<p>I dagsläget förekommer långa väntetider på Apoteket i samband med recepthantering.</p><p>I början av detta arbete var det våra egna erfarenheter och värderingar som väckte vårt intresse för detta ämne.</p><p>Receptbelagda läkemedel utgör ungefär tre fjärdedelar av Apotekets försäljning. Storleken på försäljningsmarginalen för dessa varor den så kallade handelsmarginalen bestämmer Apoteket utifrån marknadsmässiga principer.</p><p>Apoteket har för avsikt att korta ner väntetiderna till max 5 minuter inom tre år. Dessutom ska de utöka sina öppettider på de Apotek som är befintliga idag. Apotekets mål är att öka antalet Apotek från 870 till 1000.</p><p>I vår undersökning märkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter då de vet att kötiden är kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vår enkätundersökning beräknar vi att svarsbortfallet har uppgått till 7 %. En-kätundersökningen vi utförde har legat som grund till vårt arbete.</p><p>Vi har anpassat bland annat vår SMS-lösning på Apotekets långa väntetider efter att ha un-dersökt en målgrupp i åldern 16-74 år via Statistiska Centralbyråns (SCB) databas. Dessut-om de svar vi fått fram efter andra undersökningar som utförts av SCB. I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet från den 8:e juli 2005 påpekar Apotekets VD Stefan Carlsson att Apo-teket skall ta krafttag för att minska väntetiderna.</p><p>I ett allt mer växande samhälle där nästan var och varannan har en mobiltelefon ökar även tjänsterna via SMS (Short Message Service). Våra informationslogistiska lösning bygger bland annt på sms-funktionen.</p><p>Innerst inne visste vi att vi skulle få medhåll från våra respondenter. Vår undersökning vi-sade att det var ett väldigt stort antal som ansåg att väntetiderna var för långa i allmänhet, och denna stora siffra var inget vi hade räknat med. Vilket skapade ett större intresse för vårt arbete.</p><p>Att hantera information, att ägna sig åt informationslogistik är i grunden inget nytt. Det är snarare en vidareutveckling av det som varit en central uppgift i de flesta verksamheter. I många fall är effektiv informationslogistik direkt avgörande för verksamhetens existens och förmåga att konkurrera på en global marknad.</p> / <p>Nowadays long waiting time exists at the Pharmacy related to handle prescription.</p><p>In the beginning of the study we related on our own experiences and valuations. There for this report could be consider as a result of our interst.</p><p>The prescriptions constitute about three quarters of the Pharmacy´s sale. The size of the sales margin for these products is the trade margin that decider how the Pharmacy´s prin-ciple adjusts to the conditions of the market.</p><p>The Pharmacy intends to short the waiting time to max 5 minutes within 3 years. Further-more they will increase their opining and closing times. The Pharmacy goals is to increase the number of Pharmacy from 870 to 1000.</p><p>In our examination we notice that the customers we met adjusted their visit to a specific time when the waiting time is short, they also avoid Pharmacy´s that are greater loaded. In our study we calculate that the reduction of the number of repliers are totaly 7 %. The study of the questionnaire are the base of our thesis.</p><p>In a contribution to a discussion from Svenska Dagbladet the 8 th of the July 2005 the Pharmacy´s MD Stefan Carlsson point out that they will work harder to reduce their wait-ing times.</p><p>We have adjusted our SMS solution on the long waiting time at the Pharmacy after a study on the target group in the age of 16-74 years. The informations we have gathered cames from Statistiska Centralbyrån (SCB).</p><p>In our growing community there almost everyone owns a mobile phone, which contributes to a more frequent use of Short Message Service (SMS).</p><p>We were hoping that our responders would have the same opinion as we regarding the waiting time at the Pharmacy. In our study we saw that many of the responders considered that the waiting time were to long in general.</p><p>To handle the information and to handle information logistic aren’t new. It’s a further de-velopment of that which have been a central source of information in many enterprises. In many cases an effective information flow has a directly ruling part in the existents of the ac-tivity and its ability to conquer a global market.</p>

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.

Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman. Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

I dagsläget förekommer långa väntetider på Apoteket i samband med recepthantering. I början av detta arbete var det våra egna erfarenheter och värderingar som väckte vårt intresse för detta ämne. Receptbelagda läkemedel utgör ungefär tre fjärdedelar av Apotekets försäljning. Storleken på försäljningsmarginalen för dessa varor den så kallade handelsmarginalen bestämmer Apoteket utifrån marknadsmässiga principer. Apoteket har för avsikt att korta ner väntetiderna till max 5 minuter inom tre år. Dessutom ska de utöka sina öppettider på de Apotek som är befintliga idag. Apotekets mål är att öka antalet Apotek från 870 till 1000. I vår undersökning märkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter då de vet att kötiden är kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vår enkätundersökning beräknar vi att svarsbortfallet har uppgått till 7 %. En-kätundersökningen vi utförde har legat som grund till vårt arbete. Vi har anpassat bland annat vår SMS-lösning på Apotekets långa väntetider efter att ha un-dersökt en målgrupp i åldern 16-74 år via Statistiska Centralbyråns (SCB) databas. Dessut-om de svar vi fått fram efter andra undersökningar som utförts av SCB. I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet från den 8:e juli 2005 påpekar Apotekets VD Stefan Carlsson att Apo-teket skall ta krafttag för att minska väntetiderna. I ett allt mer växande samhälle där nästan var och varannan har en mobiltelefon ökar även tjänsterna via SMS (Short Message Service). Våra informationslogistiska lösning bygger bland annt på sms-funktionen. Innerst inne visste vi att vi skulle få medhåll från våra respondenter. Vår undersökning vi-sade att det var ett väldigt stort antal som ansåg att väntetiderna var för långa i allmänhet, och denna stora siffra var inget vi hade räknat med. Vilket skapade ett större intresse för vårt arbete. Att hantera information, att ägna sig åt informationslogistik är i grunden inget nytt. Det är snarare en vidareutveckling av det som varit en central uppgift i de flesta verksamheter. I många fall är effektiv informationslogistik direkt avgörande för verksamhetens existens och förmåga att konkurrera på en global marknad. / Nowadays long waiting time exists at the Pharmacy related to handle prescription. In the beginning of the study we related on our own experiences and valuations. There for this report could be consider as a result of our interst. The prescriptions constitute about three quarters of the Pharmacy´s sale. The size of the sales margin for these products is the trade margin that decider how the Pharmacy´s prin-ciple adjusts to the conditions of the market. The Pharmacy intends to short the waiting time to max 5 minutes within 3 years. Further-more they will increase their opining and closing times. The Pharmacy goals is to increase the number of Pharmacy from 870 to 1000. In our examination we notice that the customers we met adjusted their visit to a specific time when the waiting time is short, they also avoid Pharmacy´s that are greater loaded. In our study we calculate that the reduction of the number of repliers are totaly 7 %. The study of the questionnaire are the base of our thesis. In a contribution to a discussion from Svenska Dagbladet the 8 th of the July 2005 the Pharmacy´s MD Stefan Carlsson point out that they will work harder to reduce their wait-ing times. We have adjusted our SMS solution on the long waiting time at the Pharmacy after a study on the target group in the age of 16-74 years. The informations we have gathered cames from Statistiska Centralbyrån (SCB). In our growing community there almost everyone owns a mobile phone, which contributes to a more frequent use of Short Message Service (SMS). We were hoping that our responders would have the same opinion as we regarding the waiting time at the Pharmacy. In our study we saw that many of the responders considered that the waiting time were to long in general. To handle the information and to handle information logistic aren’t new. It’s a further de-velopment of that which have been a central source of information in many enterprises. In many cases an effective information flow has a directly ruling part in the existents of the ac-tivity and its ability to conquer a global market.

Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes. Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

I Sverige väntar tusentals människor på elektiv höft- eller knäartroplastik, där den främsta indikationen för operationen är smärta och nedsatt funktion i den drabbade leden. Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen och utmärks av en påverkan på hela människan och dennes livskvalitet. Genom att få en ökad förståelse för personer som väntar på elektiv kirurgi vid artros och deras situation och upplevelser, ökar även möjligheterna att möta behov och därmed bidra till en mer personcentrerad vård. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett inifrånperspektiv och grundar sig i 13 vetenskapliga artiklar där en kvalitativ manifest innehållsanalys har tillämpats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskriver patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Att väntetiden känns frustrerande, plågsam och långdragen, att smärta och begränsningar orsakar en försämrad livskvalitet, att känna rädsla inför operationen och tiden efter, men se det som enda utvägen, att förbereda sig och acceptera situationen samt känna hopp om en bättre framtid och att behöva information och stöd från andra och sjukvården. Sjukvården är i behov av ett paradigmskifte gällande bemötandet av patienter som väntar på elektiv höft- och knäartroplastik, där fast-track perspektivet riskerar att tränga undan individanpassad och personcentrerad vård. Det finns ett behov av ytterligare forskning inom området för att säkerställa en individualiserad och god preoperativ vård.

Sammanfattning   Introduktion: Väntetiderna ökar på landets akutmottagningar och i och med det ökar patientriskerna. Förbättringsarbete som syftar till skapa en obruten vårdkedja kan i sin tur leda till minskade väntetider för patienten. Problemområde: Syftet med studien var att undersöka om prehospital venprovstagning har betydelse för väntetiderna på akutmottagningen för enligt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) grön- och gulprioriterade patienter som anländer med ambulans.   Metod: I föreliggande studie med kvantitativ ansats granskades journaldata där 364 patienter inkluderades under tidsperioden 16-08-01 till 16-12-31. Deltagarna i studien var enligt RETTS grön- och gulprioriterade patienter som anlände till akutmottagningen med ambulans. Två grupper med patienter där prehospital venprovtagning utförts respektive inte utförts studerades avseende total tid på akutmottagningen. Tiden på akutmottagningen anges som medeltid plus/minus standardavvikelse och de undersökta gruppernas tid på akutmottagningen jämfördes med t-test. Resultat: Studien visade på en signifikant minskning (p=0,005) av den totala tiden på akutmottagningen för de patienter som fått prehospital venprovtagning. Väntetiden var knappt 4 ½ timme i gemomsnitt för gruppen med prehospital venprovtagning medan kontrollgruppens väntetid låg på drygt 5 timmar. Klinisk slutsats: Den minskade väntetiden innebär att liknade förbättringsarbete kan införas vid fler verksamheter. Nyckelord: Akutmottagning, förbättringsarbete, patientsäkerhet, prehospital venprovtagning, väntetider

Syfte: Att beskriva faktorer av betydelse för patienttillfredsställelse på akutmottagningen.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Data baserades på 13 artiklar sökta i databasen PubMed.Resultat: Totalt identifierades sju faktorer av betydelse för patienttillfredsställelsen av vården på akutmottagningen. Faktorerna var patientens bakgrund, vårdpersonalens bemötande, information, kommunikation, triageprocessen, väntetid och miljö. Resultatet visade att den viktigaste faktorn som hade betydelse för patientens tillfredställelse på akutmottagningen var väntetiden, ovissheten kring denna och triageprocessens påverkan.Slutsats: Faktorerna visade sig vara viktiga var för sig och ännu viktigare i kombination med varandra. Om patienterna var missnöjda med en faktor påverkade det ofta tillfredställelsen av de andra faktorerna under besöket på akutmottagningen. Väntetiden tyder sig vara den mest betydande faktorn för patienttillfredsställelse i kombination med att triagesystemet påverkade hur länge patienterna faktiskt väntade på akutmottagningen. Forskning finns om vilka faktorer som var betydande för patienterna på akutmottagningen, ändå var patienterna fortsatt otillfredsställda och ovetande på akutmottagningen. Ytterligare forskning behövs kring samband mellan faktorer som är betydande för patienttillfredsställelsen på akutmottagningen och specifikt triagesystemets betydelse för väntetider och patienttillfredsställelse. Även forskning om triagesystemet är ett fungerande system, då samband visats med väntetider. / Aim: To describe the factors of patient satisfaction in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design. The data was based on 13 articles searched in the PubMed database.Result: In total, seven factors of patient satisfaction of care were identified in the emergency department. The factors were the patient's background, health professional response, information, communication, the triage process, waiting time and the environment. The result showed that the main factor that had an impact on patient satisfaction in the emergency department was waiting time, the uncertainty surrounding this and the impact of the triageprocess. Conclusion: The factors shown to be important in itself, and more importantly, in combination with each other. If patients were dissatisfied with one factor it often affected the satisfaction of the other factors during the visit to the emergency department. The waiting time suggest being the most significant factor for patient satisfaction and the triage system affected how long the patients actually waited in the emergency department. Research exists on what factors that are significant for patients in the emergency department. Yet patients continued to be unsatisfied and unaware in the emergency department. Further research is needed about the relationship between the factors that are important for patient satisfaction in the emergency department and specific the triage system's impact on waiting times and patient satisfaction. Also research on the triage system as a functioning system, as association showed to waiting times.

