Enligt Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) bör det dagliga sockerintaget reduceras till ungefär 45 gram per person. I dag förbrukar den genomsnittliga svensken 109 gram socker dagligen vilket kräver en reducering på 59 procent. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av nationalekonomisk teori undersöka och analysera om staten kan förbättra folkhälsan genom införande av en sockerskatt. Konsumtion av drycker med tillsatt socker, glass samt konfektyr analyseras med hjälp av uppskattade priselasticiteter från studien av Gustavsen & Rickertsen (2013). Studiens samtliga priselasticiteter är negativa, vilket medför att en prisökning leder till reducerad efterfrågan. För att möjliggöra en reducering av konsumtionen med 59 procent beräknas nio skattesatser fram utifrån den svenska årliga konsumtionen av berörda produkter samt efterfrågans priselasticitet. Först redovisas en individuell skatt per varugrupp, vilket grupperas efter mängden det individuella hushållet konsumerar. Därefter beräknas produkternas viktade värde för att finna den procentuella andelen socker varje varugrupp innehar av den totala “sockervarukorgen”. Vidare redovisas en gemensam skattesats som fordras för den givna konsumtionsförändringen.

För att Sveriges hälso- och sjukvård skall fungera på ett så effektivt sätt som möjligt måste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, både vad gäller pris och antal läkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförändringar och antalet läkarbesök på vårdcentraler över tid. Resultatet från de utvalda modellerna visar att det inte finns någon effekt på utnyttjande av primärvård då priset förändras. / In order for Sweden’s health care system to function as efficiently as possible the allotment of payment between government and patient must be balanced, both in terms of price and the number of general practitioner visits. In this study we will go into the analysis of the relationship between the cost efficiencies and changes against the count of patients seen by a general practitioner. The results of the collected data show that there is no difference or any sign of exploitation of primary care, considering the price change.

<p>Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått. Resultatet tyder på ett inelastiskt samband mellan priset på avfallshantering och insamlade mängder. Sambandet beror troligtvis på avfallstaxans låga andel av hushållens budget. Det finns även skillnader i priskänslighet mellan de undersökta kommunerna, som till viss del kan tillskrivas skillnader i utformningen av avfallstaxan. Andra faktorer som troligtvis påverkar priskänsligheten är: olika motiv och åtgärder i samband med förändring eller införande av en ny taxa, prisförändringar i substituttjänster samt skillnader i kommunvariabler. På grund av ett mycket begränsat antal observationer är inga resultat statistiskt säkerställda via signifikanstest.</p>

<p>Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar.</p>

Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar.

Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått. Resultatet tyder på ett inelastiskt samband mellan priset på avfallshantering och insamlade mängder. Sambandet beror troligtvis på avfallstaxans låga andel av hushållens budget. Det finns även skillnader i priskänslighet mellan de undersökta kommunerna, som till viss del kan tillskrivas skillnader i utformningen av avfallstaxan. Andra faktorer som troligtvis påverkar priskänsligheten är: olika motiv och åtgärder i samband med förändring eller införande av en ny taxa, prisförändringar i substituttjänster samt skillnader i kommunvariabler. På grund av ett mycket begränsat antal observationer är inga resultat statistiskt säkerställda via signifikanstest.

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning. Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009. Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten.

