No description available.

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970–80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats. Forskningen beskriver idag en bredare syn på supporterskap som i samma utsträckning inte behöver vara lika lokalt förankrat som tidigare. Den traditionella synen på supporterskapet har ersatts och på senare tid inneburit förändringar i synen på supporterskapet. Med grund i diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ämnade studien undersöka supportrars identitetskonstruktion genom talet. Resultatet baseras på tio stycken semistrukturerade intervjuer med individer som själva anser sig vara supportrar. Studiens resultat fann i talet hos informanterna fyra tydliga teman, supporterskapets grund, idealet, engagemang och gemenskap, som grundar supporterskapet. Dessa teman representeras av tio tolkningsrepertoarer som används som språkliga resurser av respondenterna i konstruktionen av supporterskapet. Studiens resultat visar att supportrarna tenderar att tillskriva supportrar med lokal anknytning det äkta supporterskapet. Vidare visar studiens resultat att supportrarnas identitetskonstruktioner är unika, men det visar även tendenser till likheter och skillnader mellan supportrar i relation till lokal respektive global anknytning till sin klubb.

Denna uppsats visar hur vissa klubbägare i Major League Baseball började se det geografiskt obundna supporterskapet som en lukrativ möjlighet i 30-talets USA vilket indikerar att denna form av supporterskap växte fram under decenniet. Detta tycks främst ha varit en effekt av att matcherna direktsändes på radio, men idéen om att publiken kunde vara emotionellt investerat kan vara något som klubbägarna fick från det supporterskap som fanns inom college-fotbollen.Pionjärerna för detta var klubbägare i mellanvästern, och deras drivkrafter för att försöka hjälpa supporterskapets utveckling med radiosändningar var strikt ekonomiska. Det finns också stöd för att det var ägare till sämre lag som såg mest att vinna på denna utveckling genom att få en publik som skulle stödja laget oavsett spelkvalitén på planen.

Supporterskap och läktarkultur inom idrott är något som tillför både energi till spelare men även en bidragande faktor till hur stämningen är under en match för övriga åskådare. Med hjälp av sång och banderoller förgylls således inramningen på arenan. Supporterskap är inte en självklarhet utan är något en individ själv tar på sig och det medför olika uppoffringar såväl mot andra intressen men även det sociala livet. Därmed har syftet med uppsatsen varit att skapa en förståelse gällande vad det är som en supporter upplever som gör det värt att fortsätta och vad det resulterar i, samt vilka konsekvenser det medför. De forskningsfrågor som har blivit aktuella för uppsatsens ändamål har därmed varit att finna svar på följande; Varför väljer en individ att lägga sitt engagemang för att vara en aktiv supporter mot en idrottsförening, vad blir resultatet av den tid och engagemang som läggs samt på vilket sätt anser supportern att privatlivet påverkas av sitt engagemang som aktiv supporter? Uppsatsen har ett hermeneutiskt tillvägagångssätt samt en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju av insamlingen av det empiriska materialet där fem stycken supportrar ställde upp och diskuterade sitt supporterskap. Det teoretiska ramverket som blev tillämpat för studien var teorier gällande interaktionsritualer av Randall Collins tankegångar, angående främst emotionell energi. Det resultat som presenterades vittnade om att samtliga informanter såg den gemenskap som deras supporterskap resulterade i var något som de värderade högt. Samtliga informanter såg detta som den största anledningen till varför de inte skulle kunna tänka sig att sluta engagera sig inom supporterlivet.

