Då konkurrensen och antalet butiker har ökat idag, har konsumenten automatiskt fler valmöjligheter av inköpsställe. Ibland bestämmer sig konsumenter för att åka långa sträckor för att besöka och handla i en specifik butik, även då de troligen har mer närliggande butiker de kan välja bland. Vår undersökning inriktar sig på att få klarhet i långdistansköp. Företag kan idag använda sig av sex utvecklade konkurrensmedel för att locka konsumenter till sin butik. Dessa är läge, pris, produkt, service, människor (personal) och kommunikation. Vi har valt att fokusera på dessa i vår uppsats. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför konsumenter väljer att åka långt för att handla och vilka konkurrensmedel som kan ha betydelse för ett sådant beteende. För att få ett bra underlag till vårt ämne, har vi under vårt arbete har vi använt oss av två undersökningsmetoder. Först valde vi att göra kundintervjuer med 25 stycken konsumenter, för att sedan förstärka upp det med en fokusgruppsintervju. Kundintervjuerna genomfördes med 25 stycken konsumenter på Gekås i Ullared, som representerar ett företag som människor åker långt för att handla i. I fokusgruppsintervjun valde vi att låta vänner och bekanta delta som hade någon erfarenhet av långdistansköp. I båda metoderna låg fokuseringen på att ta reda på vad som låg bakom deras beteende i val av butiker som ligger 15 mil bort eller mer. Frågorna som ställdes var främst baserade på de olika konkurrensmedlen och vilken betydelse de ansåg att dessa hade. Vår undersökning resulterar i att konkurrensmedlen har olika betydelse beroende på vad syftet med besöket är. Olika butiker kan fokusera på olika konkurrensmedel för att nå framgång, då betydelsen av dem varierar. Det handlar helt enkelt om att skapa en unik kombination av alla konkurrensmedel och anpassa dem efter sin målgrupp.

<p>Då konkurrensen och antalet butiker har ökat idag, har konsumenten automatiskt fler valmöjligheter av inköpsställe. Ibland bestämmer sig konsumenter för att åka långa sträckor för att besöka och handla i en specifik butik, även då de troligen har mer närliggande butiker de kan välja bland. Vår undersökning inriktar sig på att få klarhet i långdistansköp. Företag kan idag använda sig av sex utvecklade konkurrensmedel för att locka konsumenter till sin butik. Dessa är läge, pris, produkt, service, människor (personal) och kommunikation. Vi har valt att fokusera på dessa i vår uppsats. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför konsumenter väljer att åka långt för att handla och vilka konkurrensmedel som kan ha betydelse för ett sådant beteende. För att få ett bra underlag till vårt ämne, har vi under vårt arbete har vi använt oss av två undersökningsmetoder. Först valde vi att göra kundintervjuer med 25 stycken konsumenter, för att sedan förstärka upp det med en fokusgruppsintervju. Kundintervjuerna genomfördes med 25 stycken konsumenter på Gekås i Ullared, som representerar ett företag som människor åker långt för att handla i. I fokusgruppsintervjun valde vi att låta vänner och bekanta delta som hade någon erfarenhet av långdistansköp. I båda metoderna låg fokuseringen på att ta reda på vad som låg bakom deras beteende i val av butiker som ligger 15 mil bort eller mer. Frågorna som ställdes var främst baserade på de olika konkurrensmedlen och vilken betydelse de ansåg att dessa hade. Vår undersökning resulterar i att konkurrensmedlen har olika betydelse beroende på vad syftet med besöket är. Olika butiker kan fokusera på olika konkurrensmedel för att nå framgång, då betydelsen av dem varierar. Det handlar helt enkelt om att skapa en unik kombination av alla konkurrensmedel och anpassa dem efter sin målgrupp.</p>

