Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen. Internationella studier visar att arbetsklimatet är hårt och de kvinnliga sportjournalisterna upplever att de utsätts för både diskriminering och trakasserier på grund av sitt kön. Frågeställningar:  Hur upplever kvinnor sin arbetssituation som sportreporter?  Hur ser de kvinnliga sportreportrarna på sportjournalistiken?                                 Hur upplever kvinnliga sportreportrar sina villkor i yrket jämfört med sina manliga   kollegor?             Undersökning: En kvalitativ metod har använts för att undersöka vad sex sportreportrarna, i olika åldrar och  med varierande arbetserfarenhet, tycker och tänker om sin roll på TV- och tidningsredaktioner och ute på fältet. Genom olika teoretiska genusperspektiv har frågeställningarna prövas för att få svar på hur de kvinnliga sportjournalister upplever sitt yrke, varför män är överrepresenterade inom sportjournalistiken och vilka konsekvenser det har. Slutsats: Utvecklingen går långsamt. Arbetsklimatet är hårt, det är en sned könsfördelning och det råder en ”grabbkultur” på sportredaktionerna. Arbetssituationen är inte särskilt jämlik, männen sitter på de styrande positionerna och det finns en diskriminerande attityd hos publiken. Trots det finns det kvinnor som arbetar som sportjournalister och stannar kvar inom yrket. De är utbildade, kompetenta, har ett genuint intresse för sport och har multikompetens. Med egenskaper som formats under uppväxten smälter de med lätthet in i den rådande manliga atmosfären. Men trots det har de andra förutsättningar och arbetar inte på samma villkor som sina manliga kollegor.

This study look into women who works as sports journalists. The purpose is to examine how they see their own role as women and sports journalists and how the work environment has evolved over time. The purpose is answered via three questions, How does women sports journalists view their own role, How do they feel about the reactions from athletes, colleagues and the audience, and How do they experience their work environment. To answer the questions we use qualitative interviews which are examined with the theories of power and gender by Pierre Bourdieu and the perspectives of gender from Gunilla Jarlbro and Gayle Rubin. The study also uses identity theory published by Nils Hammarén and Thomas Johansson. The study shows that sports journalism is a stressful job, especially for women sports journalists, who have the pressure to create content that generates money for the business owners, and at the same time have to prove their knowledge and professionalism in the field of sports journalism.