-mässigt tros tid kunna sparas in sett ur ett helhetsperspektiv medan mer utrymme troligtvis kommer att krävas. Då informationen kring leveransservicen i det yttre flödet är väldigt knapphändig är det svårt att dra slutsatser kring hur leveransservicen ut till kund skulle påverkas av en potentiell förändring. Sett till genomförd totalkostnadsanalys indikeras minskade kostnader, men då de olika totalkostnadselementen är svåra att jämföra med varandra och då resultaten till stor del bygger på kvalitativa resonemang och empiri insamlad under två veckor bör resultaten beaktas med försiktighet. Sammanfattningsvis tyder studien på att en mer samordnad varudistribution skulle kunna vara en god idé. Detta bör dock undersökas närmre och data samlas in under en längre tidsperiod. Vidare bör konkreta planer utformas för hur en samordnad varudistribution skulle se ut i regionen.

Region Östergötland has encountered issue in ecological and economical overconsumption of single-used garments in healthcare sector among medical staff in Universitetssjukhuset Linköping. Proper approaches to reach solutions towards decrease of usage of single-used garments were targeted to be implemented for employees of healthcare sector. Two goals were established for this study. First of all, it was aimed to analyse consumer behaviour of employees in healthcare sector of Östergötland region to find out reasons that lay behind increase of single-time garments by employees. Secondly, the aim was targeted to examine what nudging techniques, if any, are feasible to use in positively changing current consumer behavior. The findings showed that nudging has a strong potential to be regarded as an effective tool in influencing healthcare workers of Linköping University Hospital disposable garments usage. Main behavioural reasons that triggered increase of disposable garments usage were detected as lack of information and old habits of medical staff. Application of information disclosure, framing, feedback and social norms nudging techniques were identified to have promising possibilities in impacting current behaviour and raise healthcare workers awareness about their consumption patterns.

Our interests and self-efficacy affects which paths we end up on in life, not the least career wise. Earlier studies have shown a difference of interest and self-efficay beliefs between women and men. The exhibition ”Jobblabb” aims to delimit these differences and help children to openly think about their interest and future occupations. The aim of this study is to investigate: firstly, if there is adifference between girls and boys in the sample of 11-year olds. Secondly, if the exhibition affects the way the students perceive their interests and self-efficacy within different activities. The method used for this analysis is a survey (called ICA-3) which is based on Hollands RIASEC types. The result showed no significant difference between the groups that had and had not visited the exhibition. However, there was a significant difference based on gender in the sample. Boys rated their interest and self-efficacy higher in realistic-activities than girls and girls rated their interest and self-efficacy higher in artistic-activities than boys, these results are in line with previous research. Lastly the study contributes suggestions for efficient career-counselling activities.