The study examines the price elasticity of demand for cigarettes in the short- and long run in Sweden. The time period for the study is 17 years and covers the years 1996-2012. The results of the study shows that the price elasticity of demand for cigarettes in the long run is higher than in the short run for the Swedish consumers, which is in line with previous studies in the area. The fact that the price elasticity of demand for cigarettes is higher in the long run, indicates that the substitution effect has a significant impact on the price elasticity of demand for cigarettes in the long run. The study was conducted in two parts where the authors investigated the effect of cigarette tax on cigarette prices and in addition the cigarette prices impact on the demand for cigarettes in Sweden. The combined result of the study demonstrates that increasing the cigarette tax by 10 per cent means that the demand for cigarettes is reduced by 5 per cent, while government revenues from the cigarette tax will increase by 4.5 per cent. The result in this paper shows why the state's incentive to raise the cigarette tax is twofold, since a tax increase will generate health benefits through reduced consumption and generate increased revenues to the state. These incentives are also shown to have a greater impact in the long term. / Studien undersöker efterfrågans priselasticitet på cigaretter på kort- och lång sikt i Sverige. Tidsperioden för undersökningen är 17 år och omfattar åren 1996-2012. Studiens resultat visar att efterfrågans priselasticitet på lång sikt är högre än på kort sikt för de Svenska konsumenterna, vilket ligger i linje med tidigare studier inom ämnet. Det faktum att priselasticiteten för cigaretter är högre på lång sikt indikerar på att substitutionseffekten har betydande effekt för efterfrågans priselasticitet på cigaretter på lång sikt. Studien har genomförts i två delar där författarna undersökt cigarettskattens effekt på cigarettpriset och i sin tur cigarettprisets effekt på efterfrågan på cigaretter i Sverige. Det kombinerade resultatet i studien påvisar att en ökning av cigarettskatten med 10 procent medför att efterfrågan på cigaretter minskar med 5 procent, samtidigt som statens intäkter från cigarettskatten ökar med 4,5 procent. Resultatet i denna uppsats visar därför att statens incitament till att höja cigarettskatten är tvådelad, då en skatteökning genererar hälsovinster genom minskad konsumtion samt genererar ökade intäkter till staten och att dessa incitament har en större påverkan på lång sikt.

Denna studie har analyserat den kortsiktiga lönsamheten på aktierekommendationer mellan åren 2019 till och med första halvåret 2021. Syftet med studien var att jämföra kursutvecklingen på aktierekommendationer jämfört med indexet OMXSPI på kort sikt. Studien har också undersökt om det finns skillnader i volatiliteten mellan köp- och säljrekommendationer. Studien är kvantitativ och genomförd med deduktiv ansats. Det finns ett antal olika teorier om vad som styr priset på aktier, både självständigt och i samband med rekommendationer. Denna studie genomfördes för att få mer praktisk förståelse för aktiemarknaden då teorierna tidigare forskning använt sig av kan vara problematiska att bekräfta. Tidigare genomförda studier har resulterat i rekommendationer som fördelaktiga, resultaten från denna studie visar på motsatsen. Resultat från studien visade på att säljrekommendationer var något mer volatila initialt än köprekommendationer. Studien har som förslag för vidare forskning att utvärdera kortsiktig kursutveckling parallellt med långsiktig kursutveckling. Detta för att kunna uttala sig bättre om en rekommendations prestation. / This paper examines whether it’s possible to profit from short term investments on the Swedish stock market based on stock recommendations during 2019 through H1 2021. The study is quantitative with a deductive approach. The paper also compares volatility amongst buy and sell recommendations. This was done to get a better understanding of how the stock market works in practical terms due to there being many different adoptions of theory. The majority of previously completed studies show that recommendations are more favourable than OMXSPI index short term. However, the results from this study show that it’s not possible to profit from short term stock recommendations compared to OMXSPI index, hence the market isn’t effective. The study found vague results indicating that sell recommendations act more volatile. The study also found that different broker houses performed differently. Future research suggests short term returns to be evaluated parallel to long term returns. The reasoning for this being better understanding of short term returns.

