No description available.

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ettkringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör enlukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag gersåväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminerabeskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm,det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande tillövervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säckmed pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriösintressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvetoch deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser somdessa medför. Utfärdade generalfullmakter, skatteparadis och tekniskaförutsättningar är endast några få av de element som skalbolagshandelnsaktörer nyttjar som hjälpmedel för att framgångsrikt genomföra affärerna.Under den period då skalbolagshandeln kulminerade stod bankerna tillförfogande med kapital och erforderligt system, revisorerna bidrog med sinkompetens och ämnesspecifika kunskap, samtidigt som juridiskt insattasållade bland en uppsjö av lagar och paragrafer, för att tillgodose sinaklienters önskemål. Dessa aktörers involvering kunde ifrågasättas medhänsyn till att de försett kriminella med effektiva verktyg och därmedtillhandahållit lösningar avsedda för illegala transaktioner.För att belysa det i skattelagstiftningen och redovisningen som fallerar ochdärigenom möjliggör illegal skalbolagshandel, tenderar uppsatsens författareatt anta ett hermeneutiskt förhållningssätt för att genom kvalitativa studieroch med en abduktiv ansats uppnå en valid och reliabel skildring avverkligheten. Samtidigt avser författarna att utreda huruvida det är möjligtför etik, moral och god redovisningssed att samverka med ekonomiskaintressen.Forskningen har, i gällande avhandlig, mynnat ut i diskussion och analys avinblandade aktörer, det kriminella förfarandet samt myndigheters arbete medatt stävja den ekonomiska brottsligheten. Exempelvis kan bankernas ochrevisorernas roll vid skalbolagshandeln diskuteras, då de medverkat vidkriminella aktioner men gömt sig bakom sin höga trovärdighet och sekretess.Fokus har även riktats mot deras rykte, samhällsetiska position samt detskydd som lagstödet förser dem med, vilka har möjliggjort att utifrån egnaekonomiska intressen styra skalbolagsaffärerna.Slutsatsen är således att kriminaliteten inte ser några återvändsgränder. Varjeny lagstiftning är en ny utmaning, varje bakslag är en erfarenhet. Åtgärderoch regleringar utgör inget hinder, utan är endast stötestenar som dessaslipade affärsmän avser att kringgå på vägen. / Uppsatsnivå: C

<p>Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag</p><p>Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.</p><p>Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier.</p><p>Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering.</p><p>Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag.</p><p>Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.</p>

Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater. Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier. Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering. Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag. Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.

SPAC:ar har på senare tid blivit allt mer populärt, framförallt i USA. SPAC står för Special Purpose Acquisition Company och är ett skalbolag som börsintroduceras för att sedan förvärva ett privat bolag med en verksamhet för att göra det publikt. Studiens syfte är att undersöka frågan om SPAC:ars kursutveckling och hur tidpunkten för SPAC:ens förvärv påverkar bolagets kursutveckling ur ett kortsiktigt perspektiv. Detta för att öka förståelsen om SPAC:ar och hur de bör ses på utifrån ett investeringsperspektiv. För att undersöka hur tidpunkten för förvärv påverkar SPAC:ens avkastning utfördes en tvärsnittsstudie. Urvalet består av 63 bolag som genomförde förvärv under 2020 för att få en aktuell bild av de moderna SPAC:arna. Studien visar indikationer på att tidpunkt för förvärv påverkar aktiekursen kortsiktigt där SPAC:ar som annonserar förvärv tidigt i livscykeln presterar bättre kortsiktigt sett till avkastningen. Urvalet av de 63 SPAC:arna kan ha påverkat resultatet och därmed skulle en undersökning av fler SPAC:ar kunna bekräfta våra slutsatser. / Special purpose acquisition companies (SPAC) have in recent years become more popular on the stock market, especially in the United States. A SPAC is a shell company that goes public with the sole purpose of acquiring a non-public company, to make that non-public company public. The SPAC on its own does not have an active operation. The purpose of this study is to investigate SPACs from an investor’s perspective and how the time of the merger impacts the return after the merger with a short-term perspective. This is to bring useful knowledge to investors about SPACs as they currently are becoming more common. We will look at all the SPACs that completed an acquisition during 2020 to investigate how the time of the acquisition impacts the return on the SPAC. We choose SPACs during 2020 to get an up-to-date view of modern SPACs. We selected 63 SPACs to investigate that met our selection requirements. The study showed indications that when the acquisition happened in an early stage of the SPACs lifespan, the average short-term return was higher than if the merger happened in a late stage of the SPACs lifespan. The selection of 63 company’s might affect the results which could suggest that a wider study might be needed to support our claims.

Special Purpose Acquisition Companies (SPACs) are public shell entities uniquely constructed to acquire one or more privately held businesses. The transaction's structural characteristics put significant pressure on the management team's capabilities to find a suitable company to acquire within the predetermined time frame. This thesis investigates whether management team characteristics, such as operating experience and gender diversity, increases the likelihood of success in identifying the target company and conducting the merger. Although not statistically significant, the results indicate that SPACs led by “C-suite” operators do not have a higher likelihood of successfully consummating a business combination. Furthermore, our data indicates gender diversity to have a positive impact on acquisition likelihood. / Special Purpose Acquisition Companies (SPACs) är publika skalbolag konstruerade enkom i syfte att förvärva ett eller flera privata bolag. Transaktionen lägger stor vikt på ledningens förmåga att identifiera och förvärva en eller flera verksamheter inom en förbestämd tidsram. Studien undersöker huruvida relevanta karaktärsdrag i ledningsgruppen, såsom operationell erfarenhet och skillnader i kön, ökar sannolikheten att identifiera och förvärva dessa bolag. Resultatet av studien påvisar inget samband mellan operationell erfarenhet och ökad sannolikhet för förvärv, men däremot visar sig skillnader i kön inom ledningsgruppen ha en positiv inverkan på sannolikheten för förvärv. Sammantaget är resultaten dock inte statistiskt signifikanta.