Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor upplever sin sociala position i en mansdominerad supporterkultur som supportrar i Herrallsvenskan. Det centrala är att nå en djupare förståelse för hur kvinnor upplever den manligt dominerade supporterkulturen, vilka erfarenheter de har av interaktion med andra supportrar samt hur det upplever det egna supporterskapet. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga supportrar till AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF och IFK Göteborg. Det teoretiska ramverket för studien är Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer, Yvonne Hirdmans (1988) teori om genussystemet samt Raewyn Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att kvinnor upplever att fotbollen i allmänhet och supporterskapet i synnerhet har en stor betydelse för deras identitet i form av att det bidrar med gemenskap och gruppsolidaritet. Att vara kvinnlig supporter i en supporterkultur som numerärt domineras av män medför att könet får relevans situationellt för kvinnornas sociala position. Detta företer sig genom att de bemöter begränsningar och maktutövande av manliga supportrar som utmynnade i att de kvinnliga supportrarna behöver tillämpa strategier för att erkännas som ‘riktiga’ supportrar. / The purpose of this essay is to examine how female football supporters experience their social position within the supporter culture surrounding Herrallsvenskan. The focus is to present a deeper understanding of how female supporters experience the male dominated supporter culture, what experience they have of interactions within the culture and how they experience the supportership itself. The study is based on qualitative research, collected using semi-structured interviews with seven female supporters of AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF and IFK Göteborg. Randall Collins (2004) theory of Interaction ritual chain, Yvonne Hirdmans (1988) theory of the genus system and Raewyn Connells (1999) theory of hegemonic masculinity were applied as a theoretical framework for the study. The result of the study shows that women's experience of football, but the supportership in particular, has a great impact on their identity by contributing with a sense of community and solidarity. In a supporter culture that is numerically dominated by men, the gender situationally becomes relevant for female supporters and their social position. These situations are characterized by restrictions and expressions of power by male supporters, this results in strategies that the female supporters must use to be recognised as real supporters.

Are icehockey supporters a big problem in todays society? Is security required during icehockey events, and how is it implemented? This study was aimed to investigate the people at security positions and their view on fan behavior and it’s impact on icehockey events. It was a qualitative study were six interviews were made with people in charge of the security at different hockey clubs. The results showed that security managers overall saw a good fan culture, and that it created a wonderful atmosphere. Security managers worked a lot with dialogue with the supporters and they thought it had a good effect. The security managers drew the line for unacceptable behavior regarding hate, brawls and riots. Associations has sometimes succeeded in changing a destructive behavior in fan groups. The managers worked after a specific rule book from a hockey association in Sweden. The people working with security had a positive view regarding the future of fan culture in the country.

Since the late 1960s, the sociological studies of policing and of football culture/hooliganism have been increasingly steadily. However, few authors have considered how these areas overlap, namely, the sociology of football policing. This thesis represents the first detailed ethnographic study of police officers and stewards at football matches and their relationships with the supporters. Research was conducted via participant observation and interviews and focused on the police perspective of events. The work of Erving Goffman facilitated this research by highlighting the various interaction teams that are present among the police and the stewards, and how each team interacts with the football supporters in different ways. The supporters and the police/stewards interact according to understood (but not formally recognised) rules of behaviour. Only when these informal rules are violated do the police utilise their legally granted powers. This division of the police into separate interaction teams suggests that the police only appear on the surface to be a united force, but in fact operate as several differentiated units. In addition, this study has suggested some developments to Goffman's ideas, such as the hierarchical relationships among certain interaction teams and the possibility that two teams can co-operate in staging the same performance. The Appendix contains a reflection on the roles gender, nationality and educational background played in executing the methodology.

Fotballkulturen har vært gjennom en stor transformasjon ved å omgjøre seg til en kommersiell bedrift. Opphevelsen av maksimumslønn, etablering av tv-avtaler, omgjøring av stå-stadioner til sete-stadioner og ikke minst etableringen av Premier League er de viktigste endringene innen fotballen i England. Min studie tar for seg supporternes reaksjon og holdning til transformasjonen av fotballen på bakgrunn av at fotball har gått fra å være folkets sport til å bli en kommersiell bedrift eid av eiere som ønsker å tjene penger på sporten. Denne oppgaven er en casestudie av Manchester Uniteds supporteres reaksjon på kommersialiseringen av klubben og ikke minst Glazers eierskap. Studien skisserer tre ulike måter supporterne reagerer ut i fra: tilbaketrekning, motstand eller tilpasning. Jeg trekker også inn norske fans sin rolle i denne situasjonen ut i fra deres tilknytning til klubben og hvordan de forholder seg til kommersialiseringen og Glazer i forhold til de lokale supporterne. Studien supplerer en fotballsosiologisk perspektiv, eller nærmere sagt en sosiologisk innfallsvinkel av supporterkulturen i England. Studien er basert på supporternes perspektiv på transformasjonen som har skjedd og deres synspunkt på Glazers eierskap og hva de mener eierskapet har gjort med kulturen deres. Denne studien bidrar til en forståelse av hvorfor og hvordan supporterne reagerer ut i fra deres tilknytning, identitet og kjærlighet til klubben, med tanke på at klubben er en del av supporternes kultur og tilknytning til samfunnet. Supporterne mener kommersialiseringen truer deres tilknytning til klubben og blir derfor sett på som kunstig i deres øyne. Analysen og diskusjonen vil legge vekt på hva det er supporterne reagerer på og hvordan de reagerer ut i fra deres forståelse av reglene på feltet. Og norske fans tilknytning til Manchester United og deres holdning til Glazers eierskap. Denne studien bidrar til å nyansere debatten om kommersialiseringen av fotballen og om dette er med på å forbedre supporterkulturen, eller om den setter supporterkulturen i fare.

