Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem. För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter.  Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation. Konsumenterna upplevde ingen gemensam image för organisationen och associationerna till denna som helhet var olika. De emotionella nyttorna var kopplade till de enskilda butikerna och konsumenterna hade svårt att se det samlade utbudet av butiker och produkter. Sammanfattningsvis var det svårt för konsumenter att uppfatta en organisations önskvärda identitet.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag. Forskningen kan dock inte visa vilka specifika delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar företag i deras etableringsbeslut. I studien antas, med bakgrund i kommuners företagisering, att företagens etableringsbeslut kan betraktas som en typ av köpbeslut jämförbart med ett köpbeslut på en kommersiell marknad. I och med det antagandet får en kommuns varumärkesimage i teorin en betydande roll vid ett etableringsbeslut. För att kunna undersöka vilka delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar etableringsbeslutet lånar studien en modell, som beskriver varumärkesimagens uppbyggnad, från den kommersiella sektorn. Modellen lyfts, genom justeringar, in den i den offentliga sektorn där den appliceras på en kommuns varumärkesimage. En kommuns varumärkesimage kan därmed anses bestå av fyra olika kategorier; kunder, erbjudande, organisation & identitet. Den här studien har således syftat till att öka förståelsen för hur kommunledningar kan utforma sin marknadsföring, då de har som mål att skapa en varumärkesimage som attraherar näringslivet. För att undersöka detta genomfördes en serie om 8 intervjuer med representanter från några av Sveriges största handelsföretag. Företagen tillfrågades vilka kategorier av en kommuns varumärkesimage som påverkade deras etableringsbeslut. På så vis kunde studien skapa en ökad förståelse inom problemområdet genom att synliggöra vad en viss del av näringslivet ansåg vara en attraktiv varumärkesimage för en kommun. Studien visar att den kategori som stora handelsföretag uppfattar som mest attraktiv, den kategori som primärt påverkar deras etableringsbeslut, är kategorin kunder. Denna kategori visar sig ha en direkt påverkan på merparten av företagens etableringsbeslut. Kategorierna erbjudande och organisation hade en sekundär påverkan på etableringsbeslutet. Vilket innebär att de påverkade den kategori med direkt påverkan eller påverkade viktiga aktörer i företagens omgivning. Det 5 framkom också genom studien att kategorin identitet nästan helt saknade påverkan på etableringsbeslutet hos dessa handelsföretag. Vad resultatet därmed indikerar är att marknadsföring med mål att skapa en attraktiv varumärkesimage för kommuner gentemot näringslivet, i fallet handeln, skulle kunna byggas kring kategorin kunder. Resultatet signalerar samtidigt att en kommuns identitet är mindre central att involvera i marknadsföringen. Däremot finns det viss potential i att marknadsföra de sekundärt påverkande kategorierna, organisation och erbjudande, då de skulle kunna verka differentierande gentemot konkurrerande kommuner.

Sammandrag Sedan 1990-talet har flertalet marknader i Sverige omreglerats, en av dessa är apoteksmarknaden. Då både utbud och pris fortfarande är delvis reglerat är apoteksaktörerna begränsade i sina val av konkurrensmedel vilket gör strategiskt varumärkesarbete till ett viktigt verktyg. För att bidra till en teoretisk lucka och vägleda exempelföretaget Kronans Apotek och liknande aktörer i sitt varumärkesstrategiska arbete ämnar studien undersöka hur ett företags utveckling av en varumärkesidentitet går till samt hur konsumenter översätter en varumärkesidentitet till en varumärkesimage. Resultatet styrker Blombäck och Ramiréz-Pasillas (2012) teori. Studien visar även på vikten av att företag kommunicerar uppdateringar av varumärket på ett enhetligt sätt internt och externt. Ett oväntat fynd som framkom i studien var att konsumenters förväntningar på ett företag utgör en grund för hur de tolkar varumärkesidentiteter och översätter dem till varumärkesimages. Konsumentinteraktion verkar därför vara viktigt vid utveckling av en varumärkesidentitet.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av kläder, får för att stärka artisters/bands varumärken. Vi kommer även studera om en framtida utveckling av merchandise kan stärka varumärket. För att undersöka detta har vi även formulerat en forskningsfråga som lyder:  På vilka sätt kan ansvariga för merchandise i form av kläder hantera denna för att stärka artisters varumärken? Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna gå djupare in på ämnet. Denna kvalitativa studie bygger på åtta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen. Både personer som jobbar med merchandise åt andra, bandmedlemmar som själva sköter sin merchandise samt kunder är tillfrågade. Slutsatser: Vår studie resulterade i att vi kan se att merchandise har en betydande roll för artisters varumärken, även om dessa produkter inte är helt avgörande för huruvida ett varumärke blir starkare eller inte. Merchandise bör skapas med hänsyn till varumärkesidentitet och varumärkesimage. Fler kundanalyser bör göras för att tydliggöra de produktfördelar som kunden efterfrågar och som kan skapa ett starkare varumärke.

