No description available.

No description available.

Uppsatsen besvarar frågeställningen "hur påverkas svenska hushåll av negativ ränta?" i fyra olika teman: sparande, bostadsmarknad & skuldsättning, inkomst och konsumtion. Frågeställningen besvarades tematiskt med hjälp av intervjuer, statistik och olika teoretiska byggstenar. Sparkonton förblev hushållens vanligaste sparform trots införandet av negativ reporänta. Dock ser vi en förskjutning mot högre riskbenägenhet hos en del hushåll, den kan riskera att bli "den nya normala" om negativa räntor blir bestående. Negativa bankinsättningsräntor kommer sannolikt inte orsaka massiva uttag, eftersom kostnad för kontanthantering är betydligt högre i takt med att Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle, samt att sparkonton har en fördel att den tillhandahåller likviditet. Bostadsmarknadspriser påverkas främst av demografiska aspekter som urbanisering och bostadsbrist, samtidigt som skuldsättning ökat. Hushållen erfar först en sänkt bostadslåneränta ifall de har ett bostadslån, men korrelationen mellan reporäntesänkningar och bolånesänkningar har minskat. Teoretiskt bör hushållens inkomst påverkas positivt av negativ ränta, men lönebilden verkar påverkas av fler faktorer, bland annat yrkesefterfrågan och ekonomiska cykler. En viss förskjutning mellan inflation och löneutvecklingen finns, då lön stiger först efter att inflationsökningar redan skett. Hushållen har upplevt räntesänkningar som direkt gett effekten att konsumtion sjunkit, men inte ökat nämndevärt till följd av högre disponibel inkomst genom negativ ränta. Negativ ränta påverkar hushåll, men inte till stor skillnad från väldigt låg ränta, varav räntans passage ner i negativt territorium skapar rädsla, men få hushåll har agerat aktivt inom alla berörda områden som följd. Riksbankens förtroende gällande räntans effektivitet för att pådriva inflation ses även som överdriven. / Through the work of this Bachelor Thesis we examine "How Swedish households are affected by negative interest?" in four different themes: savings, housing & debt, income and consumption. The question was answered thematically through interviews, statistics and various theoretical building blocks. Despite the introduction of negative repo rate, saving deposits remained the most common form of savings of households. However, we see a shift toward higher risk appetite among some households, and there is a risk that it becomes "the new normal" if negative interest rates become permanent. Negative bank deposit rates will most likely not cause massive withdrawals, because the cost of handling cash is considerably higher in line with Sweden is moving toward a cashless society, and also because saving accounts provide liquidity. Housing market prices are mostly affected by demographic aspects such as urbanization and housing shortage, which increases indebtedness. Mortgages and loans receive a lower interest rate, but the correlation between repo interest rates and mortgage interest rates are becoming weaker. Theoretically household income should be positively affected by negative interest, but wages are dependent of several factors, such as specific profession demand and economic cycles, and a certain offset between inflation and wage growth exists, as wages first rise after inflation growth occurred. Lower interest rates directly cause consumption to decline, as the costs fall, but higher disposable income hasn’t caused consumption to rise notably as of yet. Negative interest rates have effects on the households, but do not give a vast difference from low interest rates. It has caused worries, but few households have reacted actively in all areas concerning households. The Riksbank’s trust in the interest rates efficiency to raise inflation is also seen as exaggerate

The inception of the economic and monetary union (EMU) in January 1999 created new conditions for government debt. By eliminating currency exchange rate risk between the member states, the hope was to achieve a more sustainable and integrated government debt market in the euro area. Even though we witnessed relative stability for several years, the financial turmoil starting in 2008 and more so the European government debt crisis starting in late 2009 led to higher and more volatile yield differentials between the member states. This thesis explores the European government bond market to find the fundamental determinants of yield spreads and to see if the impact of these determinants changed since the start of the debt crisis. Financial theory suggests that there are three main fundamental drivers of government bond yields and as such lay the framework for finding the explanatory variables. By using a fixed-effect panel regression model the empirical findings of this study show that credit risk, liquidity risk, risk aversion all play a significant role in explaining yield spreads in the euro area. Furthermore, we find evidence of increasing marginal effects of all explanatory variables except for global risk aversion since the start of the crisis. We also consider the effect of the statement by the ECB President in 2012 where the ECB committed to quantitative easing as an important reason for the decrease in yields and illustrate this by expanding our model. The contribution of this study is centered around the use of longer timeseries data that provides the significant advantage of fully incorporating the European debt crisis which is something that previous studies were lacking. / Införandet av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) i januari 1999 skapade nya villkor för statsskuldmarknaden. Genom att eliminera valutakursrisk mellan medlemsstaterna var förhoppningen att skapa en mer hållbar och integrerad statsskuldmarknad i euroområdet. Trots flera år av relativ stabilitet ledde finanskrisen 2008 och eurokrisen i slutet av 2009 till högre och mer volatila ränteskillnader mellan medlemsstaterna. Denna uppsats undersöker den europeiska obligationsmarknaden för att hitta de grundläggande determinanterna för räntespreads och för att se om effekterna av dessa determinanter har förändrats sedan skuldkrisens början. Genom att använda en “fixed-effects” regressionsmodell visar de empiriska resultaten att kreditrisk, likviditetsrisk, riskaversion spelar en viktig roll för att förklara räntespreads i euroområdet. Vidare finner vi bevis på ökande marginaleffekter för alla determinanter med undantag för global riskaversion sedan krisens början. Vi undersöker också effekten av ECB-Presidentens uttalande 2012 som indikerade en hängivenhet till kvantitativ lättnad som en viktig orsak till fallet i räntespread och illustrerar detta genom att utöka vår modell. Bidraget från denna studie är centrerad kring användandet av längre tidsseriedata som ger den stora fördelen att inkorporera den europeiska skuldkrisen vilket är något som tidigare studier ofta saknat.

