Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i motioner från Sveriges riksdag. Våra frågeställningar är: “Vilka diskurser kan identifieras i motioner från Sveriges riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?” samt “Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna?”. För att svara på dessa frågor har vi gjort en diskursanalys. Vårt material är begränsat till en tidsperiod på de senaste fyra åren för att få en aktuell bild av hur Idrott och hälsa omskrivs. Arbetet är uppdelat i två delar, den ena behandlar hur det fysiologiska perspektivet konstitueras i Idrott och hälsa och den andra behandlar hur samhällsperspektivet konstitueras i Idrott och hälsa. De diskurser vi sett formas inom det fysiologiska perspektivet är: patogen, fetma/övervikt samt sjukdom. Beträffande samhällsperspektivet har vi identifierat diskurserna: teknik, klass, betyg samt ökad tid. Slutsatserna vi kan dra av vår undersökning är att det finns tydliga mönster och därmed diskurser som ligger till grund för hur politiker skriver om Idrott och hälsa.

ii Sammanfattning Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controller, kurskod: 4FE03E, våren 2013 Författare: Elias Awadis Handledare: Elin Funck Titel: Hälsoekonomisk utvärdering - Össur Nordic AB Bakgrund: Hälsoekonomi som vetenskaplig disciplin har sina rötter långt tillbaka på 1960-talet och har sitt ursprung i att resurserna i samhället är begränsade. De begränsade resurserna inom sjukvården resulterade i att hälsosektorn var tvungna att prioritera. Mot bakgrund av ständigt återkommande diskussioner om resursbrist i sjukvården har hälsoekonomi framträtt som en framstående disciplin inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en hälsoekonomisk utvärdering med ett samhällsperspektiv för Össurs knäartrosbehandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling. Vidare avser studien att förklara vilka faktorer som är väsentliga att beakta vid utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering. Metod: Ett interventionistiskt angreppssätt har använts i studien för att kunna uppfylla syftet med studien. Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokumentstudier har också varit nödvändiga för att kunna slutföra kalkylberäkningarna. För- och nackdelar med de metodologiska val som gjorts diskuteras ingående. Resultat: Resultaten från denna studie visar att en behandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling har lägre kostnader ur ett samhällsperspektiv. Resultatet visar även att det finns ett antal faktorer som är väsentliga att beakta i utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering, såsom bland annat kostnader som skall ingå i beräkningen, tillgången på data samt valet av typpatient. Slutsatser: De resultat som presenterats bör beaktas med försiktighet, men studien ger upphov till intressanta slutresultat som är användbara inför framtida utvärderingsarbete. Kostnadsanalysen visade att sjukskrivningskostnaderna är de största kostnaderna ur ett samhällsperspektiv, och det är förmodligen är där de största kostnadsbesparingarna kan göras. Dock krävs mer tillgång till data för att öka utvärderingens evidensgrad

Undersökningens syftet är att ta reda på vad som motiverar elever i dagens samhälle. Vi har anlagt ett samhällsperspektiv på undersökningen för att se om det finns faktorer i samhället som påverkar elevers motivation. Våra teoretiska utgångspunkter är tagna i samhällsvetenskapsteorier såsom postmoderna och sociokulturella. Vi har även använt oss av två teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa är Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna inkluderade såväl elever som lärare då vi ansåg att de skulle komplettera varandra. Resultatet framhåller att elever eftertraktar en undervisning som är anpassad efter deras verklighet, deras intressen och förmåga, så att de ska motiveras. Föräldrarnas inställning och förväntningar har även den en avgörande faktor. Lärarna i undersökningen nämner många delar som kan påverka elevernas motivation såsom, bakgrund, politiska beslut, skolans resurser samt sociala delar. Slutsatser vi har kunnat dra utifrån denna undersökning berör bland annat att det finns skillnad i motivation mellan könen, föräldrarnas avgörande betydelse för elevens inställning och motivation, bristande resurser i skolan bidrar till att det är svårt att se till varje enskild individ och dess behov. Vi menar vidare att för att få en full förståelse kring en elevs motivation så gäller det att se till ett helhetsperspektiv där såväl inre som yttre faktorer kan bidra med en riktig förklaring.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare planerar sin religionsundervisning, hur de tolkar kursplanen, samt att lyfta fram deras tankar och pedagogiska strategier gällande sitt arbete. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med lärare som fick berätta om sina egna erfarenheter över arbetet med religionsundervisning. Till vårt arbete använde vi oss även av enkäter som fick fyllas i av eleverna i årskurs 9 av respektive lärare. Elevenkäterna hjälpte till att visa hur eleverna uppfattar sin religionsundervisning, och dessa tillsammans med intervjuerna lyfte fram fyra olika teman som arbetet är uppdelat efter. Genom att använda oss både av intervju och enkäter fick vi insamlat material för att kunna analysera och få svar på våra frågeställningar.

En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs. The conclusion this study shows is that, there is a lack of knowledge of those from the municipality responsible for supporting sport clubs.