I dagens samhälle är det enkelt för konsumenter att klicka hem nya varor över internet, det är viktigt för butiker att integrera fördelarna med en fysisk butik tillsammans med fördelarna med e-handel. Detaljhandeln genomgår en förändring där nya tekniker gör det möjligt att enklare nå ut till den globala marknaden och för de aktörer som erbjuder sina produkter genom flera kanaler blir det lättare att nå en mer lönsam försäljning. Samtidigt som onlinebutikerna expanderar tvingas de enskilda butikerna att stänga igen då de inte har konkurrenskraft nog att behålla sina kunder och sin plats på marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konkurrensmedel en fysisk butik, utan e-handel, kan använda sig av för att behålla och eventuellt stärka sin position på marknaden. För att besvara syftet och de forskningsfrågor uppsatsen utgår från har tidigare forskning tagits fram om ämnet. De metoder som använts för att samla in materialet till studien är av kvalitativ natur, det har gjorts fem intervjuer med enskilda modebutiker varav fyra är utan e-handel, vi har även genomfört observationer i dessa butiker. För att sammanställa resultatet har empirin analyserats mot tidigare forskning och den teoretiska modellen; konkurrensmedelsmixen. Slutsatsen som dragits av undersökningen är att de viktigaste delarna för att behålla sin position på marknaden är service och läget på butiken. Servicen är en viktig del och enligt flera av butikerna det enda sättet att konkurrera mot e-handeln. Det har även konstaterats att e-handel är en viktig del i utvecklingen av detaljhandeln och i framtiden kommer det förmodligen vara ett måste för även små butiker att använda sig av detta som en del i sin konkurrensmedelsmix.

<p>Avregleringen av apoteksmarknaden innebär att nya aktörer kommer att inträda på marknaden och hela marknadsstrukturen kommer att ändras. Konkurrensen blir givetvis hård då alla aktörer vill slåss om marknadsandelarna och det blir vitalt att fokusera på kundens behov. Syftet med denna uppsats är att segmentera  apoteksmarknaden. För att identifiera kundgrupper kommer vi att genomföra en kundundersökning i Stockholm som baseras på sexkonkurrensmedel. Slutsatserna är att det finns tre kundsegment på apoteksmarknaden. Det första segmentet omfattar personer över 50 år för vilka hög service är viktigast. Segment två inrymmer personer mellan 30 och 49 år vilka tycker att apotekets läge är viktigast. Det tredje segmentet,18 – 29 år, anser att öppettider är mest betydelsefullt.</p>

Varumärken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens läge, vilket gör att företag måste använda sig av olika konkurrensmedel för att på bästa sätt hålla kvar en stark position på marknaden. Det har blivit allt svårare att överleva på marknaden utan ett starkt varumärke, då konkurrenssituationen är hårdare. För att företag skall kunna differentiera sig från sina konkurrenter samt ge produkterna mervärden ska de på bästa sätt försöka stärka sitt varumärke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill säga genom att skapa, upprätthålla, skydda samt förstärka varumärket. Ett starkt varumärke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivå företaget erbjuder. För att företagen skall kunna bibehålla en stark position på marknaden krävs det att de lägger stor vikt vid att förstärka varumärkesidentiteten. I denna uppsats utgår vi ifrån Philip Kotler´s 4: P samt Mikael Hernants Sexhörning. Dessa två teorier tillämpar olika konkurrensmedel som företag kan använda sig utav vid utformningen av olika konkurrensstrategier. Vi har valt att undersöka hur företag påverkas av valda konkurrensmedel när de arbetar med att förstärka varumärket. De butiker vi har valt att studera är Indiska, Smultronsstället samt Grand Parfymeri. Detta val gjordes för att vi ville beskriva hur olika butiker med en befintligt stark position på marknaden samt hur butiker med olika mycket resurser hanterar arbetet med varumärket. Vi valde även att undersöka hur utvalda konsumenter influeras av företags varumärken. Vid genomförandet av vår kvalitativa undersökning utgick vi ifrån öppna individuella intervjuer med butikscheferna för att få insyn i hur de arbetar med att förstärka butikernas varumärke samt ett fokusgruppsintervju med de utvalda konsumenterna. Det som tydligt går att utläsa av våra slutsatser är att varumärken har blivit ett allt mer betydelsefullt konkurrensmedel men att företagen fortfarande underskattar värdet av att inneha en stark position på marknaden. Därför lägger de inte mer än nödvändiga resurser på att utveckla och förstärka sina varumärken trots att de är medvetna om att betydelsen av starka varumärken har ökat genom den mer konkurrensutsatta marknaden. Hur företagens varumärken förmedlas i kombination med hur de valt att konkurrera har även stor betydelse för hur konsumenterna upplever företagen som helhet. Detta konstaterande gör det tydligt att varumärket bör vara ett centralt objekt i varje marknadsföringsåtgärd samt att bli förmedlat på ett entydigt sätt oavsett genom vilken konkurrensmedelsmix ett företag än väljer att använda sig av.

