Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden. Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden. Att apotek etableras i tätorterna stämmer väl överens med den lokaliseringsmodell som Hotelling beskriver, vilken vi studerat och även till viss del anpassat. Det är endast ett fåtal aktörer som har en betydelsefull andel apotek på marknaden och tillsammans med några andra faktorer gör det att marknaden kan sägas likna ett oligopol. I samband med omregleringen upprättades en lista över 110 apotek i glesbygden som inte fick läggas ned under de tre inledande åren efter omregleringen. Dessa tre år passerade år 2013 och tre listade apotek har nu lagts ned. För att främja apotek på glesbygden och att inte fler av de apoteken läggs ned har staten upprättat ett bidrag som endast apotek i glesbygden kan ansöka om. Detta bidrag kallas glesbygdsbidraget och 37 apotek har år 2014 ansökt om bidraget. Det är ännu inte klart hur många av de 37 apoteken som kommer att få ta del av bidraget och vilken summa varje apotek kommer att få. Med utgångspunkt i den norska apoteksmarknaden och den norska varianten av glesbygdsbidrag diskuteras att nya apotek kommer fortsätta lokalisera sig i tätorter och att apoteken i glesbygden kommer fortsätta att efterfråga bidraget. Den oligopolliknande apoteksmarknaden kan sägas skapa en spelteoretisk situation mellan de stora apotekskedjorna. Inget av dem vill vara den första att lägga ner några särskilt betydelsefulla apotek på glesbygden, då deras anseende kan påverkas negativt. Denna spelstrategi tillsammans med glesbygdsbidraget skapar incitament för att apoteken i glesbygden kommer att vara kvar. / The deregulation of the Swedish pharmacy market took place 1 July 2009. The number of pharmacies has since then grown from about 900 to more than 1300. It is of interest to investigate where these pharmacies have been located. This investigation is part of the purpose of this paper, along with an analysis of a subsidy’s (glesbygdsbidraget), likely effect of the location on pharmacies in thinly populated areas. Two thirds of all the new pharmacies have opened in areas with a high accessibility. Only a few pharmacies have opened in places where it previously where none. No pharmacies have located in areas with low or very low accessibility. The fact that pharmacies mostly open in more densely populated areas is in line with the location theory described by Hotelling. Pharmacies in areas with low accessibility may have positive externalities. Because of these positive externalities, a deal was made between the government and the pharmacy companies not to close 110 listed pharmacies. This deal ended 2013 and no new deal has been made. Instead, a subsidy was created that only pharmacies in thinly populated areas could apply for. 37 pharmacies have applied for the subsidy but the decision of what amount each pharmacy will receive has not yet been made. Based on the Norwegian pharmacy market and its subsidy we discuss that future pharmacies will continue to establish in densely populated areas. The pharmacies in thinly populated areas will maintain their demand for the subsidy in the future. The pharmacy market can be described as an oligopoly. Due to this oligopoly a game theory situation may occur where no pharmacy company wants to be the first to close in thinly populated areas because of the bad reputation that can follow such change. This game theory, together with the subsidy, creates incentives that may preserve the pharmacies in thinly populated areas.

