Min studie syftar till att undersöka hur den svenska fotbollens supporterkulturs könsfördelning mellan män och kvinnor sett ut årtiondena efter Andra världskriget, hur maskulinitet har konstruerats idenna kontext samt hur synen på genus bland supportrarna såg ut under denna tid. Undersökningen bidrar till forskningsläget med en outforskad period, där andra forskare undersökt tidigare och senare perioder med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Jag ser en hypotetisk koppling till skötsamhetskultur som upplevde sina glansdagar under samma period. För att närma mig frågorna har jag som metod arbetat med muntlig historia med utgång i framförallt Malin Thor och Lars Hansson samt Robert Perks och Alistair Thompson och djupintervjuer med 6 personer som var aktiva i supporterkulturen kring Malmö FF under nämnd tid. Som teoretisk grund för förståelsen av empirin har jag använt genus- och maskulinitetsteorier från Raewyn Connell, Rebecca Pearseoch Michael A. Messner och populärvetenskapliga skribenter som Marcus Priftis och Stephan Mendel-Elk. För att förstå den förändring som skett inom den maskulinitet som dominerar svenska fotbollsläktare har jag använt Raewyn Connells kristeorier. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnor förr var mer skilda åt, både vad det gäller fysiska rum och genom striktare uppfattningar om könsroller. Detta började förändras under 70-talet i takt med att samhället och dess sociala strukturer förändrades. Förut kunde män känna sig trygga i sin maskulinitet, som var av en mer hierarkisk karaktär. Att uttrycka maskulinitet genom våldsutövning behövdes inte. Idrottsarenor, arbetsplatser och hem var ohotade könssegregerade platser som aktivt konstruerade genus. I dessa kontexter var skötsamhet och återhållsamhet en central del av maskuliniteten. Kvinnor ansågs länge i bästa fall vara andra klassens supportrar, oftast där som ett bihang till fotbollsintresserade pojkvänner eller män. Fotboll skapades aktivt som en manlig institution för att fostra en viss sorts manlighet. När samhällets sociala strukturer började förändras på 70-talet och kvinnor började ta plats i manliga kontexter uppstod en kris i maskuliniteten. Därför kan vi idag se en extremare form av verbal och fysisk manlighet. Idag går långt fler kvinnor och tjejer för att se på fotboll och deltar aktivt i supporterkulturer kring denna och damfotbollen har långt fler aktiva än de pionjärer som spelade fotbollunder tiden för min undersökning. Genus är inte statiskt utan förändras konstant och idag har positionerna i de sociala relationerna som genus utgör förflyttats. I och med att skillnaderna och avståndet mellan män och kvinnor idag har minskat har de för vissa blivit viktigare än förut. / The purpose of my study is to examine how gender division was reflected in Swedish football supporter culture across the decades after World War Two. It also examines how masculinity was constructedin this context and how supporters during this time perceived existing gender structures. The study contributes to the field by examining a yet unexamined period where other researchers focused on times before or after, with a focus on the connection between masculinity and violence. I see a hypothetic connection to respectablility, having it’s glory days these same years. To answer these questions, I sought oral accounts from Malin Thor, Lars Hansson as well as Robert Perks and Alistair Thompson. In addition, in-depth interviews were conducted with six individuals who were active in the supporter culture of Malmö FF during these years. The the oretical foundation for my research and the understanding of my empiricism are gender- masculinity and crisis theories from Raewyn Connell, Rebecca Pearse and Michael A. Messner and popular science authors such as Marcus Priftis and Stephan Mendel-Elk. Raewyn Connell’s crisis theories were used to understand the transformation of the Swedish terraces from the fifties to today. The results show that men and women were more separated before, physically and through perceptions of gender roles. During the seventies, these social structures began to change. Violence became more relevant as an expression of masculinity for the men who used to feel secure in fixed gender roles and overt hierarchies. Sporting arenas, work places and homes were all places segregated by gender and active agents in constructin ggender roles. In these contexts, good character and restraint were central parts of masculinity. At the same time, women were, at best, second-class supporters. Often, they were looked uponas girl friends, wives or appendages to male supporters. When society rapidly began to change in its social structures during the seventies, a crisis in masculinity arose. This explains the more extreme form of verbal and physical expressions from men today. Today, far more women attend football games and play football compared to a few decades ago. Gender is not static but in constant change. Social structure positions have shifted. Because of the fact that distance and differences between men and women have been reduced, it has become more important than ever to highlight these forcertain groups of people.