Den 1 januari 2009 infördes regler som begränsar rätten för företag att göra ränteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom ränteupplägg. Två undantag till denna begränsade rätt till ränteavdrag benämns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa får ränteavdrag göras om mottagaren av ränteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet är affärsmässigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts är att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom ränteupplägg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om ränteavdragsbegränsningar och det finns även frågetecken om tioprocentsregeln är förenlig med etableringsfriheten inom EU. Med anledning av detta har regeringen lagt fram förslag om att skärpa reglerna om ränteavdragsbegränsningar. Syftet med denna uppsats är därför att utreda huruvida en skärpning av tioprocentsregeln och ventilen bör ske samt utreda hur en sådan skärpning, med anledning av regeringens förslag, bör utformas. I uppsatsen används en traditionell juridisk metod för att beskriva gällande rätt och uppsatsen gör anspråk på att vara rättsvetenskaplig när frågorna i syftet besvaras. En skärpning av tioprocentsregeln och ventilen är nödvändig då bolagsskattebasen idag är i behov av ett skydd som ingen av dessa två regler i sin nuvarande utformning kan ge. Dock bör ingen av de föreslagna skärpningarna angående tioprocentsregeln som regeringen lagt fram införas, då de måste anses som allt för långtgående. Angående ventilen finns det emellertid två förslag som måste anses så pass välavvägda och stärkande för ventilens utformning att dessa bör införas. / The first of January 2009 rules that limited the right for companies to make deduction of interest were introduced and the purpose was to prevent aggressive tax planning through advanced interest approaches. Two exceptions to this limitation are called the ten percent rule and the valve. Through these exceptions interest deduction can be done if the receiver of the interest is taxed by at least ten percent or if the procedure can be commercially justified. However the ten percent rule and the valve have been subject to criticism. The criticism put forward argue that the aggressive tax planning through interest approach have not declined despite the creation of the rules of interest deduction limitations and there are also ambiguities if the ten percent rule is compatible with the freedom of establishment within the EU. For this reason, the Government has submitted a proposal to tightening the rules of interest deduction limitations. Hence the purpose of this study is to investigate whether a tightening of the ten percent rule and the valve should occur and examine how such a tightening, on the occasion of the government's proposals, should be formulated. The thesis applies a traditional legal method used to describe the law and the thesis claims to be the jurisprudential when the questions in the purpose are answered. The tightening of the ten percent rule and the valve is necessary because the corporate tax base is in need of protection and neither of these two rules in their present form is able to provide this protection. However, none of the proposals regarding the ten percent rule which the government has submitted should be introduced because they must be regarded as disproportionate extensive. Regarding the valve there are two proposals that should be implemented since they must be considered well balanced and invigorating for the valve’s formulation.

Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige. Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas. Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.

<p>Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.</p><p>Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.</p><p>Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade.</p><p>Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas.</p><p>Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.</p>

Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att en huvudregel infördes vilken stipulerar att bolag inom en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter avseende en intern skuld som hänför sig till förvärv av delägarrätter inom koncernen. Till huvudregeln infördes två undantag som stadgar att avdrag ändock får göras om särskilda krav är uppfyllda. Undantagen kom att benämnas tioprocentsregeln och ventilen. När det gäller tillämpningen av tioprocentsregeln ligger svårigheten i att utföra det så kallade hypotetiska testet där man ska beräkna till vilken skattesats det räntemottagande bolaget ska beskattas till om det endast hade haft ränteinkomsten som sin enda inkomst. Tillämpningsproblemet gällande ventilen är att det är en lagregel vilken vilar på domstolens subjektiva värderingar av affärsmässigheten i de uppkomna skuldförhållandena. Trots införandet av de nya reglerna uppmärksammade Skatteverket att skatteplaneringsförfaranden fortfarande föreligger varför ett nytt lagförslag nu har publicerats av Finansdepartementet. Förslaget innebär i kort tre stora förändringar av de nuvarande reglerna. Samtliga interna lån ska numera omfattas, en omvänd ventil införs vilken ger Skatteverket rätt att neka avdrag oavsett till vilken skattesats ränteinkomsten beskattas till samt att avdrag enligt ventilen endast ska kunna medges gällande ränteutgifter som betalas till bolag belägna i ett land inom EES eller till ett land vilket Sverige har ett skatteavtal med. Huruvida lagförslaget kommer att antas eller inte är i nuläget oklart. Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget, framförallt gällande den omvända ventilen då man anser att den leder till stor rättsosäkerhet. / On January 1st 2009, a new legislation was set in force with regards to deduction limitations on interests in order to prevent tax schemes with the use of interest deductions within a corporate group. The changes that were made imposed a general rule which stipulates that companies within a corporate group are not allowed to deduct interests regarding internal debts if that debt relates to an acquisition of shares in a company within the corporate group. To the general rule two exceptions were introduced which stipulates that deductions can be made if certain requirements are fulfilled. The exceptions were called the ten percent-rule and “ventilen”. Regarding the application of the ten percent-rule the difficulty lies in the performing of the so called hypothetical test in which you have to calculate to what tax rate the interest-receiving company will be taxed at if it only had the interest as it´s only income. The application problem regarding “ventilen” is based on the fact that it is a rule which rests on the Court’s subjective evaluation of the commercial reasonableness of the transaction. Despite the introduction of the new rules the Swedish Tax Authorities noticed that tax schemes still exists why a new proposal now has been published by the Ministry of Finance. The proposal contains in short of three major changes to the current rules. All internal loans are now covered, a reverse ”ventil” is introduced which gives the Tax Authorities a right to deny deductions regardless of what tax rate the income is taxed to and finally that deductions according to “ventilen” only will be allowed regarding interest payments to a country within the EEA or to a country which Sweden has a tax agreement with. Whether the proposal will be adopted or not is currently unclear and several respondents have been critical to the proposal.

