De frågor som uppsatsen belyser är hur köparen ska kunna säkerställa att den kundbas, de anställda eller den know how som målföretaget har  flyttas över till köparen efter förvärvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att säkerställa var målföretagets know how finns samt om och hur köparen kan säkerställa att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvärvet. I samband med denna fråga, utreds vilken betydelse lämnade garantier vad gäller know how, anställda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvärvare har till hävning av förvärvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvärvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anställda i målbolaget som misstänks kunna skada förvärvaren om dessa övertas. Dessa frågor uppkommer i störst utsträckning vid förvärv av tjänsteföretag där dessa resurser är av störst vikt, men problematik av liknande karaktär kan även uppstå inom förvärv av varuproducerande företag. Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvärva aktierna i ett företag och att enbart förvärva inkråmet. Denna utredning sker med inriktning på köparens möjligheter att säkerställa att kundstock och anställda medföljer i förvärvet. Förvärvarens möjligheter att säkerställa kunder, anställda och know how är tämligen små och beroende av osäkra faktorer. Vad gäller de anställda och i viss utsträckning know how innebär regleringen i lagen (1982:80) om anställningsskydd en viss inskränkning i förvärvarens möjligheter. Förvärvarens relation till de kunder som påverkas av förvärvet är dock inte beroende av några särskilda regleringar. Förvärvarens möjligheter är därför i stor grad baserade på att skapa en verksamhet som är attraktiv för kunder och anställda och därigenom möjliggöra framtida relationer som kan ge vinst till förvärvaren. De regler som finns i lagen om anställningsskydd innebär att förvärvarens möjligheter att utesluta en eller flera av målbolagets anställda ur förvärvet utan skälig grund är små. Den reglering som gäller idag medför att de anställda som arbetar inom den del av verksamheten som är föremål för förvärv måste ges rätten att följa med vid förvärvet. Uppsägning får sen ske på samma sätt som vanligtvis sker. Genom arbetsbrist. Förhållanden som involverar kunder eller anställda är inte tillräckligt kontrollerbara för att köparen ska kunna förlita sig på säljarens lämnade garantier rörande dessa tillgångar. Det faktum att förvärvaren utan några svårigheter borde inse att säljarens garanti inte är tillförlitlig torde innebära att köparen inte kan vara i god tro angående en lämnad garanti om kunders eller anställdas framtida beteende. Möjligheterna till hävning av ett förvärv som grundar sig i att de förväntade effekterna angående kunder och anställda inte uppstår är små. Den tidigare framförda diskussionen om att säljaren inte kan utöva någon kontroll över varken kunder eller anställda medför att köparen inte med fog kan förvänta sig att förvärvet ska innebära några särskilda effekter. Att häva ett företagsförvärv på grund av fel i varan beroende på kunder eller anställda är således omöjligt. Hävning på grund av säljarens dröjsmål är i teorin möjlig. Problematiken ligger dock i företagsförvärvets natur. För att hävning ska ske måste parternas prestationer återgå. Vid företagsförvärv integreras ofta målbolaget i små doser vilket innebär att delar av målbolaget ofta har integrerats i förvärvarens verksamhet till så stor del att en återgång av prestationen är omöjlig.

Modebranschen lägger idag stor vikt vid hållbarhet och implementeringen av det i sin verksamhet. Hållbarhetsarbetet kommuniceras till modeföretagens kunder i hopp om att både utbilda kunderna men även att skapa konkurrensfördelar. Problemet är att modeföretagen och majoriteten av kunderna ligger på olika kunskapsnivåer gällande hållbarhet. Kommunikationen modeföretagen riktar till sina kunder uppfattas eller tolkas inte alltid som företagen önskar, vilket leder till bristande budskapsförmedling. Studien behandlar därför det gap som existerar mellan svenska modeföretags hållbarhetsarbete och kundernas uppfattning av det. För att kartlägga gapet har en observationsstudie av fyra välkända modeföretag utförts med syfte att undersöka företagens kommunikation av hållbarhet. Vidare utfördes en enkätundersökning för att undersöka hur kunder i allmänhet ser på modeföretags hållbarhetsarbete. För att klargöra kundernas uppfattning om hållbarhetsarbete har slutligen intervjuer med de utvalda modeföretagens kunder utförts. Undersökningarnas utfall har påvisat att majoriteten av modeföretagens kommunikation av hållbarhet inte nått fram till kunderna. Vidare konstaterar studien att det finns ett stort gap där modeföretagen kommunicerar på ett ineffektivt sätt och kunderna besitter en för hög omedvetenhet kring hållbarhet.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av kläder, får för att stärka artisters/bands varumärken. Vi kommer även studera om en framtida utveckling av merchandise kan stärka varumärket. För att undersöka detta har vi även formulerat en forskningsfråga som lyder:  På vilka sätt kan ansvariga för merchandise i form av kläder hantera denna för att stärka artisters varumärken? Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna gå djupare in på ämnet. Denna kvalitativa studie bygger på åtta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen. Både personer som jobbar med merchandise åt andra, bandmedlemmar som själva sköter sin merchandise samt kunder är tillfrågade. Slutsatser: Vår studie resulterade i att vi kan se att merchandise har en betydande roll för artisters varumärken, även om dessa produkter inte är helt avgörande för huruvida ett varumärke blir starkare eller inte. Merchandise bör skapas med hänsyn till varumärkesidentitet och varumärkesimage. Fler kundanalyser bör göras för att tydliggöra de produktfördelar som kunden efterfrågar och som kan skapa ett starkare varumärke.

