Sammanfattning De europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes. Övriga bestämmelser lämnades, på grund av meningsskiljaktigheter, till nationell lagstiftare att avgöra, således hänvisar SE-förordningen till tillämplig lag om nationella publika aktiebolag där SE-förordningen inte tar vid. SE-bolaget torde vara den ultimata bolagsformen för företag eftersom att bolagsformen genom sin enhetlighet öppnar upp möjligheterna till bland annat gränsöverskridande fusioner, möjligheten till att fritt kunna flytta sätet inom gemenskapen och gränsöverskridande handel. Trots de möjligheter som SE-bolaget innebär går det inte att komma ifrån det faktum att succén om SE-bolag uteblivit i Sverige. Resultaten är en kombination av faktorer där nackdelarna överväger fördelarna. En av de huvudsakliga faktorerna torde vara bristen på en gemensam lagstiftning för bolagsformen.

<p>Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag</p><p>Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.</p><p>Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier.</p><p>Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering.</p><p>Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag.</p><p>Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.</p>

Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater. Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier. Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering. Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag. Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.