On the 1st of January 2009, a new regulation regarding interest deduction limitations was enforced. The aim was to prevent tax structure with interest deductions in a community of interest. The changes meant that intra-group share transfers, which generates an intra-group loan structure, can lead to borrower losing their right to deduct interest expenses. Except from the main rule two exceptions were also introduced. These eliminates the limitations, and accept the deductibility despite the above conditions. The exceptions are named ten-percent rule and “ventilen”. It was found that Swedish municipal communities also engaged in such arrangements. As a result of this discovery the Swedish Tax Authority was delegated the task to investigate companies that are in a community of interest with a fully or partially exempted taxpayer in general and its relationship to the tax structure of interest deductions in particular. The application of “ventilen” creates problems regarding the definition of business purpose as well as the relationship between business and organizational purposes. The assessment of organizational purposes is of particular importance for municipal communities of interest where transparency, control and quality assurance are of great importance. Needs of rationalization and organizational changes occurs continually within municipal community groups. Unclarity due to organizational purpose makes these changes, within the municipal communities, problematic. Both municipal communities as well as experts regard the deduction limitations due to municipal community interest unclear. Due to the unclarity a few municipal communities have chosen to switch their internal loans to ones through Kommuninvest. This to avoid the rising risk-taking as any interest deductibility limitations may entail. The Swedish High Administrative Court has in their judgements expressed their support for this kind of loan structure. It is unclear how the law concerning “ventilen” should be applied in regards to municipal communities interest, which also raises questions about “ventilens” compatibility with the principle of legality. The High Swedish Administrative Court has solved the problem, at least for now, by approving an alternative approach, the one including Kommuninvest, which thereby reduces the stress for the Court to come to a conclusion regarding “ventilens” proper functioning and application. / Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar. Syftet var att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att koncerninterna andelsöverlåtelser, som genererar en koncernintern upplåning hänförlig till lånet, kan resultera i att låntagaren förlorar sin avdragsrätt för ränteutgifterna. Till huvudregeln infördes två undantag som undanröjer begräsningen, och godtar avdragsrätt trots ovan förutsättningar. Undantagsreglerna betecknas tioprocentsregeln samt ventilen. Syftet med ränteavdragsbegränsningarna är att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom intressegemenskaper, och då främst inom privata internationella sådana. Det har dock framkommit att även svenska kommunala intressegemenskaper ägnar sig åt dylika upplägg. Med anledning av denna upptäckt fick SKV i uppdrag att utreda bolag som befinner sig i intressegemenskap med helt eller delvis skattebefriade skattesubjekt i allmänhet samt dess relation till skatteupplägg med ränteavdrag i synnerhet. Tillämpningen av ventilen, i förhållande till kommunala intressegemenskaper, genererar problem gällande såväl definitionen av affärsmässigt samt relationen mellan affärsmässiga och organisatoriska skäl. Bedömning kring organisatoriska skäl blir av stor vikt för kommunala intressegemenskaper där insyn, kontrollutövande och kvalitetssäkring är betydelsefullt. Det uppkommer ständigt behov av effektivisering och förändring för att kunna uppnå en acceptabel nivå av kontroll och inblick i bolagen som kommunen äger och förvaltar.  Då rättsläget enligt kommuner och sakkunniga är oklart har flertalet kommunala intressegemenskaper lagt om sina interna lån via Kommuninvest. Det har gjorts för att undvika det ökade riskatagande som en eventuell förlorad ränteavdragsrätt kan komma att innebära. HFD har i praxis uttryckt sitt stöd för denna typ av omläggning. Gällande rätt bör dock anses vara oklar gällande ventilens tillämpning inom kommunala intressegemenskaper, vilket även väcker frågor kring ventilens kompatibilitet med legalitetsprincipen. HFD kan dock ha ansetts finna en, om än en provisorisk sådan, lösning på problematiken genom att godkänna en omläggning till Kommuninvest som därmed minskar stressen för HFD att komma till en slutsats gällande ventilens korrekta tolkning och tillämpning.