En akutmottagning är avsedd för individer med akut sjukdom eller skada. När patienten kommer till akutmottagningen får de träffa vårdpersonal som bedömer vilken prioritering de ska ha och därmed hur snabbt de behöver vård. Därefter får patienten vänta på sin tur att träffa läkaren. Ett förändrat sökmönster där fler patienter söker akutsjukvård genererar i att väntetiderna kan vara långa. På akutmottagningen blir patienten bemött av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Många av de anmälningar som kommer in till patientnämnden handlar om att patienten upplever dålig bemötande från vårdpersonalen. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av bemötande av vårdpersonal på akutmottagning. Författarna har genomfört en litteraturstudie som har sin grund i sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Totalt tio artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet presenteras i två huvudteman; Patientens upplevelse av omhändertagande på akutmottagningen samt Patientens upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Ur de två huvudteman framkom totalt fem olika subteman; Patientens upplevelse av: Triage, väntetider, kommunikation och information, delaktighet och vårdpersonalens kompetens. Resultatet visade att god kommunikation och information mellan patient och vårdpersonal är viktigt, speciellt information kring förväntade väntetider eftersom patienterna kände sig ensamma och övergivna av vårdpersonalen. Patienten uttryckte att de behövde känna sig delaktig i sin vård för att kunna uppleva tillfredsställelse på akutmottagningen. Författarna lyfter bland annat patientens upplevelse av kommunikation, information, delaktighet och väntetider i diskussionen.

Förekomst av hot och våld ökar i samhället. Akutmottagningen ses som en av de vanligaste arbetsplatserna där våld förekommer. Det finns ett flertal faktorer som kan bidra till att hot och våld uppstår på akutmottagningar. Det är även känt att vårdpersonal som blivit utsatta för hot och våld kan tappa känslan av empati mot patienten vilket kan leda till sämre vård. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att patienter eller anhöriga agerar med hot eller våld på akutmottagningar. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 19 artiklar som besvarade studiens uppställda syfte inkluderades. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Inkluderade artiklar analyserades utifrån en integrerad analys där tre huvudteman visades: tillstånd och känslor som triggande faktor, vårdpersonalens agerande och beteende samt organisatoriska brister på akutmottagningen. Resultatet visade på flertalet faktorer och omständigheter som kunde orsaka uppkomsten av hot och våld på akutmottagningar. Slutsatsen av denna studie är hot och våld på akutmottagning är ett vanligt och globalt problem som kan orsakas av så väl personliga- som organisatoriska faktorer. Problemet bör uppmärksammas av både anställda och arbetsgivare för att skapa en bättre förståelse och kunskap. Detta i förhoppning om att minska risken att våldsamma händelser uppstår och därmed göra akutmottagningen till en säkrare plats för så väl patienter som anhöriga och vårdpersonal.