This thesis provides an end-to-end picture of the modelling of interest rates and Foreign Exchange (FX) rates. We start by defining the FX rates and the interest rates. After having a good understanding of the basics, we take a deep dive into the approaches commonly used to model interest rates and FX rates respectively. In particular, we present an interest rate model and a FX rate model that I have developed for man- aging Swedbank’s Counterparty Credit Risk (CCR). In addition to the mathematical derivations, we describe the theories underlying the models, discuss the model com- parisons, and explain the model choices made in practical applications. Finally, we provide a prototype of model implementation to illustrate how theory can be put into practice. I had some doubts about the interest rate model and the FX rate model that I have developed for managing Swedbank’s CCR. These doubts have been cleared up through this thesis work. Both the doubts and the clarifications are described in this thesis. / Denna uppsats tillför en helhetsbild av modellering av räntorna och valutakurserna. Vi börjar med att definiera räntorna och valutakurserna. Med en bra uppfattning av grunden, gör vi en djupdykning i de metoder som används för att modellera räntorna och valutakurserna respektive. I synnerhet presenterar vi en räntemodell och en valu- takursmodell, som jag har utvecklat för att hantera Swedbanks motpartsrisk. Förutom de matematiska härledningarna beskriver vi också modellernas underliggande teorier, diskuterar modellerjämförelser, och förtydligar de modellval som gjorts i praktiska tillämpningar. Slutligen använder vi en prototyp för att belysa genomförandet av modellerna. Jag var en smula tveksam till de riskfaktormodeller som jag har utvecklat för att hantera Swedbanks motpartsrisk. Jag har klargjort dessa tvivel genom att arbeta med den här uppsatsen. Både tvivlen och klargörandena beskrivs i denna rapport.

Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige. Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas. Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.

<p>Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.</p><p>Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.</p><p>Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade.</p><p>Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas.</p><p>Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.</p>

Special Purpose acquisition company (SPAC) är ett skalbolag grundat av investerare med det enda syftet att samla kapital genom en börsintroduktion för att senare förvärva ett annat bolag. Tidigare empirisk forskning för SPAC har fokuserat på egenskaperna hos SPAC bolagen samt deras långsiktiga och kortsiktiga avkastning. Denna studie tar en kvantitativ ansats och syftar till att undersöka vilka underliggande makroekonomiska faktorer har bidragit till en ökning i antalet SPAC bolag. Detta undersöks genom en linjär regressionsanalys där studien undersöker korrelationen mellan olika variabler. Studien syftar även till att se om de underliggande makroekonomiska faktorer bakom ökningen av traditionella börsintroduktioner är detsamma som de bakom SPAC. All data för SPAC, makroekonomiska variabler och börsintroduktioner har samlats in genom olika databaser som Yahoo Finance och Nasdaq. Studiens resultat visar på att vissa makroekonomiska variabler som testats för en korrelation har en påverkan på antalet SPAC och börsintroduktioner medans vissa variabler inte bevisade någon påverkan. Variabeln som visade starkast korrelation med antalet SPAC är den generella marknadens avkastning där det är tydligt att om den generella marknaden är stark så är viljan att göra en börsnotering större Studien fann även att de makroekonomiska variabler bakom ökningen av antalet SPAC och vanliga börsnoteringar inte skiljer sig åt. / This paper is written in Swedish. A special purpose acquisition company (SPAC) is a shell company set up by investors with the sole purpose of raising money through an IPO to eventually acquire another company. Past empirical research on Special purpose acquisition companies has mostly focused on the characteristics of the SPACs and long term returns as well as the short term returns. This study takes a quantitative approach and aims to examine whether underlying macroeconomic factors have contributed to the increase in SPAC companies. This is done by a linear regression analysis that tests for correlations between different variables. The study also aims to see if the underlying macroeconomic factors behind the increase of traditional IPOs are the same as those behind SPACs. All data regarding SPACs, IPOs and the macroeconomic factors were collected from different databases and websites such as Yahoo finance and NASDAQ. The results from this study show that some of the macroeconomic factors which were tested for a correlation indeed have a positive impact on the number of SPACs and IPOs and some did not. The variable that showed the strongest correlation was the performance of the general market and it is clear that when the general market is strong the willingness to go public increases. The study also finds that the macroeconomic variables behind the increase in the number of SPACs and IPOs do not differ.