Bakgrund: Ett SPAC-bolag är ett börsnoterat företag vars enda syfte är att genomföra ett förvärv. Genom förvärvet börsnoteras ett onoterat företag. Intresset för SPACs har ökat på den amerikanska marknaden och år 2020 stod SPAC-bolag för 55% av alla börsnoteringar i USA. Det svenska regelverket på marknaden för börsnoteringar har nyligen förändrats vilket möjliggör skapandet av SPAC-bolag. En viktig anledning till att genomföra studien är för att förstå om SPACs kan användas för att förenkla och förbättra arbetet med börsnoteringar i Sverige för såväl företag, som för finansiella rådgivare och försäkringsgivare. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur den svenska marknaden för börsnoteringar kan komma att påverkas genom introduceringen av SPACs och analysera de hinder som kan försvåra etableringen. Studien ämnar även att analysera vad SPACs kan skapa för värde till den svenska marknaden för börsnoteringar. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design. Vidare har en abduktiv ansats använts för att behandla empiri och teori tillsammans i analysen. Data har samlats in från sju stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap från den svenska marknaden för börsnoteringar. Slutsats: Den svenska marknaden är en välfungerande och stark marknad. Trots detta finns det vissa möjligheter för SPAC-bolag i Sverige. IPO:s måste anpassas utifrån IPO-fönster. SPAC-bolag är inte påverkade av detta i samma utsträckning och kan då utgöra en alternativ väg till börsen. Vidare kan företag dela med sig av mer information vid SPAC-förvärv vilket reducerar informationsasymmetri och agentproblematik. Det finns även skydd etablerade som minskar risken för investerare. SPACs kan således ha en värdeskapande funktion på den svenska marknaden. Trots dessa fördelar finns det även nackdelar som skulle kunna hämma etableringen av SPACs i Sverige. I Sverige finns redan alternativa marknader som kan utgöra det komplement som SPACs utgör på utländska marknader. Vidare finns argument för att SPACs involverar risk för investerare i form av asymmetrisk information, alternativkostnad och ett okänt förvärvsmål. / Background: A SPAC is a listed company with one purpose, to merge with another company. Through the merger, the other company gets listed on the stock exchange. SPACs have seen an increased interest in the USA and in the year 2020 listings of SPACs amounted to 55% of all IPOs in USA. Due to changed regulations, SPACs are now able to list on the Swedish stock exchange. This study is critical to conduct in order to understand if SPACs can be used to simplify and improve stock exchange listings in Sweden. And if the work surrounding IPOs for companies as well as financial advisors and underwriters would benefit from the introduction of SPACs on the Swedish IPO-market. Purpose: The purpose of this study is to analyze how the Swedish IPO-market can be affected by the introduction of SPACs and to analyze potential hurdles regarding its establishment. The study also aims to analyze value-creating opportunities for SPACs on the Swedish IPO-market. Methodology: The study was conducted with a qualitative design. An abductive approach was used to apply theory and empirical data in the analysis. Data has been collected from six semi-structured interviews with respondents from investment banks in Sweden. Conclusion: The Swedish market is a well-functioning and strong market. Despite this there are some opportunities for SPACs in Sweden. Traditional IPO:s is affected by an IPOwindow which severely limits the ability to do IPO:s during certain periods. When the IPOwindow is closed, SPACs could be another way to the stock market. Companies can share more information when merging with a SPAC which reduces information asymmetry and agency problems. The structure of SPACs also include protection for investors. SPACs can thus have a value creating function on the Swedish market. There are also disadvantages that could be a hurdle for the establishment of SPACs in Sweden. Alternative supportive markets already exist in Sweden. Thus, SPACs may not be needed to the same degree as in foreign markets. SPACs also involve risks for investors in the form of information asymmetry, alternative costs and an unknown acquisition target.