Studier visar på att företag väljer att underprissätta sina aktier vid en börsnotering, det vill säga att aktiens pris fastställs till lägre än vad det verkliga värdet är för att locka icke informerade investerare och för att säkerställa full täckningsgrad. Graden av underprissättning varierar beroende på om det är en het eller kall period av börsnoteringar. Tidigare forskning har främst studerat börsnoteringars prestation ur ett långsiktigt perspektiv där börsnoteringar generellt presterar sämre än marknaden. Ett fåtal studier har även undersökt börsnoteringars utveckling på kort sikt, där noteringarna i stället visar på positiv prestation. Med ett ökat allmänt intresse för börsen de senaste åren och även en markant ökning i antalet genomförda börsintroduktioner så fann författarna till studien ett forsknings gap på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida antalet börsintroduktioner på marknaden påverkar finansiell prestation på kort sikt, mätt i aktiekursutveckling. Studien undersöker genomförda börsnoteringar på marknadsplatsen Nasdaq Stockholm och handelsplattformen First North under perioden2012–2021. För att undersöka om antalet börsnoteringar har någon påverkan på finansiell prestation så klassificerades perioder av börsnoteringar som antingen heta, normala eller kalla. Studiens syfte utmynnade i två forskningsfrågor och den huvudsakliga forskningsfrågan lyder: Har antalet börsintroduktioner på marknaden någon påverkan på deras kortsiktiga finansiella prestation? Den sekundära forskningsfrågan lyder: Vilken av noteringsperioderna het och kall ger högst avkastning på kort sikt? Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats, således är syftet inte att generera nya teorier utan i stället använda befintliga teorier som är relevanta för ämnesområdet. Studien utgår från tre teorier, vilka är den effektiva marknadshypotesen, Winner’s Curse och signalteorin, där den effektiva marknadshypotesen är den primära teorin för studien som legat till grund för hypotesprövningar. Winner’s Curse och signalteorin har fungerat som komplement och har använts som stöd för de diskussioner som förts i studiens analyskapitel. Resultatet påvisar att det finns skillnader i den genomsnittliga abnormala avkastningen mellan heta och kalla perioder vilket kan tyda på att antalet har en påverkan, men dessa skillnader kunde inte statistiskt säkerställas. Resultatet visade att den genomsnittliga abnormala avkastningen för heta perioder var 4,034 % och för kalla perioder 0,349 %. Detta resultat besvarar forskningsfråga två, där heta perioder genererar högst abnormal avkastning på kort sikt. Eftersom resultaten inte gått att statistiskt säkerställa finner studien inga bevis mot den effektiva marknadshypotesen i sin svaga och semistarka form. I studiens robusthetstest undersöktes också om det fanns skillnader mellan de två inkluderade listorna Nasdaq Stockholms och First Norths genomsnittliga abnormala avkastning. Det uppmättes statistiskt signifikanta skillnader, där signifikansnivån var satt till 5 %, vid det tillfället då robusthetstesterna genomfördes. Det resultatet finner stöd för att avfärda den effektiva marknadshypotesen, även i sina svagare former, där skillnaderna till viss del kan förklaras utifrån signalteorin och Winner’s Curse.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om beslutsprocessen och användningen av beslutsunderlag vid förvärv som genomförs av investmentbolag och riskkapitalbolag. Syftet uppfylls genom att kartlägga beslutsprocessen och identifiera beslutsunderlag vid förvärv av portföljbolag på lång respektive kort sikt, samt förklara de skillnader och likheter som går att urskilja mellan långsiktiga och kortsiktiga förvärv av portföljbolag vad gäller beslutsprocessen och dess beslutsunderlag. / The objective of this paper is to contribute with knowledge about the decision-making process and decision criterias in private equity firms focusing on long- term and short-term acquisitions of portfolio companies. The objective is met by mapping and identifying the decision-making process and its criterias in private equity firms carrying out long-term vs short-term investments. Further, relevant similarities and differences that can be distinguished are identified and explained.