Sammanfattning Avregleringen av Apoteksmarknaden: - En studie av   hur mindre apoteks kostnader och marginaler har förändrats under perioden   2010-2012 Datum: 26   augusti 2014 Nivå: Kandidatuppsats   i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,   Mälardalens Högskola Författaren: Amalia   Sandelin.  22 maj 1991 Titel: Avregleringen av Apoteksmarknaden: - En studie av   hur mindre apoteks kostnader och marginaler har förändrats under perioden   2010-2012 Handledare: Ulla   Petterson Nyckelord: Apoteksmarknaden,   Kostnader och Nyckeltal Frågeställning: Hur har de mindre apotekens kostnader förändrats   sedan avregleringen? Hur har de mindre apotekens vinst och   försäljningsmarginal förändrats efter avregleringen? Skiljer sig utvecklingen av kostnader och   vinstmarginal beroende på apotekets konkurrenssituation? Syftet:   Arbetet syfte är att undersöka hur de mindre   apotekens kostnader och vinstmarginal har förändrats sedan avregleringen av   apoteksmarknaden.   Metod:   Studien har byggt på en granskning av sex mindre   apoteksbolags årsredovisningar med fokus på resultaträkningen mellan åren   2010-2012. Förtagens kostnader har analyserats med hjälp av olika nyckeltal.   Informationen har även kompletteras med intervjuer av personal från tre olika   apotek. Referensramen bygger på böcker, artiklar och rapporter om främst   apoteksmarknadens utveckling men även av nyckeltal och olika kostnader   kopplad till apoteksverksamheten.   Slutsats:   Det har visat sig att mindre apotekens kostnader   har ökat sedan avregleringen. Kostnadsökningen beror på att apotekens   öppettider har ökat, vilket leder till att bland annat ökade   personalkostnader. Under arbetad gång har jag även sett att apoteken   som befinner sig i en större tätort med fler konkurrenter i närområdet har   ökade resultat och kostnader. Medan apoteken i mindre tätorter oftast ensamma   har lägre resultat och lägre kostnader.    Det leder till att apoteken har olika höga vinstmarginaler beroende på   konkurrenssituationen. / Abstract Deregulation of the pharmacy market: - A study of how the costs and margins of smaller pharmacies have changed over the period 2010-2012 Date:                              August 26th 2014 Level:                              Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Economics, Society and Technology, EST, Mälardalen University Author: Amalia Sandelin May 22th, 1991 Title: The deregulation of the pharmacy market: - A study of how the costs and margins of smaller pharmacies have changed over the period 2010-2012 Tutor: Ulla Petterson Keywords: Pharmacy market, Expenses and Key ration. Rescuers question: ·        How have the costs of smaller pharmacies changed since deregulation?   ·        How have the profit and sales margin of smaller pharmacies changed after deregulation?   ·        How have development of costs and profit margins changed depending on the pharmacy's competitive position? The purpose: The purpose of this work is to investigate how the costs and profit margins of smaller pharmacies have changed since the deregulation of the pharmacy market. Method:  The study was based on a review of six small pharmacy companies' annual reports, with focus on the income statement from the years 2010-2012. Business costs have been analysed using different ratios. The information has also been supplemented with interviews from the employees of three different pharmacies. The framework is based on books, articles and reports, mostly on drugstore market development, but also on ratios and different costs connected with pharmacy operations.   Conclusion:                              It has been shown that the costs of smaller pharmacies have increased since deregulation. This is because the pharmacy opening hours have increased and lead to more cost, such as increased personal costs. During the time I have worked, I have also notice that pharmacies located in a major urban area with more competitors in the area, has increased both performance and cost. Pharmacies in small towns, often without any competition, have lower earnings and lower costs. This leads to the conclusion that pharmacies have different profit margins depending on competition.

Undersökningen omfattar apoteksmarknaden och dess regler samt farmaceuterna och deras arbetsmotivation. Syftet med undersökningen var att undersöka hur farmaceuterna upplever att regelverken på apoteksmarknaden påverkar deras arbetsmotivation. Farmaceuterna har idag en begränsad möjlighet till att göra sitt arbete på bästa sätt. Istället är farmaceuterna tvingade till att agera utifrån ett strikt regelverk som inte helt möjliggör en individuell farmaceutisk bedömning. Till undersökningen har ett kvalitativt synsätt blivit applicerat för att kunna uppnå syftet samt ge svar på undersökningens frågeställning. Det kvalitativa synsättet hjälpte till med att skapa en uppfattning kring arbetsmotivation hos farmaceuterna. En deduktiv ansats har blivit applicerat då forskarna till undersökningen har utgått från teori. Forskningsmetoden som har använts till undersökningarna för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju stycken intervjuer med farmaceuter från olika apotek samt ett fackförbund. Den teoretiska referensramen presenterar fyra teorier. Dessa är Motivation hos farmaceuter av Rajan och Phil, Herzbergs tvåfaktorteori, Maccobys fyra R och Self Determination Theory (SDT). Dessa fyra teorier är sammankopplade för att presentera den teoretiska referensram som anses vara mest lämplig till att kunna analysera den data som blev insamlad. Undersökningens slutsats blev att farmaceuternas arbetsmotivation blir påverkad av de regelverk som finns på apoteksmarknaden till en viss grad. Det är kundernas kunskap om dessa regelverk som påverkar arbetsmotivationen mest på ett negativ t sätt.