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor upplever sin sociala position i en mansdominerad supporterkultur som supportrar i Herrallsvenskan. Det centrala är att nå en djupare förståelse för hur kvinnor upplever den manligt dominerade supporterkulturen, vilka erfarenheter de har av interaktion med andra supportrar samt hur det upplever det egna supporterskapet. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga supportrar till AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF och IFK Göteborg. Det teoretiska ramverket för studien är Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer, Yvonne Hirdmans (1988) teori om genussystemet samt Raewyn Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att kvinnor upplever att fotbollen i allmänhet och supporterskapet i synnerhet har en stor betydelse för deras identitet i form av att det bidrar med gemenskap och gruppsolidaritet. Att vara kvinnlig supporter i en supporterkultur som numerärt domineras av män medför att könet får relevans situationellt för kvinnornas sociala position. Detta företer sig genom att de bemöter begränsningar och maktutövande av manliga supportrar som utmynnade i att de kvinnliga supportrarna behöver tillämpa strategier för att erkännas som ‘riktiga’ supportrar. / The purpose of this essay is to examine how female football supporters experience their social position within the supporter culture surrounding Herrallsvenskan. The focus is to present a deeper understanding of how female supporters experience the male dominated supporter culture, what experience they have of interactions within the culture and how they experience the supportership itself. The study is based on qualitative research, collected using semi-structured interviews with seven female supporters of AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF and IFK Göteborg. Randall Collins (2004) theory of Interaction ritual chain, Yvonne Hirdmans (1988) theory of the genus system and Raewyn Connells (1999) theory of hegemonic masculinity were applied as a theoretical framework for the study. The result of the study shows that women's experience of football, but the supportership in particular, has a great impact on their identity by contributing with a sense of community and solidarity. In a supporter culture that is numerically dominated by men, the gender situationally becomes relevant for female supporters and their social position. These situations are characterized by restrictions and expressions of power by male supporters, this results in strategies that the female supporters must use to be recognised as real supporters.

Syftet med denna uppsats var att studera supporterkulturerna hos Helsingborgs IF och Landskrona BoIS samt att göra en jämförelse dem emellan med utgångspunkt från de uppfattningar som finns angående städerna och lagens supportrar. Avsikten var att behandla hela supporterkulturen och även alla ”vanliga” åskådare på arenorna. Därför genomfördes en enkätundersökning bland åskådarna på en hemmamatch för vartdera laget. Publiken på båda matcherna hade överlag en god ekonomi. Helsingborgs IF hade det vidaste upptagningsområdet. De kvinnliga åskådarna på Landskrona BoIS hemmamatch var en intressant grupp. Rivaliteten klubbarna emellan var tydligast hos Landskrona BoIS supportrar. / The purpose of this essay was to study the supporter cultures of Helsingborgs IF and Landskrona BoIS and to make a comparison between them with basis of the apprehensions that exists concerning the towns and the teams supporters. The intension was to consider the whole supporter culture and also all “regular” spectators at the arenas. Therefore an opinion poll among the spectators was realised at a home match of each team. The attendance at both matches had generally a good financial position. Helsingborgs IF had the widest catchment area. The female spectators at Landskrona BoIS’s home game were an interesting group. The rivalry between the clubs was clearest among Landskrona BoIS’s supporters.

