Thesis (M.A.)--University of North Carolina at Wilmington, 2007. / Includes bibliographical references (leaves: 33-34)

Under 2000-talets första hälft bytte flertalet svenska dagstidningar format – från fullformat till det mindre tabloidformatet. Tidigare studier visar att bilderna tar upp en större del av tidningens satsyta i det nyare formatet. Bilderna blev alltså inte mindre till storleken trots att tidningens sidor blev det. Syftet med vår studie är att ta reda på hur bildanvändningen och bilderna har förändrats sedan formatbytet. Studien är koncentrerad till tre årtal: 1992, 2002 och 2012 samt till två dagstidningar: Dagens Nyheter (DN) och Upsala Nya Tidning (UNT). I undersökningen ingår en kvantitativ analys av 1796 bilder och 2792 artiklar samt en samtalsintervjustudie med bildcheferna på de två tidningarna. Resultatet av vår studie visar att drygt hälften av DN:s och UNT:s alla artiklar var bildsatta år 2012. Det är en stor ökning från år 1992 och år 2002. I dag är de flesta bilderna tagna av tidningarnas egna fotografer men det har också blivit mycket vanligare att publicera bilder från bildbyråer. För 20 år sedan användes tecknade illustrationer i mycket större utsträckning än vad det görs i dag. Det vanligaste motivet alla undersökta årtal var exempelpersoner, vilket i vår studie är ett begrepp för vanliga människor, vardagsmänniskor. Enligt bildcheferna är anledningen till detta att tidningarna vill att läsarna ska identifiera sig med personerna på bilderna. Studien visar att det största antalet bilder i dag finns i tidningarnas sportdel. På 20 år har det skett en ökning med i snitt 4,3 bilder per sportsida.

Thesis (M.J.)--Carleton University, 1992. / Also available in electronic format on the Internet.

This diploma thesis covers and discusses the issues of tabloidization within the news and media field. It is divided into two parts; the theoretical part and the analytical part. The theoretical part defines the concept of tabloid media, its history, and key characteristics. In addition, it describes the characteristics of tabloid media in stylistics and lexicology. The analytical part of the thesis analyzes the theoretical principles which are then applied to specific examples using the Blesk magazine and MF Today newspapers. The aim of this paper is to confirm or decline the phenomenon of tabloidization.

Diploma thesis "Tabloid media as a new media phenomenon in post communist countries" deals with the tabloid media in comparison with serious media in post communist countries (examples: Poland and Czech Republic). My diploma thesis looks to the tabloid media as a new phenomenon which appeared in this area after the fall of communism. Diploma thesis searches for a historical and social background of the tabloid media with special regard to the middle European region. I chose Czech Republic and Poland as a examples of this region on which I can demonstrate how tabloid media born and developed and how is their situation on the print media market in both countries. First part of every country chapter starts with the historical and social background, which goes from early 18th century until these days. Second part is analytical. This part analysis data of readership and circulation in both countries to find out how is the real position nowadays of main tabloid media on the print media market in both countries. Diploma thesis also offers short content analysis of main tabloid media in Poland and Czech Republic and short graphic analysis of this tabloid media. Everything together putts a complex look to the development and nowadays position of the tabloid media in post communist countries Czech Republic...

<p>Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största</p><p> nättidning</p><p> – Aftonbladets nätupplaga. </p><p>Författare: Joakim Jonsson</p><p>Handledare: Ingegerd Rydin</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Typ av rapport: C-uppsats 10 poäng</p><p>Utbildning: Högskolan i Halmstad</p><p> Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p> Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poäng</p><p>Denna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. </p><p>Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder. Det andra området som diskuteras är en uppföljning på den första: Hur kan ungdomar påverkas av dessa strategier? Här ska man få en uppfattning av konsekvenserna, både negativa och positiva. </p><p>Slutsatser i korta drag är att Aftonbladet.se både har positiv och negativ inverkan på ungdomar. Aftonbladet skapar nyfikenhet för nyheter och deras artiklar gör det lätt för läsaren att ta till sig nyheten. Ungdomar blir medvetna och tar därigenom ställning. Negativt är dock att det är på bekostnad av nyhetsvärde, djup i nyheten samt ibland även korrekthet. </p><p>Sökord: Internet, journalistik, innehållsanalys, Aftonbladet,</p><p> ungdomar, tabloid och nyhetsvanor.</p>