År 2009 avreglerades den svenska apoteksmarknaden och Apoteket AB blev därmed av med sin monopolställning och utsattes för konkurrens. De nya aktörerna behövde förvärva nya kunder medan Apoteket AB:s utmaning blev att behålla sina befintliga kunder.   Denna studie undersöker hur Apoteket AB använder kundinformation i form av kunders nöjdhet, förväntningar, preferenser, värderingar, demografi, klagomål och köphistorik för att behålla kunder. För att studera Apoteket AB:s arbete med att behålla kunder sorteras arbetet in i fem metoder; kundservice, överträffa kunders förväntningar, lojalitetsprogram, värderingar och segmentering & kundanpassning. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med anställda på Apoteket AB.   Studien visar hur och på vilka sätt Apoteket AB använder sig av kundinformation inom de fem metoderna för att behålla kunder. Den belyser även att det finns ytterligare möjligheter till hur kundinformationen skulle kunna användas men som ännu inte utnyttjas av Apoteket AB.

<p>Avregleringen av apoteksmarknaden innebär att nya aktörer kommer att inträda på marknaden och hela marknadsstrukturen kommer att ändras. Konkurrensen blir givetvis hård då alla aktörer vill slåss om marknadsandelarna och det blir vitalt att fokusera på kundens behov. Syftet med denna uppsats är att segmentera  apoteksmarknaden. För att identifiera kundgrupper kommer vi att genomföra en kundundersökning i Stockholm som baseras på sexkonkurrensmedel. Slutsatserna är att det finns tre kundsegment på apoteksmarknaden. Det första segmentet omfattar personer över 50 år för vilka hög service är viktigast. Segment två inrymmer personer mellan 30 och 49 år vilka tycker att apotekets läge är viktigast. Det tredje segmentet,18 – 29 år, anser att öppettider är mest betydelsefullt.</p>

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som apotek kan etableras på den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång. Teorin testas därefter mot tre, sedan omregleringen, nya aktörer genom en utforskande pilotstudie, följt av en förklarande fallstudie. De empiriska resultaten visar att marknadens främsta etableringshinder är kapitalkrav samt skalfördelar på utbudssidan, vilket delvis grundar sig i regleringen av apoteksmarknaden. Kombinationen av hård konkurrens och påfrestande regleringar ligger till grund för den dåliga lönsamheten och utmaningarna möts med differentiering av verksamheten. Kringverksamhet i form av friskvård och utbud som anpassas efter kundsegmentering ger aktörerna möjlighet att attrahera och konkurrera om kunder, trots sjunkande tillväxt inom en fragmenterad industri.

Avregleringen av apoteksmarknaden innebär att nya aktörer kommer att inträda på marknaden och hela marknadsstrukturen kommer att ändras. Konkurrensen blir givetvis hård då alla aktörer vill slåss om marknadsandelarna och det blir vitalt att fokusera på kundens behov. Syftet med denna uppsats är att segmentera  apoteksmarknaden. För att identifiera kundgrupper kommer vi att genomföra en kundundersökning i Stockholm som baseras på sexkonkurrensmedel. Slutsatserna är att det finns tre kundsegment på apoteksmarknaden. Det första segmentet omfattar personer över 50 år för vilka hög service är viktigast. Segment två inrymmer personer mellan 30 och 49 år vilka tycker att apotekets läge är viktigast. Det tredje segmentet,18 – 29 år, anser att öppettider är mest betydelsefullt.

Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

Research Question: Does the pharmacy market seem to change in accordance with the goals stipulated by the government due to the reregulation? This leads to the following sub-questions: Does it seem like the availability of medical drugs for consumers increase? Does it seem like service for consumers get enhanced? Does it seem like the supply of services for consumers increase? Does it seem like the costs of medical drugs are maintained? Purpose: The purpose of this study is to evaluate if the trends resulting from the reregulation of the pharmacy monopoly correspond to the goals stipulated by the government. The purpose is furthermore to compare the reregulation of other Swedish markets and the reregulation of the pharmacy market in other Nordic countries in order to heed their lessons. Method: This study uses method triangulation, with a questionnaire directed to pharmacy customers forming the quantitative basis and interviews with specialists regarding the pharmacy market, forming the qualitative. The study also draws heavily on historic data regarding reregulation of Swedish markets and reregulation of the pharmacy market in other Nordic countries. Conclusions: Availability of medical drugs has increased and will presumably continue to do so.  Service quality has increased somewhat and will presumably continue to do so. Supply of services has increased and it will presumably continue to do so. The cost of medical drugs will only increase if it is required in order to satisfy the other goals.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv. Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80–20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafter Resultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen. Trots detta önskar apoteken en förändring av varuförsörjningen, men detta har i dagsläget inte förverkligats. Den främsta orsaken tycks vara leverantörernas makt och bristen på substitut. För att utmana det obalanserade maktförhållandet tar apoteken till parallellimport, vilken tycks ha ökat, som förhandlingsmedel. Slutsatser: Komplexiteten tycks ligga i att marknaden i sin helhet måste behålla vissa öar av monopol. Ett läkemedel kan nämligen behäftas med mycket höga forsknings- och utvecklingskostnader, varpå utvecklarens patentskydd mot andra läkemedelsleverantörer är nödvändigt. Detta skapar dock en sämre förhandlingsställning för apoteksaktörerna. En annan bidragande faktor till komplexiteten kan vara statens inblandning som tredje part på marknaden. Den nya marknaden har dock lett till en innovationsutveckling på varuförsörjningsplanet, där aktörerna skapar sina egna logistiklösningar. / Purpose: The aim is to examine the impact of competition on the Swedish pharmacy market from a logistical flow perspective. Method: Abductive base and qualitative data collection method in the form of semi-structured and unstructured interviews. Theory Logistical Goal Mix, Du Pont chart, 80–20 rule, replacing stock with information, logistics as a competitive tool Market theories, consumer protection, innovation drivers, Porters five forces Result: The largest volumes of prescription drugs are still handled the same way as before the re-regulation by the largest distributors Tamro and Oriola. Pharmacy stakeholders in general seem to aim for lower tied up capital, with slightly higher logistics costs and service levels. Mainly, the pharmacies want to control the supply chain in-house to suit their own business models. The level of service seems to have remained stable since the re-regulation. Despite the same level of service, pharmacies desire a change in the supply chain. No change has been implemented which mainly seems to depend on the power of suppliers and lack of substitutes. In order to challenge the unbalanced power relationship pharmacies use parallel imports, which seem to have increased, as negotiation means. Conclusion: The complexity seems to lie in that the market as a whole must maintain certain islands of monopoly. A drug may be connected with very high research and development costs, which mean developer's patent protection of drugs against other vendor’s become necessary. However, this creates a weaker negotiating position for pharmacy operators. Another contributing factor to the complexity can be state involvement, as a third party, in the market. Despite this, the new market has led to an innovation development on the supply chain level where players create their own logistics.