Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor upplever sin sociala position i en mansdominerad supporterkultur som supportrar i Herrallsvenskan. Det centrala är att nå en djupare förståelse för hur kvinnor upplever den manligt dominerade supporterkulturen, vilka erfarenheter de har av interaktion med andra supportrar samt hur det upplever det egna supporterskapet. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga supportrar till AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF och IFK Göteborg. Det teoretiska ramverket för studien är Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer, Yvonne Hirdmans (1988) teori om genussystemet samt Raewyn Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att kvinnor upplever att fotbollen i allmänhet och supporterskapet i synnerhet har en stor betydelse för deras identitet i form av att det bidrar med gemenskap och gruppsolidaritet. Att vara kvinnlig supporter i en supporterkultur som numerärt domineras av män medför att könet får relevans situationellt för kvinnornas sociala position. Detta företer sig genom att de bemöter begränsningar och maktutövande av manliga supportrar som utmynnade i att de kvinnliga supportrarna behöver tillämpa strategier för att erkännas som ‘riktiga’ supportrar. / The purpose of this essay is to examine how female football supporters experience their social position within the supporter culture surrounding Herrallsvenskan. The focus is to present a deeper understanding of how female supporters experience the male dominated supporter culture, what experience they have of interactions within the culture and how they experience the supportership itself. The study is based on qualitative research, collected using semi-structured interviews with seven female supporters of AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF and IFK Göteborg. Randall Collins (2004) theory of Interaction ritual chain, Yvonne Hirdmans (1988) theory of the genus system and Raewyn Connells (1999) theory of hegemonic masculinity were applied as a theoretical framework for the study. The result of the study shows that women's experience of football, but the supportership in particular, has a great impact on their identity by contributing with a sense of community and solidarity. In a supporter culture that is numerically dominated by men, the gender situationally becomes relevant for female supporters and their social position. These situations are characterized by restrictions and expressions of power by male supporters, this results in strategies that the female supporters must use to be recognised as real supporters.

Då svensk damfotboll skiljer sig åt i ekonomi och supportrar från herrfotbollen finnsskillnader mellan intressenter för dam- och herrallsvenskan. En avsaknad av forskning omskillnader mellan serierna motiverade en undersökning av detta. Studien syftade till attundersöka vilka intressenter som fanns, hur viktiga de var och hur de påverkade klubbarna.Genom fyra intervjuer med respondenter från fem lag och ett teoretiskt ramverk om strategieroch målsättningar, intressenter inom europeisk fotboll och intressentteorin analyseradesfrågeställningen. Slutsatsen var att det finns många olika intressenter och deras roll förklubben varierar mellan lag i dam- och herrserierna och för lag inom samma serie. Supportrarhar dock en avgörande roll när de finns i mängd och med stark anknytning till klubben. Dåskapas mer resurser inom föreningen vilket möjliggör en mer genomarbetadeföreningsfilosofi för arbete med strategier och målsättningar. Det gäller både för dam- ochherrlaget inom föreningen. Därför kan damlag dra nytta av herrarnas resurser om mycketsupportrar finns för herrlaget.

Bakgrund och problemdiskussion: Allsvenska fotbollsklubbar har idag möjlighet att redovisa förvärvade spelarkontrakt på två olika sätt, antingen som en immateriell tillgång i balansräkningen eller som en kostnad i resultaträkningen. Då det finns två olika redovisningsmetoder kan det ge ekonomiska konsekvenser. Även nedskrivningar av spelarkontrakt kan bli problematiskt då klubbar skriver ned dessa på olika sätt. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur fotbollsklubbarna i Herrallsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt undersöka varför klubbarna tillåtits redovisa sina spelarförvärv på två olika sätt. Det ska även undersökas hur fotbollsklubbarna hanterar nedskrivningar av deras spelarkontrakt. Metod: Studien har utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi samlat in empiriska data utifrån intervjuer med Svenska Fotbollsförbundet samt nio av de totalt 16 herr allsvenska klubbarna. Den sekundärdata vi använt är samtliga klubbars årsredovisningar. Resultat: Samtliga klubbar följer SvFF:s elitlicenskriterier. Av samtliga deltagande herr allsvenska klubbar för säsongen 2015 är det endast BK Häcken som kostnadsför sina spelarförvärv i resultaträkningen. Resterande klubbar aktiverade spelarkontrakten som immateriella tillgångar i balansräkningen. SvFF har tagit fram två sätt att redovisa spelarförvärv. Orsaken till detta berodde främst på klubbarnas önskemål. Flertalet klubbar som aktiverar spelarförvärven i balansräkningen vill vara försiktiga med att direkt kostnadsföra spelarkontraktet i resultaträkningen medan andra klubbar vill fördela kostnaden över spelarens kontraktstid.

