Antalet börsnoteringar har ökat explosionsartat på den svenska aktiemarknaden desenaste åren. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka dels dessabörsnoteringars långsiktiga aktieprestation, dels sambandet mellan denna långsiktigaaktieprestation och resultatmanipulation.Vår första hypotes är, i linje med stora delar av den tidigare forskningen, attbörsnoteringar på den svenska aktiemarknaden underpresterar på lång sikt. För attundersöka denna hypotes har vi beräknat olika mått på abnormal avkastning (“abnormalreturn”) och kumulativ abnormal avkastning (“cumulative abnormal return”). Medutgångspunkt i dessa mått, framtagna för 338 aktier och tidsperioder om upp till tre årefter börsnotering, visar vi att aktierna i fråga - i kontrast med mycket av den tidigareforskningen och vår hypotes - inte underpresterar vare sig marknadsportföljen ellersmåbolagsportföljen; aktierna överpresterar till och med marknadsportföljen. Såledesuppvisar den svenska aktiemarknaden ingen systematisk underprestation bland nyligenbörsnoterade företag.Vår andra hypotes är, mot bakgrund av den tidigare forskningen, att det finns ettnegativt samband mellan börsnoteringars långsiktiga aktieprestation ochresultatmanipulation. För att undersöka denna hypotes har vi tillämpat den modifieradeJones-modellen för att beräkna diskretionära periodiseringar (“discretionary accruals”),vår proxy för resultatmanipulation, under året före börsnotering. Via enregressionsanalys av kumulativ abnormal avkastning på diskretionära periodiseringar,och som omfattar 114 observationer med kontrollvariabler, visar vi att det finns ettnegativt och statistiskt signifikant samband mellan långsiktig aktieprestation ochresultatmanipulation. Regressionerna indikerar att en enhet lägre diskretionäraperiodiseringar, allt annat lika, innebär en minskning av kumulativ abnormal avkastningom 35-38 %, resultat som är signifikanta på nivåer om 5-10 %. En högre nivå avresultatmanipulation är alltså förknippad med en sämre aktieprestation i upp till tre årefter börsnoteringen.Sammantaget visar våra resultat att det inte förekommer någon systematiskunderprestation bland nyligen börsnoterade företag på den svenska aktiemarknaden.Detta resultat döljer emellertid en omfattande variation i prestation för enskilda aktier,vilken i inte obetydlig utsträckning kan förklaras av variation i graden avresultatmanipulation.Genom dessa resultat bidrar vi teoretiskt till att klargöra i synnerhet (det negativa)sambandet mellan resultatmanipulation och långsiktig aktieprestation och praktiskt tillatt uppmärksamma investerare på den risk för långsiktig underprestation som ärförknippad med omfattande resultatmanipulation. Därigenom öppnar våra resultat ocksåför fortsatt forskning på sambandet mellan aktieprestation och resultatmanipulation ochmöjligheten att utforma en investeringsstrategi baserat på förekomsten avresultatmanipulation i olika företag.

No description available.

Studier visar på att företag väljer att underprissätta sina aktier vid en börsnotering, det vill säga att aktiens pris fastställs till lägre än vad det verkliga värdet är för att locka icke informerade investerare och för att säkerställa full täckningsgrad. Graden av underprissättning varierar beroende på om det är en het eller kall period av börsnoteringar. Tidigare forskning har främst studerat börsnoteringars prestation ur ett långsiktigt perspektiv där börsnoteringar generellt presterar sämre än marknaden. Ett fåtal studier har även undersökt börsnoteringars utveckling på kort sikt, där noteringarna i stället visar på positiv prestation. Med ett ökat allmänt intresse för börsen de senaste åren och även en markant ökning i antalet genomförda börsintroduktioner så fann författarna till studien ett forsknings gap på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida antalet börsintroduktioner på marknaden påverkar finansiell prestation på kort sikt, mätt i aktiekursutveckling. Studien undersöker genomförda börsnoteringar på marknadsplatsen Nasdaq Stockholm och handelsplattformen First North under perioden2012–2021. För att undersöka om antalet börsnoteringar har någon påverkan på finansiell prestation så klassificerades perioder av börsnoteringar som antingen heta, normala eller kalla. Studiens syfte utmynnade i två forskningsfrågor och den huvudsakliga forskningsfrågan lyder: Har antalet börsintroduktioner på marknaden någon påverkan på deras kortsiktiga finansiella prestation? Den sekundära forskningsfrågan lyder: Vilken av noteringsperioderna het och kall ger högst avkastning på kort sikt? Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats, således är syftet inte att generera nya teorier utan i stället använda befintliga teorier som är relevanta för ämnesområdet. Studien utgår från tre teorier, vilka är den effektiva marknadshypotesen, Winner’s Curse och signalteorin, där den effektiva marknadshypotesen är den primära teorin för studien som legat till grund för hypotesprövningar. Winner’s Curse och signalteorin har fungerat som komplement och har använts som stöd för de diskussioner som förts i studiens analyskapitel. Resultatet påvisar att det finns skillnader i den genomsnittliga abnormala avkastningen mellan heta och kalla perioder vilket kan tyda på att antalet har en påverkan, men dessa skillnader kunde inte statistiskt säkerställas. Resultatet visade att den genomsnittliga abnormala avkastningen för heta perioder var 4,034 % och för kalla perioder 0,349 %. Detta resultat besvarar forskningsfråga två, där heta perioder genererar högst abnormal avkastning på kort sikt. Eftersom resultaten inte gått att statistiskt säkerställa finner studien inga bevis mot den effektiva marknadshypotesen i sin svaga och semistarka form. I studiens robusthetstest undersöktes också om det fanns skillnader mellan de två inkluderade listorna Nasdaq Stockholms och First Norths genomsnittliga abnormala avkastning. Det uppmättes statistiskt signifikanta skillnader, där signifikansnivån var satt till 5 %, vid det tillfället då robusthetstesterna genomfördes. Det resultatet finner stöd för att avfärda den effektiva marknadshypotesen, även i sina svagare former, där skillnaderna till viss del kan förklaras utifrån signalteorin och Winner’s Curse.

Special Purpose Acquisition Companies (SPACs) are public shell entities uniquely constructed to acquire one or more privately held businesses. The transaction's structural characteristics put significant pressure on the management team's capabilities to find a suitable company to acquire within the predetermined time frame. This thesis investigates whether management team characteristics, such as operating experience and gender diversity, increases the likelihood of success in identifying the target company and conducting the merger. Although not statistically significant, the results indicate that SPACs led by “C-suite” operators do not have a higher likelihood of successfully consummating a business combination. Furthermore, our data indicates gender diversity to have a positive impact on acquisition likelihood. / Special Purpose Acquisition Companies (SPACs) är publika skalbolag konstruerade enkom i syfte att förvärva ett eller flera privata bolag. Transaktionen lägger stor vikt på ledningens förmåga att identifiera och förvärva en eller flera verksamheter inom en förbestämd tidsram. Studien undersöker huruvida relevanta karaktärsdrag i ledningsgruppen, såsom operationell erfarenhet och skillnader i kön, ökar sannolikheten att identifiera och förvärva dessa bolag. Resultatet av studien påvisar inget samband mellan operationell erfarenhet och ökad sannolikhet för förvärv, men däremot visar sig skillnader i kön inom ledningsgruppen ha en positiv inverkan på sannolikheten för förvärv. Sammantaget är resultaten dock inte statistiskt signifikanta.