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970–80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats. Forskningen beskriver idag en bredare syn på supporterskap som i samma utsträckning inte behöver vara lika lokalt förankrat som tidigare. Den traditionella synen på supporterskapet har ersatts och på senare tid inneburit förändringar i synen på supporterskapet. Med grund i diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ämnade studien undersöka supportrars identitetskonstruktion genom talet. Resultatet baseras på tio stycken semistrukturerade intervjuer med individer som själva anser sig vara supportrar. Studiens resultat fann i talet hos informanterna fyra tydliga teman, supporterskapets grund, idealet, engagemang och gemenskap, som grundar supporterskapet. Dessa teman representeras av tio tolkningsrepertoarer som används som språkliga resurser av respondenterna i konstruktionen av supporterskapet. Studiens resultat visar att supportrarna tenderar att tillskriva supportrar med lokal anknytning det äkta supporterskapet. Vidare visar studiens resultat att supportrarnas identitetskonstruktioner är unika, men det visar även tendenser till likheter och skillnader mellan supportrar i relation till lokal respektive global anknytning till sin klubb.

I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ”no cheering in the press box” följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen. En av respondenterna med lagsympatier håller på ett lag i en annan sport än fotboll och ishockey. Fokus i uppsatsen ligger på respondenterna som har lagsympatier, medan de respondenter som inte håller på lag blir komplement till de allmänna frågorna om lagsympatier i stort. En observationsstudie på pressläktaren genomfördes under fyra matchtillfällen för att undersöka om den oskrivna regeln följs. Studien visar att majoriteten av respondenterna är eniga att man inte hejar på pressläktaren. De är överens om att sportjournalister generellt hanterar sina lagsympatier bra, men nämner samtidigt tillfällen då lagsympatier har lyst igenom och även situationer då den oskrivna regeln har brutits. Journalistförbundets Yrkes- och Publicitetsregler värderas högt och därför faller sig rollen som privatperson och journalist naturligt. Flera av respondenterna som håller på lag anser att deras lagsympatier har förändrats med åren, något som till viss del har att göra med yrket, men också mognad och andra prioriteringar i livet. Studien visar också att majoriteten av respondenterna upplever ett intresse från publikens sida kring deras lagsympatier.

<p>Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten. De teoretiska perspektiv som använts i uppsatsen är socialantropologiska teorier kring grupptillhörighet, identitet, stigma, symboler och ritualer.  Uppsatsen visar att klubben ger supportrarna identitet och tillhörighet. De älskar sitt Hammarby.</p> / <p>This essay is about how the culture of Hammarby IF footballsupporter shows itself. I have interviewed 8 supporters from different parts of Sweden. I have, from their personal experience, examined five different themes that handle different parts of their life as supporters. The basis of the essay is about how their belongings to the group shows it self and how it is experienced by the supporter themselves. The different themes is about the roles of the supporters, the meaning of the football club, symbols, the history of the football club, fellowship, loyalty, status and the media’s role. The theoretical perspective that is used in the essay is about social anthropologist theories about the supporter group membership, identity, stigma, symbols and rituals. The essay shows that the football club is a place where the supporters belong to and shapes their identity. They love the team – Bajen.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten. De teoretiska perspektiv som använts i uppsatsen är socialantropologiska teorier kring grupptillhörighet, identitet, stigma, symboler och ritualer.  Uppsatsen visar att klubben ger supportrarna identitet och tillhörighet. De älskar sitt Hammarby. / This essay is about how the culture of Hammarby IF footballsupporter shows itself. I have interviewed 8 supporters from different parts of Sweden. I have, from their personal experience, examined five different themes that handle different parts of their life as supporters. The basis of the essay is about how their belongings to the group shows it self and how it is experienced by the supporter themselves. The different themes is about the roles of the supporters, the meaning of the football club, symbols, the history of the football club, fellowship, loyalty, status and the media’s role. The theoretical perspective that is used in the essay is about social anthropologist theories about the supporter group membership, identity, stigma, symbols and rituals. The essay shows that the football club is a place where the supporters belong to and shapes their identity. They love the team – Bajen.