Titel:En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning – Aftonbladets nätupplaga. Författare:Joakim Jonsson Handledare:Ingegerd Rydin Examinator:Ulrika Sjöberg Typ av rapport:C-uppsats 10 poäng Utbildning:Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poäng Denna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder. Det andra området som diskuteras är en uppföljning på den första: Hur kan ungdomar påverkas av dessa strategier? Här ska man få en uppfattning av konsekvenserna, både negativa och positiva. Slutsatser i korta drag är att Aftonbladet.se både har positiv och negativ inverkan på ungdomar. Aftonbladet skapar nyfikenhet för nyheter och deras artiklar gör det lätt för läsaren att ta till sig nyheten. Ungdomar blir medvetna och tar därigenom ställning. Negativt är dock att det är på bekostnad av nyhetsvärde, djup i nyheten samt ibland även korrekthet. Sökord:Internet, journalistik, innehållsanalys, Aftonbladet, ungdomar, tabloid och nyhetsvanor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berättarform har förändrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende på utrymme och språkliga uttrycksformer mellan åren 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober båda åren. Den undersökta tidsperioden är vald utifrån det formatbyte som många dagstidningar gick igenom på 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format från det större broadsheet till tabloid år 2004. Undersökningen består huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men även en kvantitativ del där antalet reportage under tidsperioden räknades och bidrog till en helhetsbild av materialet. Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jämfört med år 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i två för ändamålet självdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende på hur mycket reportagekaraktär texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktär år 2011 jämfört med år 2000. Bildmaterialet i nyhetsreportagen föreföll även ha blivit betydligt större. De språkliga uttrycksformerna hade inte förändrats i stor utsträckning, men en tydlig tendens var att båda tidningars skribenter betydligt oftare använde tidningens namn, DN eller GP, istället för ett utsatt personligt pronomen i nyhetsreportagen år 2011.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Jönköpings-Postens övergång till tabloid haft någon inverkan på tidningens innehåll. Frågeställningen som arbetet bygger på är om Jönköpings-Posten uppvisar tendenser på tabloidisering i sitt innehåll i samband med formatförändringen den 7 november 2013. Material och metod: Materialet utgörs av sex tidningar, totalt 12 delar, i tryckt format från Jönköpings-Posten kring tiden för formatbytet. En kvantitativ innehållsanalys har använts som metod där begreppet tabloidisering operationaliserats. Resultat: Sammantaget går det inte att utläsa en entydig ökning av tabloidiseringstendenserna. Det är först vid en närmare granskning av resultatet som det går att upptäcka tendenser på tabloidisering i tidningens innehåll. Resultaten är många gånger tvetydiga och skulle utifrån tidigare forskning och teorier tala både för och emot en tabloidisering på samma gång. En slutsats som dras gällande Jönköpings-Posten är att tidningen endast i viss mån uppvisar tecken på tabloidisering i sitt innehåll i samband med övergången till tabloid. Studien stödjer endast delvis den tidigare forskningens uppfattning om att ett förändrat format också innebär ett förändrat innehåll. / Aim: The aim of this study is to examine if there´s been any affects in the content of the newspaper regarding the transition of Jönköpings-Posten going tabloid. The primary question that this study is based upon is if Jönköpings-Posten shows tendencies regarding tabloidization in the content due to the shift of the format 7th of November 2013. Material and method: The material contains of six newspapers from Jönköpings-Posten, totally 12 parts, in printed format around the time of the shift. A quantitative content analysis has been used as a method where the notion tabloidization has been operationalized. Conclusion: As a whole it is not possible to gather a straightforward increase of the tabloidization tendencies. It is not until a closer review of the result been made which tendencies of tabloidization in the content of the newspaper can be identified. The results are many times ambiguous and should regard to earlier research and theories speak for and against a tabloidization at the same time. One conclusion that is drawn concerning Jönköpings-Posten is that the newspaper only in a certain degree show signs of tabloidization in its content, in relation to the shift to tabloid. The study only partially supports the earlier opinion of previous research where a changed format also contributes to a changed content.

This intersectional study explores how the social constructed categories gender and ethnicity interact with each other in photos picturing Swedish athletes. The studies empirical material is collected from the sport section of the biggest Swedish tabloid newspaper Aftonbladet, and was published during the period 23rd of November, 2012 to 23rd of November, 2015. The photos has been analyzed with a semiotic analysis which establishes that there are discriminating differences in how the athletes are being portraited. The most comprehensive differences are found between the groups ethnical Swedish men and ethnical non-Swedish women.