I takt med att alltmer av dagens kommunikation sker digitalt sjunker efterfrågan på fysiska brev stadigt för privatpersoner, myndigheter och företag, vilket syns tydligt på postföretagens lönsamhet i Europa. Ett postföretag som digitaliseringen har slagit hårt mot är den dansk-svenska koncernen PostNord, som dessutom hamnar i kläm mellan två länders skilt utvecklade meddelandemarknader. Meddelandemarknaden definieras i denna uppsats som marknaden för meddelandekommunikation i skriftlig form, vilket kan vara både som fysisk post och som digitalt meddelande. Syftet med studien är därför att undersöka orsakerna till PostNords skilda ekonomiska utveckling i Sverige respektive Danmark genom en jämförande analys av meddelandemarknadens digitalisering i de båda länderna. Genom litteraturstudier, bearbetning av statistik och en intervju söker vi att besvara vilka faktorer som påverkar efterfrågan på fysisk post. Den teoretiska bakgrunden tar avstamp i mikroteori och mynnar ut i en hypotes som hävdaratt efterfrågan på post beror på den generaliserade kostnaden för fysisk post och digital post. Resultaten visar att brevvolymerna per capita har sjunkit mer i Danmark än i Sverige och att priserna på brev har ökat mer i Danmark under samma period. Danmarks regering har arbetat aktivt med att digitalisera den offentliga förvaltningen, medan Sveriges regering inte har prioriterat digitalisering av den offentliga förvaltningen lika högt. I Danmark har Digitaliseringsstyrelsen etablerat en central digital brevlåda som är obligatorisk för danska medborgare att ansluta sig till. Infrastrukturen för digital post, alltså systemet genom vilket meddelanden transporteras, är därför bättre i Danmark än i Sverige. Det leder till att det är säkrare och enklare för konsumenten att övergå från fysisk post till en digital brevlåda vilket innebär att transaktionskostnaderna minskar och den generaliserade kostnaden likaså. Vidare bedöms den generaliserade kostnadselasticiteten, effekten som en minskning i den generaliserade kostnaden för digital post har på efterfrågan på post, vara större i Danmark än i Sverige och således påverkas länderna olika av en lika stor förbättring av digitala substitut. Slutsatsen som dras utifrån analysen är att orsakerna till PostNords skilda ekonomiska utveckling grundas i att Sveriges och Danmarks e-förvaltning utvecklats på olika sätt, att prisutvecklingen på brev sett olika ut och att brevvolymerna historiskt sett legat på olika nivåer.

The study examines the price elasticity of demand for cigarettes in the short- and long run in Sweden. The time period for the study is 17 years and covers the years 1996-2012. The results of the study shows that the price elasticity of demand for cigarettes in the long run is higher than in the short run for the Swedish consumers, which is in line with previous studies in the area. The fact that the price elasticity of demand for cigarettes is higher in the long run, indicates that the substitution effect has a significant impact on the price elasticity of demand for cigarettes in the long run. The study was conducted in two parts where the authors investigated the effect of cigarette tax on cigarette prices and in addition the cigarette prices impact on the demand for cigarettes in Sweden. The combined result of the study demonstrates that increasing the cigarette tax by 10 per cent means that the demand for cigarettes is reduced by 5 per cent, while government revenues from the cigarette tax will increase by 4.5 per cent. The result in this paper shows why the state's incentive to raise the cigarette tax is twofold, since a tax increase will generate health benefits through reduced consumption and generate increased revenues to the state. These incentives are also shown to have a greater impact in the long term. / Studien undersöker efterfrågans priselasticitet på cigaretter på kort- och lång sikt i Sverige. Tidsperioden för undersökningen är 17 år och omfattar åren 1996-2012. Studiens resultat visar att efterfrågans priselasticitet på lång sikt är högre än på kort sikt för de Svenska konsumenterna, vilket ligger i linje med tidigare studier inom ämnet. Det faktum att priselasticiteten för cigaretter är högre på lång sikt indikerar på att substitutionseffekten har betydande effekt för efterfrågans priselasticitet på cigaretter på lång sikt. Studien har genomförts i två delar där författarna undersökt cigarettskattens effekt på cigarettpriset och i sin tur cigarettprisets effekt på efterfrågan på cigaretter i Sverige. Det kombinerade resultatet i studien påvisar att en ökning av cigarettskatten med 10 procent medför att efterfrågan på cigaretter minskar med 5 procent, samtidigt som statens intäkter från cigarettskatten ökar med 4,5 procent. Resultatet i denna uppsats visar därför att statens incitament till att höja cigarettskatten är tvådelad, då en skatteökning genererar hälsovinster genom minskad konsumtion samt genererar ökade intäkter till staten och att dessa incitament har en större påverkan på lång sikt.

