I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ”no cheering in the press box” följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen. En av respondenterna med lagsympatier håller på ett lag i en annan sport än fotboll och ishockey. Fokus i uppsatsen ligger på respondenterna som har lagsympatier, medan de respondenter som inte håller på lag blir komplement till de allmänna frågorna om lagsympatier i stort. En observationsstudie på pressläktaren genomfördes under fyra matchtillfällen för att undersöka om den oskrivna regeln följs. Studien visar att majoriteten av respondenterna är eniga att man inte hejar på pressläktaren. De är överens om att sportjournalister generellt hanterar sina lagsympatier bra, men nämner samtidigt tillfällen då lagsympatier har lyst igenom och även situationer då den oskrivna regeln har brutits. Journalistförbundets Yrkes- och Publicitetsregler värderas högt och därför faller sig rollen som privatperson och journalist naturligt. Flera av respondenterna som håller på lag anser att deras lagsympatier har förändrats med åren, något som till viss del har att göra med yrket, men också mognad och andra prioriteringar i livet. Studien visar också att majoriteten av respondenterna upplever ett intresse från publikens sida kring deras lagsympatier.

Den här studien ska belysa hur public service-bolaget SVT och det kommersiella mediehuset Expressen profilerar sina sportjournalister, men även hur SVT:s och Expressens profilerade journalister använder sociala medier och främst Twitter. Vidare ska studien även belysa om det går att se en kopplingmellan hur mediebolagen profilerar sina journalister till teorier om varumärkesstrategier. I uppsatsen används en kvantitativ innehållsanalys, där vi undersökte SVT Sports och Sportexpressens webbsidors löpsedlar för att se hur de framhäver sina journalister på löpsedlarna under två veckors tid. Det användes även en kvalitativ undersökning med intervjuer med en chef och två profilerade journalister från varjemediebolag för att ge sin syn på profilering och hur de utvalda journalisterna blev profilerade journalister. Resultatet visar att Expressen framhävde sina journalister mer på webbsidans löp än SVT. Däremot visade den kvalitativa undersökningen att bådamediebolagen arbetar aktivt med att profilera sina journalister.Vidare visar även resultatet att de profilerade journalisterna på Expressen och SVT har egenskaper som sticker ut från mängden och att de på så sätt är unika profiler. Resultatet visar också att de profilerade journalisterna är en del av mediehusens sätt att positionera sig gentemot konkurrenterna. Krönikor, blogginlägg och intervjuer med experter är de vanligaste sätten att profilera sportjournalister. Profilering kommer helt enkelt av tyckande från de egna journalisterna och på så sätt får de också synas i högre grad. Utifrån resultatet går det att titulera sportjournalister som ”semi-varumärken” eftersom det finns tendenser till att vissa strategierfungerar på profilerade sportjournalister liksom på produkter medan andra strategierenbart är lämpade för produkter.

Studien syftar till att klargöra och ge förståelse för hur den mediala könsfördelningen vad gäller fotbollsrapportering sett ut över tid i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi har dels arbetat med den kvantitativa-innehållsanalysen som gjort det möjligt att kartlägga fördelningen. Men även gjort en kvalitativ intervjustudie som avsett att tydliggöra kvinnliga fotbollsjournalisters egna tolkningar. Teorierna som tillämpats är Kanters tokenism, Hirdmans genussystem och Hardings genusteori. Sportjournalistiken har länge varit ett mansdominerat område vilket tidigare forskning och vår egen studie visat. Vi har undersökt könsfördelningen i Aftonbladet och Dagens Nyheter vad gäller fotbollsbevakning där resultaten i vår studie är annorlunda från vad redaktionerna själva hävdar. Respondenterna menar istället att bevakningen av fotboll på redaktionerna är jämställd vilket efter resultaten kan ifrågasättas. Detta då kvinnliga sportjournalister med inriktning fotboll inte alls framträder i den grad som de manliga kollegorna.