• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • 2
  • Tagged with
  • 25
  • 18
  • 16
  • 13
  • 11
  • 10
  • 8
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Budget-ett nödvändigt ont : En fallstudie om budgetering på Uppsala universitet

Karlstedt, Jens, Olofsson, VictorHugo January 2016 (has links)
Budget är ett ämne som har mött mycket kritik och forskningen kring budgetens sätt att fungera är begränsad. Budgeten anses av många vara ett svårtolkat och ointressant dokument. Budgeten fortsätter dock att vara en viktig del i verksamheters planering och styrning, framför allt inom offentliga verksamheter. Studiens syfte är att undersöka om en tillämpning av budget påverkar forskningssidans operativa nivå inom institutioner på Uppsala universitet. Studien är en kvalitativ fallstudie med både explorativa och deskriptiva inslag. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och relevanta organisationsdokument. Vi har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk om hur budgeten ser ut, vilka syften den fyller och hur budgetprocessen ser ut. Vi har även redovisat en del av den kritik som riktas mot budget. Vi kan se att budgeten fyller funktionen för både planering och ansvarsstyrning. Vi kan även se att budgeten förmedlar monetära möjligheter och restriktioner samt leder till kunskapsutveckling på en operativ nivå.
2

Budgetprocess : I offentlig och privat verksamhet / Budget process : In public and private organization

Petersson, Lotta, Söderström, Cathrine January 2014 (has links)
Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan. Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering. Budgeten kan komma att an-vändas som ett ekonomiskt styrmedel, och grundas på förutsägelser och prognoser om framtiden som tillsammans planlägger organisationens verksamhet. Budgeten kan ha olika syften exempelvis kan den vara ett ekonomiskt verktyg. Som ekonomiskt verktyg kan budgeten bidra till att organisationens likvida medel nyttjas på bästa möjliga sätt. Arbetet med budgetprocessen består av fyra faser, budgetuppställande, -uppföljning, -analys samt användande av budget. Budgetprocessen kan se lite olika ut beroende på exempelvis organisationen storlek. Det finns i huvudsak tre metoder som hjälp att skapa en budget, uppbyggnads-, ned-brytnings och den iterativa metoden. Budget som ett ekonomiskt styrmedel, kan på olika sätt påverka hur organisationer styr sin verksamhet i önskad riktning. Hur ser då arbetet med budgetprocessen ut i olika organisationer? Problemformuleringen som växte fram ur detta var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan privata och offentliga organisationers arbete med budget? Syftet med uppsatsen är att studera hur offentliga och privata organisationer arbetar med budgetprocessen. Men även en jämförelse mellan dem vad det gäller användan-det av budget som styrmedel. Utifrån detta kunna jämföra dem och därefter diskutera samt beskriva likheter och skillnader som kan finnas. Resultatet av studien visar att budget och budgetering är någonting viktigt oavsett om det används i offentlig eller privat organisation. Organisationernas arbete med budget var mer eller mindre tidskrävande och antalet medarbetare som aktivt deltog i budgetarbetet varierade. Detta kan bero på de olika organisationernas storlek och struktur, men även hur högt upp i organisationen respondenten arbetar.
3

Ekonomisk planering i svenska elitidrottsföreningar

Börjesson, Robin, Nilsson, Felix January 2014 (has links)
No description available.
4

Budgetprocessen och motivation

Simonsson, Daniel, Sannholm, Mikael January 2006 (has links)
<p>Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex. att självständiga chefer ser i första hand till sin egen avdelnings bästa, med risken att företagets helhet försummas, uppstå (Lindvall, 2001). Detta resonemang väckte tankar hos oss huruvida de moderna syftena med budget kan förväntas bidra till en lösning på dessa problem.Kan budgetprocessen motivera budgetansvariga till att arbeta hårdare för att den satta budgeten skall uppnås? I teorin sägs att budgetprocessen kan ha en motiverande inverkan på personalen. Syftet med vår studie är att försöka finna belägg för att så är fallet. Bland de moderna syftena med budgetering avgränsar vi oss till motivation. Vi avgränsar oss även till att fokusera på budgetprocessen, och inte på budgetdokumentet. Vår fallstudie är avgränsad till personal med budgetansvar.</p>
5