Supportrar är en stor del av en fotbollsklubb, men de är lite av en gråzon. Även fast det inte finns en ekonomisk vinning i engagemanget finns det fortfarande motivation att vara där för klubben. Supportrar beskrivs ofta som lojala och hängivna, men är detta ord som de skulle använda för att beskriva sig själva och sitt supporterskap? IFK Göteborg har en stor skara av supportrar som de själva beskriver som lojala. Säsongen 2018 skakade om klubben då dåliga resultat ledde till en kris och relationen mellan klubb och supporter sattes på spel. Bra kommunikation är en viktig del för att behålla supportrarna och kunna styra utgången av krisen.   Syftet med studien är att undersöka hur supportrar till IFK Göteborg ser på sin kommunikativa roll, både under och utanför en kris. Studien ämnar att undersöka huruvida supportrarna uppfattar om de besitter en roll och om den rollen kommer med ansvar och skyldigheter till IFK Göteborg.  Detta är kopplat till IFK Göteborgs kommunikation gentemot supportrarna, därför är det även relevant att undersöka supportrarnas uppfattning av kommunikationen och om de ser förbättringsmöjligheter.  Då supportrarna utgör en stor del av klubben kommer studien även att undersöka hur supportrarnas identitet påverkas av den aktuella krisen. De frågeställningar som utformats för att svara på studiens syfte är:   -       Vad anser supportrar att deras kommunikativa roll är när IFK Göteborg befinner sig i och utanför en kris?   -       Hur uppfattar supportrarna klubbens kommunikation samt hur vill de att kommunikationen ska se ut?   -       Hur påverkas supportrarnas identitet när klubben är i en kris?   Studien bygger på teorier och tidigare forskning om kriser inom sport, kriskommunikation samt identitet. Det är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod för att svara på syfte och frågeställningar.   Studiens resultat visar att supportrarna tidigt introduceras till klubben vilket stärker deras identifikation med IFK Göteborg. Det som motiverar supportrarna är gemenskapen och samhörigheten som supporterskapet erbjuder. De centrala delarna av supporterskapet är stöttning , framförande av åsikter och beskyddande av klubben oavsett om klubben befinner sig i en kris eller ej. Resultatet visar även att supportrarna är missnöjda med hur klubben hanterat kommunikationen under säsongen 2018 och de önskar mer tydlighet. Det framgår också att identiteten hos supportrarna påverkas negativt då klubben befinner sig i en kris. Konstaterbart är även att alla supportrarna ser hoppfullt på framtiden. / Supporters are a big part of a football club, but they are a bit of a gray area. Even though there is no financial gain in the engagement, there is still motivation to be there for the club. Supporters are often described as loyal and devoted, but are these the words that they would use to describe themselves and their supportership? IFK Gothenburg has a large crowd of supporters who they themselves describe as loyal. The  season of 2018 shook the club as bad results led to a crisis and the relationship between club and supporter was at stake. Good communication is an important part of maintaining the supporters and being able to control the outcome of the crisis.   The purpose of the study is to examine how supporters of IFK Gothenburg perceive their communicative role, both during and outside a crisis. The study aims to examine whether the supporters perceive whether they have a role and whether that role comes with responsibility and obligations to IFK Gothenburg. This is linked to IFK Gothenburg's communication with the supporters, therefore it is also relevant to examine the supporters' perception of communication and whether they see improvement opportunities. As the supporters make up a large part of the club, the study will also examine how the supporters' identity is affected by the current crisis.The questions designed to answer the purpose of the study are:   -       What do supporters think their role is when IFK Gothenburg is in and outside a crisis?   -       How do the supporters perceive the club's communication and how do they want the communication to look like?   -       How does the identity of the supporters get affected when the club is in a crisis?   The study is based on theories and previous research on crises in sports, crisis communication and identity. It is a qualitative study where interview has been used as a method for answering the essay’s purpose and questions.   The study results show that the supporters are introduced to the club early, which strengthens their identification with IFK Gothenburg. What motivates the supporters is the community and the affinity that the supportership offers. The key elements of the supportership are support, to speak up about one's opinions and the protection of the club regardless of whether the club is in a crisis or not. The result also shows that the supporters are dissatisfied with how the club handled the communication during the season of 2018 and they want more clarity. It also appears that the identity of the supporters is adversely affected when the club is in a crisis. It is also evident that all the supporters look hopefully for the future.

<p>Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.</p>