En ny fastighetsmäklarlag trädde i kraft juli 2011 (SFS 2011:666). I och med detta blev det lagligt för fastighetsmäklare att förmedla sidotjänster. Detta innebär att de vid sidan av själva förmedlingsuppdraget får erbjuda andra tjänster till kunderna. De får för sidotjänsterna ta ut en mindre summa i ersättning. Tidigare har sidotjänster ansetts som förtroenderubbande och därmed har det varit olagligt. Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka sidotjänster som finns och hur det påverkar kundernas val av fastighetsmäklare utifrån ett förtroendeperspektiv. Vi har också studerat hur marknadsföringen påverkas. De vanligaste sidotjänsterna är förmedling av bolån, säljarförsäkring, försäkring av dubbel boendekostnad, flyttstädning, visningsstädning, flytthjälp, homestyling och yrkesfotograf. Eftersom fastighetsmäklaren kan erbjuda sidotjänster kan kunden få en helhetslösning som gör det komfortabelt. Fastighetsmäklarna tycker det är viktigt med bra samarbete, då det påverkar deras eget rykte. Det gör att kunderna kan lita på att samarbetet som fastighetsmäklaren har är bra. Samarbete som uppstår genom sidotjänster medför en bättre och mer kostnadseffektiv marknadsföring för fastighetsmäklare. Fastighetsmäklaren rekommenderas till andra eventuella kunder och därmed ökar chansen till fler förmedlingsuppdrag. En enkätundersökning har genomförts där 200 fastighetsmäklare och kunder från olika mäklarbyråer som Svensk Fastighetsförmedling, Fastighetsbyrån, Skandiamäklarna, Husmanhagberg, Mäklarringen, Mäklarhuset och Länsförsäkringar har blivit kontaktade. Vi har avgränsat oss till medelstora städer i Sverige; Karlstad, Örebro, Falun, Uppsala, Växjö och Lund. Svarsfrekvensen var låg och enbart 31 fastighetsmäklare och 17 kunder besvarade enkäten. Enkäterna analyserades och sammanfattades. Med hjälp av de teorier som vi funnit och de svar som erhållits från enkäterna har olika intressanta slutsatser kunnat dras. En av dessa är att sidotjänster anses vara positivt för både fastighetsmäklare och kunder.

Vår uppsats var av den kvantitativa sorten och undersökningen har genomförts med hjälp av ett experiment, med medkommande enkät. Uppsatsen fokuserar på horisontell könssegregering, med detta menar vi hur olika yrkesbranscher är dominerade av ett kön. Män inom förskoleverksamheten är en minoritet, kvinnor som bilmekaniker är också en minoritet. Självklart är det inte 100 procent av ett kön på någon av dessa arbetsplatser, och det är den extrema minoriteten inom olika yrkesbranscher vi ville undersöka. Eftersom det är en samhällsdebatt som pågår om jämställdhet är vi intresserad av att studera hur kunder eller tjänstekonsumenter reagerar på detta förhållande, vi ville se hur konsumenter upplever kompetensen hos arbetstagare som utgör en könsminoritet i det yrke de återfinns inom. Genom ett sådant förhållande avsågs att vi fick en samhällsbild som speglar fördomar mot olika yrkesroller, men också en genuin åsikt som avsågs påverka vårt resultat. Fördomarna var för oss inte centralt i uppsatsen, vi var medvetna om att det kan komma olika åsikter om problemet, där en del troligtvis kan vara formulerade av fördomar och förutfattade meningar. Men vi upplevde att det också endast var en åsikt. Resultatet påvisade att konsumenters upplevelser av kompetens hos könsminoriteter inte är så jämlik som man kan tro. Dessutom visar de att skillnader mellan manliga och kvinnliga könsminoriteter existerar, skillnaderna var dock inte helt konsekventa och kan utmynnas både positivt och negativt. Våra analyser läggs fram på ett spekulativt sätt. Genom att lägga upp analysen på ett sådant sätt får vi möjligheten att göra ett ställningstagande i våra avslutande slutsatser. Vi upplever att ämnet är aktuellt och värdefullt att diskutera. Främst för att vi kanske kan lägga lite ljus på den horisontella arbetsmarknaden, och dess könssegregering.

Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att undersöka hur det maktskifte från institution till individ som uppstått av sociala medier förändrat förutsättningarna för branding av livsmedelsproducerande företag. Vidare är det vår avsikt att tydliggöra på vilka sätt förutsättningarna i sociala medier kan hanteras i ett imageförstärkande syfte. Med detta syfte i åtanke formuleras forskningsfrågorna enligt följande:   1. På vilka sätt har arbetssättet inom branding för producentföretag i livsmedelssektorn påverkats av maktskiftet?   2. Hur påverkar kunders makt i sociala medier betydelsen av branding för livsmedelsproducerande företag?    Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen bygger på ett växelspel mellan deduktion och induktion. Den empiriska datan utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med experter inom området.    Slutsatser Studiens resultat har identifierat ett antal karaktärsdrag och aktiviteter som krävs för att ur ett branding-perspektiv hantera kundens ökade makt i sociala medier. De delas in i tre övergripande huvudområden: lyhördhet, det sociala varumärket och transparens. Studien visar även att de tre huvudområdena behöver integreras med varandra för att uppnå sitt syfte. Vidare har resultatet visat att termen branding behöver omdefinieras för att anpassas till sociala medier. I sin nya innebörd, som innefattar både företagets och kundens insatser, visar det sig att branding i hög grad är betydelsefullt för företag.

<p>The service quality has become more important for the customers, since we are moving towards a service society. Maintaining a relationship between the parties require that the expectations are matched with the experiences. It is very hard to implement a quality control since services are being produced and consumed at the same time.</p><p>The service quality can only be measured after the experience. It is therefore of great importance that the company’s engage the customers into the service process, so that the right service is being offered to the right customer.</p><p>The purpose of this study is to see how Knut Communications customers experiences the service quality. To achieve this purpose the authors have used data collection, literature studies, interviews and questionnaires.</p><p>The result of this study shows that Knut Communications customers experiences the service quality in a positive manner. The costumers had similar answers that confirms the result.</p>

År 2009 avreglerades den svenska apoteksmarknaden och Apoteket AB blev därmed av med sin monopolställning och utsattes för konkurrens. De nya aktörerna behövde förvärva nya kunder medan Apoteket AB:s utmaning blev att behålla sina befintliga kunder.   Denna studie undersöker hur Apoteket AB använder kundinformation i form av kunders nöjdhet, förväntningar, preferenser, värderingar, demografi, klagomål och köphistorik för att behålla kunder. För att studera Apoteket AB:s arbete med att behålla kunder sorteras arbetet in i fem metoder; kundservice, överträffa kunders förväntningar, lojalitetsprogram, värderingar och segmentering &amp; kundanpassning. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med anställda på Apoteket AB.   Studien visar hur och på vilka sätt Apoteket AB använder sig av kundinformation inom de fem metoderna för att behålla kunder. Den belyser även att det finns ytterligare möjligheter till hur kundinformationen skulle kunna användas men som ännu inte utnyttjas av Apoteket AB.

<p>I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ”Hur köpcentrum kan underlätta kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum”. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping.</p><p>Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med, enligt oss, relevanta och väl insatta personer inom vårt forskningsområde samt att vi genomfört en enkätundersökning med kunder på Baronen Köpcentrum och gjort observationer av våra egna upplevelser som kunder. Allt med utgångspunkt i de begrepp och faktorer som vi valt att lyfta fram i uppsatsen.</p><p>Resultatet vi kommit fram till styrker att det finns ett behov av att köpcentrum i allmänhet mer aktivt arbetar för att underlätta kundernas shopping. Vi har sett att kunderna låter sig påverkas av de faktorer som vi valt att lyfta fram och därför är det essentiellt för köpcentrum att ta hänsyn till och arbeta med dessa för att ha möjlighet att påverka kunderna på ett för köpcentrumet positivt sätt. Resultatet visar även att det finns en del saker som Baronen Köpcentrum kan förbättra med hänsyn till att underlätta sina kunders shopping. De faktorer vi anser att de i första hand behöver förbättra är toaletterna, skyltningen till dessa samt skyltningen överlag i hela köpcentrumet. För att Baronen Köpcentrum ska kunna erbjuda sina kunder ”Allt under ett tak” anser vi det nödvändigt att komplettera butiksmixen med någon form av livsmedelsbutik.</p><p>Vidare anser vi att Baronen Köpcentrum bättre bör skapa sin unika identitet för att på så sätt särskilja sig från övriga köpcentrum. Detta skulle de kunna göra genom sin design och layout samt genom att skapa ett sammanhållet tema i köpcentrumet som gör att kunderna kommer ihåg just dem. Vi tror att Baronen Köpcentrum har goda möjligheter att genom ett tema skapa en liten ”stad i staden” där de erbjuder sina kunder allt de behöver under ett och samma tak. För detta krävs dock en väl sammanhållen butiksmix som fungerar som ett nätverk där butikerna snarare kompletterar varandra än konkurrerar med varandra.</p>

No description available.