I en bransch med tuff konkurrens måste företag finna nya vägar genom att differentiera sitt varumärke. För de mindre aktörerna blir det en ytterligare utmaning eftersom de inte har samma förutsättningar att kommunicera sin identitet till kunderna på samma sätt som de stora kedjeföretagen. I vissa fall är det inte bara ett ekonomiskt ställningstagande att inte marknadsföra sig via traditionella media, utan också en strategi för särskiljning. Oavsett om det handlar om resurser eller ovilja, så kan dessa små modeföretag ha väldigt hängivna kunder som identifierar sig med varumärket. I denna studie valde vi därför att undersöka vad som verkade vara just ett sådant företag. Syftet var att undersöka om företagets och dess kunders uppfattning om varumärket stämde överens genom sättet de kommunicerar det på. Således grundade sig fallstudien i två intervjuer med representanter från det valda företaget vilka vägdes mot resultatet av en kundenkät. Det visade sig att det undersökta företaget har en otraditionell syn på marknadsföring men trots det har kunder som i stor utsträckning identifierar sig med varumärket. Företaget och kunderna hade till stor del samspelande uppfattningar om vad varumärket innebär. / Program: Butikschef, textil och mode

<p><strong>Nivå:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poäng</p><p><strong>Författare: </strong>Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman Zarifnejad</p><p><strong>Handledare:</strong> Cecilia Erixon</p><p><strong>Titel:</strong> En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom utbildningssektorn</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund:</strong><strong> </strong>I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan.</p><p><strong>Metod:</strong> För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts. Först genomfördes två semistrukturerade intervjuer med personal på John Bauer med avsikt att få fram varumärkesidentiteten. Vidare gjordes en enkätundersökning på John Bauers befintliga elever samt en mindre enkätundersökning på deras potentiella elever för att få fram varumärkesimagen. Den mindre enkätundersökningen som genomfördes på John Bauers potentiella elever ämnade att komplettera varumärkesimagen och var begränsad till kännedom och associationer.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Studien visar att John Bauers<strong> </strong>varumärkesidentitet i överlag stämmer överens med den varumärkesimage som de befintliga och potentiella eleverna har till John Bauer. Dock bör de delar där dessa två inte överensstämmer uppmärksammas då de utgör en del av det som John Bauer anser är viktigast att förmedla, närmare bestämt ”entreprenöriellt lärande” och hälsa och idrott.</p>