This study has focused on exploring the supporter culture at Malmö FF and Hammarby IF, clubs that are often seen as two polar opposites in Swedish football. The study has focused on examining the various supporter groups within the associations. The aim of the study was to investigate why people get involved in the Swedish football culture and whether there are differences between different clubs. By conducting 9 semi-structured interviews with supporters connected to Malmö FF and Hammarby IF, we want to create a better picture of their supportership. The material was analyzed based on theories such as identity theory, habitus and rituals to examine supporters' meaning-making. The study shows that community and collective cohesion were an important part for the supporter groups. With the help of literature such as Vem vinner i längden? (1999) och Spela fotboll bondjävlar del 1 (2011) samt Spela fotboll bondjävlar del 2 (2016) we have been able to discuss the history of Hammarby IF and Malmö FF, which facilitated the study's second question. We have also compared the clubs in terms of aspects such as geography, history and forms of expression. The study shows that the clubs have rationalized the game in their own way and where Malmö has an advantage in its truly professional organization, and where Hammarby has the ability to create interest in the association's football. At the same time, we could claim that the supporter cultures in these associations have increasingly begun to resemble each other in the form of a lot of supporters on both sides.

The Swedish football supporter culture has for the past years been more recognized by the media. The phenomenom has been under debate since its increase in the beginning of the 1990’s. The purpose of this study was to examine how the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen and Göteborgs-Posten framed the Swedish football supporter culture between the years 2016-2022. This timeline is examined during the quantitative content analysis and all of the examined newspaper has a history which contain articles regarding the subject. We chose to analyze the newspapers printed press since they, with the help of agenda setting, chooses what stories to publish. We also decided to research if there was a significant difference in the newspapers framing of our subject before, under and after the pandemic. To support the study we have used the framing theory and the agenda setting theory as theoretical frameworks. The results of the study accentuated that the examined newspapers often framed the Swedish football supporter culture in a negative maner. Despite the majority of the articles were neutral framed, there was a predominant amount of negative framed news compared to positive framed ones. However, the results concluded in this study shows that there was an anomaly in the results during the 2020 season. The framing of football supporter culture in the analyzed newspapers showed a more positive rather than negative framing of the culture during this particular period.

Denna uppsats undersöker den konstnärliga dimensionen av supporterkulturen, med särskilt fokus på de organiserade koreografierna som äger rum på fotbollsarenor, även kända som tifon. Studien syftar till att analysera representationerna av tifon och den roll de spelar inom supporterkulturen för det svenska fotbollslaget Hammarby IF. De forskningsfrågor som utforskas är: Vilken övergripande roll fyller tifo och på vilka sätt kan dessa skapade visuella element kopplas till och påverka identiteten inom supporter- kulturen för Hammarby IF? För att uppnå detta har jag kontaktat fotografer och valt ut fyra olika tifon som förmedlar distinkta teman och budskap. Materialet analyseras med utgångspunkt från teorier som visuella kulturstudier, semiotik och performativitetsteori. Metodiken innebär att genom denotation och konnotation avslöja underliggande betydelser av det som visas. Som ett resultat avslöjar studien hur de olika tifona huvudsakligen representerar identitet, rivalitet, samhällskritik och hyllning, vilket bidrar till en djupare förståelse för samspelet mellan konst, sport och kultur. / This essay examines the artistic dimension of supporter culture, with a particular focus on the organized choreographies that take place in football stadiums, commonly known as tifos. The study aims to analyze representations of tifos and the role they play within the supporter culture of the Swedish football team Hammarby IF. The research questions to be explored are: What overarching role does tifo fulfill and in what ways can these created visual elements be linked to and influence identity within the supporter culture of Hammarby IF? To achieve this, I have contacted photographers and selected four different tifos that convey distinct themes and messages. The material is analyzed drawing upon theories such as visual cultural studies, semiotics, and performativity theory. The methodology involves annotating and connotating the visual elements to uncover underlying meanings of what is displayed. As a result, the study reveals how the different tifos primarily represent identity, rivalry, societal critique and homage, thereby contributing to a deeper understanding of the interplay between art, sports, and culture.