SPAC:ar har på senare tid blivit allt mer populärt, framförallt i USA. SPAC står för Special Purpose Acquisition Company och är ett skalbolag som börsintroduceras för att sedan förvärva ett privat bolag med en verksamhet för att göra det publikt. Studiens syfte är att undersöka frågan om SPAC:ars kursutveckling och hur tidpunkten för SPAC:ens förvärv påverkar bolagets kursutveckling ur ett kortsiktigt perspektiv. Detta för att öka förståelsen om SPAC:ar och hur de bör ses på utifrån ett investeringsperspektiv. För att undersöka hur tidpunkten för förvärv påverkar SPAC:ens avkastning utfördes en tvärsnittsstudie. Urvalet består av 63 bolag som genomförde förvärv under 2020 för att få en aktuell bild av de moderna SPAC:arna. Studien visar indikationer på att tidpunkt för förvärv påverkar aktiekursen kortsiktigt där SPAC:ar som annonserar förvärv tidigt i livscykeln presterar bättre kortsiktigt sett till avkastningen. Urvalet av de 63 SPAC:arna kan ha påverkat resultatet och därmed skulle en undersökning av fler SPAC:ar kunna bekräfta våra slutsatser. / Special purpose acquisition companies (SPAC) have in recent years become more popular on the stock market, especially in the United States. A SPAC is a shell company that goes public with the sole purpose of acquiring a non-public company, to make that non-public company public. The SPAC on its own does not have an active operation. The purpose of this study is to investigate SPACs from an investor’s perspective and how the time of the merger impacts the return after the merger with a short-term perspective. This is to bring useful knowledge to investors about SPACs as they currently are becoming more common. We will look at all the SPACs that completed an acquisition during 2020 to investigate how the time of the acquisition impacts the return on the SPAC. We choose SPACs during 2020 to get an up-to-date view of modern SPACs. We selected 63 SPACs to investigate that met our selection requirements. The study showed indications that when the acquisition happened in an early stage of the SPACs lifespan, the average short-term return was higher than if the merger happened in a late stage of the SPACs lifespan. The selection of 63 company’s might affect the results which could suggest that a wider study might be needed to support our claims.

Special Purpose acquisition company (SPAC) är ett skalbolag grundat av investerare med det enda syftet att samla kapital genom en börsintroduktion för att senare förvärva ett annat bolag. Tidigare empirisk forskning för SPAC har fokuserat på egenskaperna hos SPAC bolagen samt deras långsiktiga och kortsiktiga avkastning. Denna studie tar en kvantitativ ansats och syftar till att undersöka vilka underliggande makroekonomiska faktorer har bidragit till en ökning i antalet SPAC bolag. Detta undersöks genom en linjär regressionsanalys där studien undersöker korrelationen mellan olika variabler. Studien syftar även till att se om de underliggande makroekonomiska faktorer bakom ökningen av traditionella börsintroduktioner är detsamma som de bakom SPAC. All data för SPAC, makroekonomiska variabler och börsintroduktioner har samlats in genom olika databaser som Yahoo Finance och Nasdaq. Studiens resultat visar på att vissa makroekonomiska variabler som testats för en korrelation har en påverkan på antalet SPAC och börsintroduktioner medans vissa variabler inte bevisade någon påverkan. Variabeln som visade starkast korrelation med antalet SPAC är den generella marknadens avkastning där det är tydligt att om den generella marknaden är stark så är viljan att göra en börsnotering större Studien fann även att de makroekonomiska variabler bakom ökningen av antalet SPAC och vanliga börsnoteringar inte skiljer sig åt. / This paper is written in Swedish. A special purpose acquisition company (SPAC) is a shell company set up by investors with the sole purpose of raising money through an IPO to eventually acquire another company. Past empirical research on Special purpose acquisition companies has mostly focused on the characteristics of the SPACs and long term returns as well as the short term returns. This study takes a quantitative approach and aims to examine whether underlying macroeconomic factors have contributed to the increase in SPAC companies. This is done by a linear regression analysis that tests for correlations between different variables. The study also aims to see if the underlying macroeconomic factors behind the increase of traditional IPOs are the same as those behind SPACs. All data regarding SPACs, IPOs and the macroeconomic factors were collected from different databases and websites such as Yahoo finance and NASDAQ. The results from this study show that some of the macroeconomic factors which were tested for a correlation indeed have a positive impact on the number of SPACs and IPOs and some did not. The variable that showed the strongest correlation was the performance of the general market and it is clear that when the general market is strong the willingness to go public increases. The study also finds that the macroeconomic variables behind the increase in the number of SPACs and IPOs do not differ.