Bakgrund Det har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna. Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften: Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna. Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke. Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket. Metod Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv. Det empiriska materialet bygger på sju respondenter som föll oss naturligt att intervjua för att kunna klargöra problemetiken. Slutsatser Genom den här studien har vi identifierat att det finns en brist i CSR-kommunikation från företaget till kunden. Vi kan däremot urskilja att branschen aktivt arbetar med dessa frågor men att det idag är upp till kunden att ta reda på mer information. Den är bristen har bidragit till att kunden inte kan utföra ett medvetet val. Anledningen tros ligga i att branschen idag är rädda för att bli granskade och därför har gjort ett medvetet val att utesluta kommunikationen. Genom studien har det framkommit att CSR bidrar till mer positiva aspekter än att det skulle bidra till något negativt. Därav har vi funnit hur branschen kan applicera CSR som en del av varumärket.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning. Slutsatser: Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke. Ett varumärke bevarar bäst sin image och identitet genom att hela tiden utgå ifrån dem vid utvidgning mot nya produktkategorier. Varumärken kan göra detta genom att använda en utvidgningsstrategi där de använder sig av sina egenskaper och attribut för att på ett bra sätt förmedla de rätta associationerna till varumärket och på detta vis vara värdeskapande för en produkt. Varumärken som tillämpar en utvidgningsstrategi bör välja en strategi som är lämpad för just det varumärket för att kunna bevara sin identitet och image. Slutligen bör ett varumärke kunna genomsyra dess identitet och image som har byggts upp av kärnvärdena när nya produktkategorier skapas för att bevara sina befintliga konsumenter samt att få nya konsumenter.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke. En teoretisk bakgrund gällande platsmarknadsföring och dess olika kritiska element förklaras för att förstå bakgrunden till studien. Teorin har sedan sammanställts i en undersökningsmodell som består av följande delar; platsmarknadsföringens nivåer, varumärkeskommunikation, uppföljning och löpande arbete, samt komplikationer vid platsmarknadsföring. För att samla in relevant empirisk data för studien har Gotlands kommun, Tillväxt Gotland och Gotlands Turistförening kontaktats. Författarna samlade in primärdata genom telefonintervjuer, e-mail och enkätintervjuer. Studien visade att Gotland har kommit en bit på vägen gällande dess mål för platsmarknadsföringen. Dock har det uppstått en del utmaningar längs vägen och det återstår en del hinder att överkomma innan projektet är i hamn. Rent organisatoriskt har ansvaret delats mellan Gotlands kommun, Gotlands Turistförening och Tillväxt Gotland. Målgrupperna som har identifierats och bearbetas har delats in i följande segment; ”Besöka”, ”Bo &amp; Leva” och ”Etablera &amp; Verka”. Gotlands kommun ansvarar för ”Bo &amp; Leva”, Gotlands Turistförening för ”Besöka” och Tillväxt Gotland för ”Etablera &amp; Verka”. Den främsta och övergripande strategin har varit att förstärka det Gotland redan är känt för men samtidigt vidga den allmänna bilden av Gotland. Målsättningen i mjuka termer är att positionera Gotland som en plats att besöka, bo och verka på över hela året. Detta har man delvis gjort genom konsekvent kommunikation mot målgrupperna där man tagit användning av en gemensam logotyp, slogan och så kallade profilbärare som ämnar stärka Gotlands varumärkesimage. De inblandade aktörerna har också skapat och genomfört en rad skräddarsydda aktiviteter för att nå ut till de tre, ovan presenterade, målgrupperna. Författarnas enkätintervjuer visade att det fortfarande återstår arbete innan den allmänna bilden av Gotland som en turistdestination har förändrats. Komplikationer i arbetet hittas främst i svårigheterna att koordinera och samordna intressen och ansvar bland de inblandade aktörerna.

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poäng Författare: Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman Zarifnejad Handledare: Cecilia Erixon Titel: En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom utbildningssektorn   Bakgrund: I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts. Först genomfördes två semistrukturerade intervjuer med personal på John Bauer med avsikt att få fram varumärkesidentiteten. Vidare gjordes en enkätundersökning på John Bauers befintliga elever samt en mindre enkätundersökning på deras potentiella elever för att få fram varumärkesimagen. Den mindre enkätundersökningen som genomfördes på John Bauers potentiella elever ämnade att komplettera varumärkesimagen och var begränsad till kännedom och associationer. Slutsatser: Studien visar att John Bauers varumärkesidentitet i överlag stämmer överens med den varumärkesimage som de befintliga och potentiella eleverna har till John Bauer. Dock bör de delar där dessa två inte överensstämmer uppmärksammas då de utgör en del av det som John Bauer anser är viktigast att förmedla, närmare bestämt ”entreprenöriellt lärande” och hälsa och idrott.