Budgetprocessen och motivation

Simonsson, Daniel, Sannholm, Mikael January 2006 (has links)
Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex. att självständiga chefer ser i första hand till sin egen avdelnings bästa, med risken att företagets helhet försummas, uppstå (Lindvall, 2001). Detta resonemang väckte tankar hos oss huruvida de moderna syftena med budget kan förväntas bidra till en lösning på dessa problem.Kan budgetprocessen motivera budgetansvariga till att arbeta hårdare för att den satta budgeten skall uppnås? I teorin sägs att budgetprocessen kan ha en motiverande inverkan på personalen. Syftet med vår studie är att försöka finna belägg för att så är fallet. Bland de moderna syftena med budgetering avgränsar vi oss till motivation. Vi avgränsar oss även till att fokusera på budgetprocessen, och inte på budgetdokumentet. Vår fallstudie är avgränsad till personal med budgetansvar.
6

Processes of accountability : experience from the operative level in Swedish local government /

Pashang, Hossein, January 2003 (has links) (PDF)
Diss. Göteborg : University, 2003.
7

Kommunal budgetering : Budgetuppföljning i Kalmar län

Bergvall, Olivia, Strand, Emma January 2017 (has links)
Det finns flera skäl till att budget används inom kommuner. Dels är den lagstadgad sedan 1862 men budgeten uppfyller även syften som planering, målsättning och styrning. Många offentliga organisationer sätter upp strama budgetar eftersom de kämpar med att minska utgifter. Hårda budgetkrav kan orsaka att kostnadsmål överskrids och får högre kostnader än förväntat. Kontinuerlig kontroll och uppföljningar är viktigt för att anpassa sig efter både omvärldsförändringar och de resurser som finns att tillgå. Trots alla regler och lagar som styr den kommunala ekonomin förekommer underskott. Ekonomiska problem i kommuner kan bero på bristande ansvarsutkrävande, brister i styrningen men även brister i uppföljning och med själva budgetprocessen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner i Kalmar län arbetar med budgetuppföljning och vilka åtgärder som görs vid eventuella budgetavvikelser. Metod För att uppfylla studiens syfte har vi använt en induktiv ansats eftersom empirin är utgångspunkten i detta arbete. Empirin består av svar från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem ekonomichefer i utvalda kommuner. Denna empiri har sedan jämförts med studiens referensram för att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna. Slutsats I vår studie framkom att uppföljning av budget gjordes regelbundet av alla kommuner. De skillnader vi fann var relaterade till budgetavvikelser. Hanteringen av avvikelser berodde på rutiner och kontroll i budgetprocessen.
8

Digitaliseringens Påverkan På Budgetprocessen : En kvalitativ undersökning inom utbildningssektorn

Samoeil, Antonia, Robin, Johan January 2023 (has links)
No description available.
9

Budget i ett sammanhang : En fallstudie av fem företag

Gräntz, Karin, Kamnert, Caroline, Lindersson, Mathilda January 2010 (has links)
<p>Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.</p><p>Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?</p><p>Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier. Vi har intervjuat anställda som har god kännedom om budgetprocessen i företaget. Vi har ställt frågor om struktur, strategi och budgetprocess. Varje kapitel är indelat i kategorier som inleds med en teoridel och följs av empiri och diskussion. Våra resultat presenteras i tabell 6.1. </p><p>De viktigaste slutsatserna är att eftersom företagen i vår undersökning är stora så tenderar de att bli väldigt lika, vilket stabiliserar deras omvärld. Företagen i undersökningen arbetar med olika budgetmetoder. De använder budget som styrmedel i olika stor utsträckning. De viktigaste syftena med budget som vi har hittat är planering, samordning och kontroll.</p>
10

Budget & budgetering <em>–</em> Vad kan budgeten tänkas tillföra ett företag idag och vilka syften uppfyller den?

Jansson, Cecilia, Olsson, Linnéa January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.</p><p><strong>Metod:</strong> I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.</p>

Page generated in 0.0514 seconds