<p>Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.</p>

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.

Syfte: Syftet är att förstå vad för typ av innehåll som publiceras på Malmö FF:s officiella Twitter-konto och hur klimatet kring kontot kan beskrivas.Frågeställningar: 1. Varför använder Malmö FF och supportrarna Twitter?2. Vad kommunicerar Malmö FF ut via sitt Twitter-konto och hur kan innehållet kategoriseras och beskrivas?3. Stämmer supportrarnas/följarnas tankar kring innehållet på och klimatet kring Malmö FF:s Twitter-konto överens med klubbens tankar?Teori: Teorin som använts för att tolka empirin är huvudsakligen Erving Goffmans teori om självpresentation med fokus på front- och backstage. De teoretiska begreppen konflikt och konsensus har också använts för att beskriva resultatet.Metod: Studien är fallstudie där man arbetat med triangulering – det vill säga flera olika metoder. Studien inleddes med en innehållsanalys av Malmö FF:s Twitter-flöde. Sedan följde en semistrukturerad intervju med Malmö FF:s kommunikatör och sist genomfördes två fokusgruppsintervjuer med supportrar.Resultat och slutsats: Malmö FF och deras supportrar använder Twitter för att den plattformen har ett linjärt ”liveflöde”, möjlighet att ge och få snabb information i realtid och möjlighet att föra enkla och direkta dialoger med varandra. Innehållet på Malmö FF:s Twitter-konto har delats upp i nio kategorier som sedan kategoriserats vidare till front- eller backstage. Klubben och supportrarna har väldigt liknande tankar om hur Malmö FF bör vara på Twitter och vad de bör publicera där. Det råder stark konsensus mellan klubben och supportrarna kring Twitter och detta bidrar till en känsla av gemenskap – MFF-familjen. / Purpose: The purpose of this study was to examine what content Malmö FF publishes on their official Twitter account and how the interaction linked to the account can be described.Research questions:1. Why does Malmö FF and their supporters use Twitter?2. What is published on their official account and how can the content be categorised?3. Is the content and interaction around the account perceived alike by the club and their supporters?Theory: Theories that outlined this study was Erving Goffman’s self-presentation theory which included the concept of frontstage and backstage and the theoretical perspectives conflict and consensus. Methods: The methods used in this study included content analysis of Malmö FF’s Twitter account, a semi-structured interview with Malmö FF’s communicator and focus group interviews with supporters of Malmö FF. Results and conclusion: Twitter is used for its live timeline and to share information quickly and efficiently. The content published on Malmö FF’s Twitter account can be divided into nine categories and further categorised into front- or backstage. The club and their supporters strongly agree on the way Twitter should be used, related to Malmö FF.

En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för fotbollens komplexitet och att närma sig en modell för hur man på ett mer objektivt sätt kan analysera avslut.Vi har använt oss av videoobservationer på 25 av MFF:s matcher i allsvenskan 2006. Med hjälp av tidigare forskning har vi tagit fram ett analysformulär för avsluten och ett för hörnorna. Dessa består av elva respektive tio faktorer som används för att beskriva varje avslut respektive hörna.MFF har 341 avslut och gör 42 mål. Mer än tre fjärdedelar av avsluten kommer efter anfall med tre eller färre passningar. Avslutaren använder sig av ett tillslag i lite mer än hälften av alla avslut och vid 74 % av målen. Anfallen där MFF avslutar startar med en bollerövring i 67 % av fallen och 33 % startar med en fast situation.MFF har 149 hörnor och kommer till avslut 27 gånger varav 4 resulterar i mål. Det har stor betydelse för hörnans resultat om MFF är först på bollen eller inte när hörnan slås in i straffområdet. MFF är endast först på bollen 20 av 149 hörnor. När laget är först på bollen kommer de till avslut på varannan hörna (50 %) jämfört med endast 13 % när laget inte är först på bollen. Vår studie är en statistisk sammanställning av MFF:s avslut och offensiva hörnor i allsvenskan 2006. Den beskriver delar av MFF:s anfallsspel och kan ligga till grund för många intressanta diskussioner kring fotboll och dess anfallsstrategier. Däremot är vi försiktiga med att dra alltför stora slutsatser endast utifrån statistiken.

This study has focused on exploring the supporter culture at Malmö FF and Hammarby IF, clubs that are often seen as two polar opposites in Swedish football. The study has focused on examining the various supporter groups within the associations. The aim of the study was to investigate why people get involved in the Swedish football culture and whether there are differences between different clubs. By conducting 9 semi-structured interviews with supporters connected to Malmö FF and Hammarby IF, we want to create a better picture of their supportership. The material was analyzed based on theories such as identity theory, habitus and rituals to examine supporters' meaning-making. The study shows that community and collective cohesion were an important part for the supporter groups. With the help of literature such as Vem vinner i längden? (1999) och Spela fotboll bondjävlar del 1 (2011) samt Spela fotboll bondjävlar del 2 (2016) we have been able to discuss the history of Hammarby IF and Malmö FF, which facilitated the study's second question. We have also compared the clubs in terms of aspects such as geography, history and forms of expression. The study shows that the clubs have rationalized the game in their own way and where Malmö has an advantage in its truly professional organization, and where Hammarby has the ability to create interest in the association's football. At the same time, we could claim that the supporter cultures in these associations have increasingly begun to resemble each other in the form of a lot of supporters on both sides.

The purpose of this study was to see how well newspapers manage to maintain their objectivity and balance when covering a Swedish team’s matches in an European tournament. We did this by doing a qualitative content analysis of the two biggest local newspapers, Sydsvenskan and Skånska Dagbladet, and the two biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen – and their coverage of Malmö FF’s participation in the UEFA Champions League 2015. We analyzed all the post-game texts of the six games in the group stage – except for texts based on personal opinions, such as chronicles. The results show that the newspapers lose their objectivity and write more about the Swedish team and the Swedish players than the opponent team and their non-Swedish players. The result also show that the local newspapers put the focus on Malmö FF as a team, while the major tabloids focus on Malmö FF as being a part of Sweden and Swedish football. Last but not least the results also show that the ethnocentric and nationalistic attributes of the journalists play a major role in their writing.

The purpose of this study was to examine how the Swedish sports journalism, tabloids and local newspapers, portrayed the Swedish national football team during the 2018 Russia World Cup and Malmö FF in the 2015/2016 Champions League competition. The main purpose of this study was to examine the relationship between sports journalism and nationality. The question formulations to this study were: how does the sports journalism portray the Swedish national team and Malmö FF, and what are the similarities and differences between Aftonbladets and Sydsvenskans portrayal of the teams?   I made a discourse analysis out of twelve chronicles, six from Aftonbladet and six from Sydsvenkan. For each of the three group stage games Sweden played in the World Cup, I analyzed one chronicle from both Aftonbladet and Sydsvenskan. Further, I analyzed one chronicle from Aftonbladet and one from Sydsvenskan for each of the three home games Malmö FF played in the Champions League. It turned out that Aftonbladet portrayed Sweden with a lot of metaphors and wrote about the Swedish national team as if the readers were a part of the team. Aftonbladet had more distance and caution when portraying Malmö FF. With Sydsvenskan it was the contrary. Sydsvenskan portrayed Malmö FF as if they were a part of the team and occasionally seemed to be biased. Sydsvenskan portrayed the Swedish national with more caution, distance and did not portray Sweden with the same empathy as Malmö FF.

Agenda 2030, corporate social responsibility (CSR), football, globalization, Malmö FF (MFF), sport, sustainable development