Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige. Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas. Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.

<p>Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.</p><p>Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.</p><p>Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade.</p><p>Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas.</p><p>Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.</p>

On the 1st of January 2009, a new regulation regarding interest deduction limitations was enforced. The aim was to prevent tax structure with interest deductions in a community of interest. The changes meant that intra-group share transfers, which generates an intra-group loan structure, can lead to borrower losing their right to deduct interest expenses. Except from the main rule two exceptions were also introduced. These eliminates the limitations, and accept the deductibility despite the above conditions. The exceptions are named ten-percent rule and “ventilen”. It was found that Swedish municipal communities also engaged in such arrangements. As a result of this discovery the Swedish Tax Authority was delegated the task to investigate companies that are in a community of interest with a fully or partially exempted taxpayer in general and its relationship to the tax structure of interest deductions in particular. The application of “ventilen” creates problems regarding the definition of business purpose as well as the relationship between business and organizational purposes. The assessment of organizational purposes is of particular importance for municipal communities of interest where transparency, control and quality assurance are of great importance. Needs of rationalization and organizational changes occurs continually within municipal community groups. Unclarity due to organizational purpose makes these changes, within the municipal communities, problematic. Both municipal communities as well as experts regard the deduction limitations due to municipal community interest unclear. Due to the unclarity a few municipal communities have chosen to switch their internal loans to ones through Kommuninvest. This to avoid the rising risk-taking as any interest deductibility limitations may entail. The Swedish High Administrative Court has in their judgements expressed their support for this kind of loan structure. It is unclear how the law concerning “ventilen” should be applied in regards to municipal communities interest, which also raises questions about “ventilens” compatibility with the principle of legality. The High Swedish Administrative Court has solved the problem, at least for now, by approving an alternative approach, the one including Kommuninvest, which thereby reduces the stress for the Court to come to a conclusion regarding “ventilens” proper functioning and application. / Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar. Syftet var att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att koncerninterna andelsöverlåtelser, som genererar en koncernintern upplåning hänförlig till lånet, kan resultera i att låntagaren förlorar sin avdragsrätt för ränteutgifterna. Till huvudregeln infördes två undantag som undanröjer begräsningen, och godtar avdragsrätt trots ovan förutsättningar. Undantagsreglerna betecknas tioprocentsregeln samt ventilen. Syftet med ränteavdragsbegränsningarna är att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom intressegemenskaper, och då främst inom privata internationella sådana. Det har dock framkommit att även svenska kommunala intressegemenskaper ägnar sig åt dylika upplägg. Med anledning av denna upptäckt fick SKV i uppdrag att utreda bolag som befinner sig i intressegemenskap med helt eller delvis skattebefriade skattesubjekt i allmänhet samt dess relation till skatteupplägg med ränteavdrag i synnerhet. Tillämpningen av ventilen, i förhållande till kommunala intressegemenskaper, genererar problem gällande såväl definitionen av affärsmässigt samt relationen mellan affärsmässiga och organisatoriska skäl. Bedömning kring organisatoriska skäl blir av stor vikt för kommunala intressegemenskaper där insyn, kontrollutövande och kvalitetssäkring är betydelsefullt. Det uppkommer ständigt behov av effektivisering och förändring för att kunna uppnå en acceptabel nivå av kontroll och inblick i bolagen som kommunen äger och förvaltar.  Då rättsläget enligt kommuner och sakkunniga är oklart har flertalet kommunala intressegemenskaper lagt om sina interna lån via Kommuninvest. Det har gjorts för att undvika det ökade riskatagande som en eventuell förlorad ränteavdragsrätt kan komma att innebära. HFD har i praxis uttryckt sitt stöd för denna typ av omläggning. Gällande rätt bör dock anses vara oklar gällande ventilens tillämpning inom kommunala intressegemenskaper, vilket även väcker frågor kring ventilens kompatibilitet med legalitetsprincipen. HFD kan dock ha ansetts finna en, om än en provisorisk sådan, lösning på problematiken genom att godkänna en omläggning till Kommuninvest som därmed minskar stressen för HFD att komma till en slutsats gällande ventilens korrekta tolkning och tillämpning.

Vaga begrepp i skattelagstiftningen ger upphov till svåra bedömningar, vilket ur förutsebarhets-, legitimitets- och rättssäkerhetssynpunkt är problematiskt. Ett exempel på ett vagt begrepp är ”affärsmässighet” som trots sin vaghet förekommer, direkt eller indirekt, på ett flertal ställen i lagstiftningen. I exempelvis de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, 24 kap. 19 § första stycket IL, stadgas det att ränteavdrag endast medges om förvärvet är ”väsentligen affärsmässigt motiverat”. Mitt syfte med denna magisteruppsats har varit att undersöka om rekvisitet affärsmässighet fastställs på helt objektiva grunder eller om det också är subjektivt, d.v.s. tar hänsyn till avsikten eller syftet bakom ett förfarande. Den spridda föreställningen inom skatterätten är att den skattskyldiges avsikt generellt fastställs på objektiva grunder. Jag har också undersökt vilka objektiva faktorer som tyder på affärsmässighet. I min undersökning har jag studerat reglerna om förbjudna lån, de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och skatteflyktslagen. Syftet med dessa regler har varit att motverka skatteflykt. Min undersökning har visat att både objektiva faktorer och subjektiva avsikter har betydelse vid bedömningen av rekvisitet affärsmässighet gällande förbjudna lån och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I skatteflyktslagen kan det s.k. avsiktsrekvisitet beskrivas som ett objektivt rekvisit.