<p>Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.</p><p> </p><p>Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.</p><p> </p><p>Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.</p><p> </p><p>Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.</p><p> </p><p>Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort.</p> / <p>This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies.</p><p>Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development.</p><p>The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media.</p><p>The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general.</p> / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.   Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.   Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.   Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.   Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort. / This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies. Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development. The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media. The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general. / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka fotbollshuliganers upplevelse av våld och supporterskap för att få en djupare förståelse för fenomenet huliganism. Detta analyserades med hjälp av teorier om social identitet. Utifrån intervjuer med fyra huliganer kom analysen fram till att huliganerna skapar en norm där de upplever det våld som de själva utför som rätt, eftersom det inte skadar andra människor än de själva. Detta skapade temat Våld under vissa premisser. Utöver detta var två andra teman som framträdde som viktiga Rivalitet och Gemenskap. Det gick att finna att huliganerna skapar en social identitet som bygger på synen på våld som bra när det sker i koppling till sitt supporterskap, och att gemenskapen inom den så kallade huliganfirman och rivaliteten mot andra firmor är av vikt. / This paper has sought to analyze and contribute to an understanding of football hooligans' experiences of supportership and violence. This was done in order to attain a deeper understanding of the phenomena of football hooliganism. The analysis was carried out with theories on social identity. Through interviews with four hooligans, the analysis shows that the hooligans create a norm within their firm where violence is seen as justified when carried out under specific circumstances. This created the theme Violence under certain circumstances. In addition to this, two other themes that emerged from the analysis were Rivalry and A sense of community. It is found that the hooligans create a social identity that is built on their views on violence as justified in connection to their supportership, and that the community within the so-called hooligan firm as well as rivalry towards other firms are important aspects.

I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ”Interaction ritual chains” och Howard S. Beckers stämplingsteori. Studien visar att supporterskapet är av stor betydelse för supportrarnas identitetsskapande, detta bland annat då engagemanget med supporterkulturen påbörjades redan i ung ålder och har följt de under deras uppväxt. Vidare visar studien att supportergrupper skapas genom ett gemensamt intresse och engagemang för en förening och att denna grupp upprätthålls via kollektiva ritualer och handlingar inom gruppen. Det grupptryck och sinnestillstånd som uppstår när dessa handlingar utförs påverkar sedan till viss del supportrarnas moraliska förhållningssätt, även om man inte helt kan lägga över det moraliska ansvaret för sina handlingar på gruppen. Utöver detta identifieras även ett nytt begrepp för att kunna förklara identitets- och grupprocesser, såväl som gruppens påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Detta begrepp har vi valt att kalla ”nivå av kulturella traditioner”. / In this essay, the overall aim is to study group processes and identity formation within the fan culture. The questions the essay intends to answer consists of the importance of fanship for the individual's identity, the creation and maintenance of groups of fans, and fan groups possible impact on the individual's moral attitudes. The essay uses a qualitative approach based on interviews and a shorter observation. The essay´s theoretical framework consists of the identity theories of Erving Goffman and George Herbert Mead, Randall Collins's theory of "Interaction Ritual Chains" and Howard S. Becker's labeling theory. The essay shows that the fanship is of great importance for the fans identity making. One of the main reasons is that the involvement with the fan culture began at a young age, and that the fellowship of this culture since then has been of great importance in their upbringing. Furthermore, the essay shows that fan groups are created by a common interest and commitment for a team, and that this group is maintained through collective rituals and acts within the group. The peer pressure and state of mind that occurs when these acts are performed, is to some extent affecting the fans moral attitude, even if you cannot fully pass on the moral responsibility for your actions on the group. In addition to this the essay also identifies a new concept to explain identity- and group processes, as well as the group's influence on individual moral behavior. This term we have chosen to call ”level of cultural traditions”.

Sedan 2013 har fler och fler kvinnliga supporterföreningar bildats i Sverige. Dessa stöttar fotbollslag runtom i landet. I denna uppsats kommer fokus att ligga på de tre Stockholmslagen AIK, Djurgården, Hammarby och dess kvinnliga supportrar. I vår uppsats undersöker vi hur stor representationen av kvinnliga supportrar är i tidningarna Aftonbladet och Expressen. Totalt har 37 artiklar från de båda tidningarna analyserats, detta har kompletterats med fyra kvinnliga fotbollssupportrars egen syn gällande den kvinnliga representationen i media. Undersökningsperioden sträcker sig från 31 mars 2013 till den 5 november 2017, med ytterligare avgränsningar till de månader då Allsvenskan spelats under dessa år. Uppsatsen utgår bland annat från Aage Radmanns, Yvonne Hirdmans och Peter Dahléns teorier kring genus-, media-, maskuliniteter- och idrott. Undersökningens artiklar analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys med avstamp i Johanna Ledins och Ulla Mobergs dekonstruktionsmodell som kompletterats med Steinar Kvales och Svend Brinkmanns modell för kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att kvinnliga supportrar till stor del varit exkluderade i rapporteringen. Den bilden bekräftas också av undersökningens fyra informanter. Men även att det i stor utsträckning varit manliga journalister som skrivit artiklarna som undersökts. Resultatet har även visat att det skrivs mycket om våld när supportrar nämns i Aftonbladet och Expressen.

