<p>Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner. Många företag är lågt värderade vilket bäddar för ett köpläge för de företag som fortfarande har en likvid kassa. Vi ska i detta arbete analysera de beskattningskonsekvenser som uppstår i och med en gränsöverskridande fusion och om en tänkbar beskattning i så fall sker i enlighet med EGfördraget. Problemen som ämnet bjuder på är att det rör sig om en förhållandevis ny lagstiftning. Det har hittills inte varit ett uppmärksammat område och vi ska i uppsatsen försöka ge svar på de frågeställningar som återges i syftet. I analysen för vi ett resonemang om de beskattningskonsekvenser som sker för det svenska dotterbolaget och även om denna tänkbara beskattning sker i enlighet med EG-fördraget. Slutsatsen som vi kommer fram till är att det sker en uttagsbeskattning i det svenska dotterbolaget. Anledningen till detta är att fusionen inte anses vara en kvalificerad sådan och ingen skattemässig kontinuitet föreligger mellan övertagande och överlåtande bolag. Vi har även kommit fram till att beskattningen som uppstår inte strider mot EG-fördraget. Vi anser inte att det görs en skillnad mellan utländska och inhemska förhållanden då en uttagsbeskattning likväl skulle kunna aktualiseras på en nationell fusion som på en gränsöverskridande.</p>

Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner. Många företag är lågt värderade vilket bäddar för ett köpläge för de företag som fortfarande har en likvid kassa. Vi ska i detta arbete analysera de beskattningskonsekvenser som uppstår i och med en gränsöverskridande fusion och om en tänkbar beskattning i så fall sker i enlighet med EGfördraget. Problemen som ämnet bjuder på är att det rör sig om en förhållandevis ny lagstiftning. Det har hittills inte varit ett uppmärksammat område och vi ska i uppsatsen försöka ge svar på de frågeställningar som återges i syftet. I analysen för vi ett resonemang om de beskattningskonsekvenser som sker för det svenska dotterbolaget och även om denna tänkbara beskattning sker i enlighet med EG-fördraget. Slutsatsen som vi kommer fram till är att det sker en uttagsbeskattning i det svenska dotterbolaget. Anledningen till detta är att fusionen inte anses vara en kvalificerad sådan och ingen skattemässig kontinuitet föreligger mellan övertagande och överlåtande bolag. Vi har även kommit fram till att beskattningen som uppstår inte strider mot EG-fördraget. Vi anser inte att det görs en skillnad mellan utländska och inhemska förhållanden då en uttagsbeskattning likväl skulle kunna aktualiseras på en nationell fusion som på en gränsöverskridande.

<p>Inom läkemedelsbranschen har fusioner och samgåenden blivit allt vanligare för att uppnå synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intäktsförbättringar. Trots positiva synergieffekter på kort sikt är de långsiktiga fördelarna långt ifrån givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas på grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillräckligt ingående beaktats. Leder en fusion mellan två likartade företag till ökade marknadsandelar?</p><p>Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkännagavs 1998, och är en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige. I samband med fusionen presenterade Astra och Zeneca en gemensam Pro Forma redovisning om vad den tilltänkta fusionen, baserad på bland annat respektive bolags då aktuella försäljningssiffror, skulle ge för gemensam marknadsposition. Vi har i vår uppsats studerat AstraZenecas marknadsutveckling under fem år efter fusionen. Frågan är om det fusionerade bolagen uppnådde de förutsagda marknadspositionerna som förutspåtts i Pro Forma redovisningen.</p><p>Undersökningen av AstraZenecas utveckling avseende marknadsandelar samt marknadsposition på företagets viktigaste marknader visar att det som företaget i förhand redovisat i Pro Forma redovisningen ej har lyckats bibehållas. Ett undantag är den amerikanska marknaden där företaget har lyckats förstärka sin marknadsposition efter fusionen.</p><p>Vår undersökning visar att uppnådda synergieffekter inte nödvändigtvis uppväger AstraZenecas förlorade marknadsandelar efter fusionen.</p>

Inom läkemedelsbranschen har fusioner och samgåenden blivit allt vanligare för att uppnå synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intäktsförbättringar. Trots positiva synergieffekter på kort sikt är de långsiktiga fördelarna långt ifrån givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas på grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillräckligt ingående beaktats. Leder en fusion mellan två likartade företag till ökade marknadsandelar? Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkännagavs 1998, och är en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige. I samband med fusionen presenterade Astra och Zeneca en gemensam Pro Forma redovisning om vad den tilltänkta fusionen, baserad på bland annat respektive bolags då aktuella försäljningssiffror, skulle ge för gemensam marknadsposition. Vi har i vår uppsats studerat AstraZenecas marknadsutveckling under fem år efter fusionen. Frågan är om det fusionerade bolagen uppnådde de förutsagda marknadspositionerna som förutspåtts i Pro Forma redovisningen. Undersökningen av AstraZenecas utveckling avseende marknadsandelar samt marknadsposition på företagets viktigaste marknader visar att det som företaget i förhand redovisat i Pro Forma redovisningen ej har lyckats bibehållas. Ett undantag är den amerikanska marknaden där företaget har lyckats förstärka sin marknadsposition efter fusionen. Vår undersökning visar att uppnådda synergieffekter inte nödvändigtvis uppväger AstraZenecas förlorade marknadsandelar efter fusionen.

Fusioner och förvärv har varit ett populärt sätt för företag att växa sedan ett par decennier tillbaka. Sammanslagningar är ett potentiellt effektivt sätt för organisationer att öka marknadsandelar, skapa stordriftsfördelar, få tillgång till ny teknik eller öka intäkter. Samtidigt innebär de ofta omfattande organisatoriska förändringar, vilket enligt statistiken leder till att fler än varannan fusion eller förvärv slutar med att företagen skiljs åt. Omorganisationer kan skapa oro och konflikter, vilket i sin tur leder till lägre employee commitment bland de anställda. Employee commitment är den attityd som existerar hos den anställde när dennes identitet är i linje med själva organisationen eller när organisationens mål blir integrerade med individens personliga mål. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre valda företag arbetat för att förbättra employee commitment i samband med en fusion eller ett förvärv. Genom kvalitativa intervjuer utreder vi hur företagen arbetat med employee commitment före, under och efter integrationsprocessen. Vår studie visade att endast en av samtliga tre respondenter ansåg att fusionerna respektive förvärvet hade en negativ påverkan på employee commitment.  Vidare stod det klart att kommunikation och ledarskap var de viktigaste gemensamma faktorerna för att stärka employee commitment. Det vår studie visade kan påverka employee commitment negativt var nytt koncernspråk och krockande företagskulturer. Slutligen har HR haft en viktig roll genom samtliga förändringsprocesser. HR-aktiviteter som är vanliga för att stärka employee commitment är medarbetarundersökningar, sociala events, personliga utvecklingssamtal och belöningssystem. En slutsats är att HR-aktiviteter för att motverka kolliderande företagskulturer är viktigare vid fusioner än vid förvärv.

No description available.

<p>Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen.</p><p>Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått.</p><p>Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen. Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått. Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv. Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.