Påverkade covid-19-pandemin fotbollsallsvenskan för herrar i Sverige? Vad hände när matcherna spelades utan publik? I detta examensarbete undersöks bland annat fenomenet hemmaplansfördel med tanke på covid-19-pandemin. Syftet med arbetet är att studera och analysera hur hemmaplansfördelen, antal gjorda mål, antalet varnade och utvisade spelare i herrallsvenskan har förändrats mellan säsongerna 2018, 2019, 2020 och 2021 med tanke på covid-19-pandemin. Med hjälp av inhämtning av statistik och matchresultat från svenskfotboll.se samt med olika beräkningar besvaras frågeställningarna om det finns någon skillnad i antalet vinster, antalet gjorda mål och utdelade kort för hemmalag respektive bortalag mellan säsongerna 2018, 2019, 2020 och 2021 och vad eventuella skillnader kan bero på. Genom att gå igenom vad tidigare forskning inom samma område säger och analysera 960 matchresultat i herrallsvenskan fås tydliga resultat som presenteras i tabeller. Resultatet visar att pandemi-säsongen 2020 utan publik sticker ut och överlag minskar snittet vinster på hemmaplan både på naturgräs och konstgräs och samtidigt ökar antalet oavgjorda matcher på hemmaplan. Den största och mest markanta differensen i resultatdelen är andelen vunna matcher på hemmaplan på naturgräs. Från säsongen 2019 till 2020 har denna kategori minskat med hela 12,8 procent. I diskussion- och analysdelen avhandlas olika potentiella bakomliggande orsaker till att hemmaplansfördelen har minskat under covid-19 pandemin och varför resultaten visar som det gör. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag tillämpat och diskuterat kring Pollards 8 bakomliggande faktorer kring hemmaplansfördel. Det behandlar publikeffekter, reseffekter, bekantskap med omgivningen, domarnas bias, territorialitet, speciell taktik, regelmässiga faktorer och psykologiska effekter. Vidare diskuteras vilka av dessa faktorer som kom att påverka allsvenskan mest under de fyra analyserade säsongerna. Slutsatser dras att reseeffekter och publikeffekten är de två största bakomliggande faktorerna till de skillnader vi ser under pandemisäsongen 2020. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan denna studie och tidigare forskning, vilket visar att det överlag inte går att hitta något gemensam mönster men några ligor som till exempel Bundesliga, Serie A och Ligue 1 visar liknande resultat som min studie om herrallsvenskan i Sverige. / Did the covid-19-pandemic affect the Swedish top male football league? What happens when the matches are played without a crowd? In this study I investigate the phenomenon of home ground advantage with regard to the covid-19-pandemic. The aim of the study is to analyze and compare how the home-field advantage, number of goals scored, the number of players warned and sent off has changed in the Swedish top male football league between 2018 and 2021. 2018 and 2019 was played as normal with spectators but in 2020 there were no spectators and 2021 was played with a limited amount of spectators. With the help of statistics and match results from svenskfotboll.se and with various calculations, the questions answered are whether there is any difference in the number of wins, the number of goals scored and the number of cards handed out for home teams and away teams during the four selected seasons and what possible differences depend on. By going through what previous research on the same topic says and analyzing 960 match results in the Swedish top male football league, clear results are presented in different tables. The results show that the pandemic season in 2020, without spectators, stands out and overall the average wins at home were reduced both on natural grass and on artificial turf and at the same time the number of draws at home increased. The largest and the most significant difference was the proportion of matches won at home on natural grass. Between the 2019 season and the 2020 season this category has decreased by a percentage of 12.8. The discussion and analysis section focuses on various potential underlying reasons why the home ground advantage has decreased during the covid-19-pandemic. In order to answer the aim of the study and the questions Pollards (2008) 8 factors regarding home ground advantage are brought into the discussion. It deals with crowd effects, travel effects, familiarity with the environment, referee bias, territoriality, special tactics, rule factors and psychological effects. Conclusions are drawn that travel effects and crowd effects are the two biggest factors behind the differences we saw during the pandemic season 2020. At last a comparison is made between this study and previous research, which shows that it is not possible to find a common pattern but some football leagues such as the Bundesliga, Serie A and Ligue 1 show similar results as my study of the Swedish top male football league.