A strong trend in Swedish retail has been and is that an increased amount of trade is moved to external shopping malls. Several city lines are negatively affected and lose purchasing power when shopping malls are established and attract customers. But what sets a store in a mall apart from a store in the middle of the city? In this study, we will examine how the customer bases differ between two similar stores that are located in the city centre and the shopping mall. The purpose of the study is to gain a greater understanding of how the customer bases at two similar stores differ depending on whether they are located in a shopping mall versus the city centre. The work must be able to report differences and similarities between shopping mall and the city retail customer base, as well as whether there are differences in price elasticity. The work will create a greater understanding of how customers differ and thus lead to information that can be useful for companies regarding decision-making regarding location and customer focus. This will be done through a comparative analysis of price elasticity and customer behaviour between the two stores. The study is based on a comparative case study with quantitative data collection to answer the study's purpose. The specific case being studied is the optics chain where two of their stores are being studied. The two analysis units are located in the city centre and the shopping centre, respectively. The data material collected consists of sales reports from each store. Calculation of price elasticity based on the collected data material and information about customers are studied and analysed. The results show that the customers in the city centre are less price sensitive than the customers for the store located in the shopping centre. The analysis links this to a difference in age groups among customers. 15–59 years are of a larger proportion in the city centre, which is the group that is most often professional and has a greater purchasing power. Larger agglomeration that occurs in shopping malls is also linked to the result. Greater purchasing power could also be demonstrated when the more exclusive arch groups were sold with a larger share in the city centre. The study shows that the stores complement each other. / En stark trend inom svensk detaljhandel har varit och är att en ökad mängd av handeln förflyttas till externa köpcentrum. Flera stadskärnor blir negativt påverkade och förlorar köpkraft då köpcentrum etableras och dra till sig kunder. Men vad är det som skiljer kunderna i köpcentrum från en butik mitt inne i staden? I den här studien ska vi undersöka hur kundbaserna skiljer sig mellan två likadana butiker som är belägna i stadskärnan respektive köpcentrum. Studiens syfte är att få en större förståelse om hur kundbaserna hos två liknande butiker skiljer sig beroende på om de är lokaliserade i ett köpcentrum kontra stadskärna. Arbetet ska kunna redovisa skillnader och likheter mellan köpcentrum och stadshandelns kundbas, samt om skillnader i priselasticiteten förekommer. Arbetet ska skapa en större förståelse för hur kunderna skiljer sig åt och därmed medföra information som kan vara till nytta för företag gällande beslutsfattning kring lokalisering och kundfokus. Detta kommer att göras genom en jämförande analys av priselasticitet och kundbeteende mellan de två butikerna. Studien grundar sig på en komparativ fallstudie med kvantitativ datainsamling för att svara på studiens syfte. Det specifika fallet som studeras är optikkedja där två av deras butiker studeras. De två analysenheterna är lokaliserade i stadskärnan respektive köpcentrum. Insamlade datamaterialet består av försäljningsrapporter från respektive butik. Beräkning av priselasticitet utifrån det insamlade datamaterialet samt info kring kunderna studeras och analyseras. Resultatet visar att kunderna i stadskärnan är mindre priskänsliga än kunderna för butiken lokaliserad i köpcentrum. Analysen kopplar detta till en skillnad i åldersgrupper hos kunderna. 15–59 år är av större andel i stadskärnan vilket är den grupp som oftast är yrkessamma och har en större köpkraft. Även större agglomeration som förekommer i köpcentrum kopplas till resultatet. Större köpkraft kunde även påvisas då de exklusivare båggrupperna såldes med större andel i stadskärnan. Studien kommer framtill att butikerna kompletterar varandra.