Studien behandlar frågan, varför inte fotboll och ishockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Frågan täcker en bred trend som syns i flera städer och föreningen i Sverige, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC och Östers IF, HV71 och Jönköping Södra IF, för att nämna några. Genom kvalitativa intervjuer på relevanta person inom ett av dessa fallen, AIK, har faktorer kring trenden kunnat identifieras. En person från Sportbladet har också intervjuat för att en bild av problemet från en person utanför föreningen. Studien har explorativ ansats och breda frågeställningar ställs därefter. Det teoretiska ramverket blir också brett och kretsar kring faktorer som kan förklara varför denna trend har uppstått.  Resultatet från studien på AIK Hockey och AIK Fotboll visar att det skilde sig mycket mellan de två sporterna. Trots att de ingår i samma förening så är de helt uppdelade, det enda som för dem samman är namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen har den största fördelen. Det främsta som har lett till detta är att fotbollssektionen har gjorts till en prioritering inom föreningen. De har även lyckats bättre sportsligt, vilket har lett till bättre sponsringsförutsättningar. högre publiksnitt, för att nämna två av många fördelar fotbollen har.  Studien mynnade ut i tre olika slutsatser. Dessa slutsatser grundas i studiens utgångsfråga, varför kan inte fotboll och ishockey korrelera med varandra i samma stad. Den första slutsatsen blev att folk drar sig till den sport och lag som levererar bäst resultat. Den andra slutsatsen blev att det lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, detta trots att de i vissa fall ingår i samma förening. Den sista slutsatsen studien drog var att bilden som skapas i media inte reflekterar verkligheten, som för AIK Hockey. De kan inte jämföras med AIK Fotboll då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte tillräckligt mycket för att säkerställa framgång. Därför är det fel att anta att de borde lyckas lika bra som deras fotbollssektion. / The study deals with the question, why can't football and ice hockey, in the same city and association, correlate with each other at the same time? The question covers a broad trend seen in several cities and the association in Sweden, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC and Östers IF, HV71 and Jönköping Södra IF, to name a few. Through qualitative interviews with relevant people within one of these cases, AIK, factors surrounding the trend have been identified. A person from Sportbladet has also interviewed to get a picture of the problem from a person outside the association. The study has an exploratory approach and broad questions are asked accordingly. The theoretical framework also becomes broad and revolves around factors that can explain why this trend has arisen. The results from the studies at AIK Hockey and AIK Soccer show that there was a lot of difference between the two sports. Although they are part of the same association, they are completely divided, the only thing that brings them together is the name AIK. Their conditions are also completely different from the start, with the football section having the biggest advantage. The main thing that has led to this is that the football section has been made a priority within the association. They have also succeeded better sportingly, which has led to better sponsorship conditions. higher audience averages, to name two of the many advantages football has. The study resulted in three different conclusions. These conclusions are based on the starting question of the study, why can't football and ice hockey correlate with each other in the same city. The first conclusion was that people gravitate to the sport and team that deliver the best results. The second conclusion was that rivalry is easily created between the sports as they fight for, among other things, audiences and sponsors, despite the fact that in some cases they are part of the same association. The last conclusion studied the drug was that creating that is created in the media does not reflect reality, as for AIK Hockey. They cannot be compared to AIK Football as they are of completely different sizes and are not prioritized much to confirm success. Therefore, it is wrong to assume that they should succeed as well as their football section.