Avregleringen av apoteksmarknaden innebär att nya aktörer kommer att inträda på marknaden och hela marknadsstrukturen kommer att ändras. Konkurrensen blir givetvis hård då alla aktörer vill slåss om marknadsandelarna och det blir vitalt att fokusera på kundens behov. Syftet med denna uppsats är att segmentera  apoteksmarknaden. För att identifiera kundgrupper kommer vi att genomföra en kundundersökning i Stockholm som baseras på sexkonkurrensmedel. Slutsatserna är att det finns tre kundsegment på apoteksmarknaden. Det första segmentet omfattar personer över 50 år för vilka hög service är viktigast. Segment två inrymmer personer mellan 30 och 49 år vilka tycker att apotekets läge är viktigast. Det tredje segmentet,18 – 29 år, anser att öppettider är mest betydelsefullt.

<p>Varumärken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens läge, vilket gör att företag måste använda sig av olika konkurrensmedel för att på bästa sätt hålla kvar en stark position på marknaden. Det har blivit allt svårare att överleva på marknaden utan ett starkt varumärke, då konkurrenssituationen är hårdare. För att företag skall kunna differentiera sig från sina konkurrenter samt ge produkterna mervärden ska de på bästa sätt försöka stärka sitt varumärke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill säga genom att skapa, upprätthålla, skydda samt förstärka varumärket. Ett starkt varumärke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivå företaget erbjuder. För att företagen skall kunna bibehålla en stark position på marknaden krävs det att de lägger stor vikt vid att förstärka varumärkesidentiteten. I denna uppsats utgår vi ifrån Philip Kotler´s 4: P samt Mikael Hernants Sexhörning. Dessa två teorier tillämpar olika konkurrensmedel som företag kan använda sig utav vid utformningen av olika konkurrensstrategier.</p><p>Vi har valt att undersöka hur företag påverkas av valda konkurrensmedel när de arbetar med att förstärka varumärket. De butiker vi har valt att studera är Indiska, Smultronsstället samt Grand Parfymeri. Detta val gjordes för att vi ville beskriva hur olika butiker med en befintligt stark position på marknaden samt hur butiker med olika mycket resurser hanterar arbetet med varumärket. Vi valde även att undersöka hur utvalda konsumenter influeras av företags varumärken. Vid genomförandet av vår kvalitativa undersökning utgick vi ifrån öppna individuella intervjuer med butikscheferna för att få insyn i hur de arbetar med att förstärka butikernas varumärke samt ett fokusgruppsintervju med de utvalda konsumenterna.</p><p>Det som tydligt går att utläsa av våra slutsatser är att varumärken har blivit ett allt mer betydelsefullt konkurrensmedel men att företagen fortfarande underskattar värdet av att inneha en stark position på marknaden. Därför lägger de inte mer än nödvändiga resurser på att utveckla och förstärka sina varumärken trots att de är medvetna om att betydelsen av starka varumärken har ökat genom den mer konkurrensutsatta marknaden. Hur företagens varumärken förmedlas i kombination med hur de valt att konkurrera har även stor betydelse för hur konsumenterna upplever företagen som helhet. Detta konstaterande gör det tydligt att varumärket bör vara ett centralt objekt i varje marknadsföringsåtgärd samt att bli förmedlat på ett entydigt sätt oavsett genom vilken konkurrensmedelsmix ett företag än väljer att använda sig av.</p>

<p>Bakgrund: Idag förväntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet är därför aspekter som ingår i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad användas som konkurrensfördelar. Det räcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervärde utan en produkt måste dessutom förmedla immateriella värden, till exempel emotionella, identitetsförstärkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska värden kan detta få en större genomslagskraft när det gäller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft än traditionell marknadsföring.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstå hur estetiska värden kan användas som konkurrensmedel.</p><p>Genomförande: Undersökningen är baserad på sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushållsapparater samt en organisation som arbetar med design.</p><p>Resultat: Undersökningen har visat på att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse på grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan påverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten. Det sinnliga uttryck som är mest framträdande idag är den visuella estetiken även om det finns viss insikt om de övriga sinnenas betydelse för konsumentens köpbenägenhet. Trots den medvetenhet som verkar finnas när det gäller betydelsen av estetik i marknadsföringen av småelsprodukter har det i undersökningen framkommit att denna insikt inte integreras till fullo, vilket kan bero på att detta sätt att kommunicera till konsumenten fortfarande inte slagit igenom på marknaden.</p> / <p>Background: In today’s society consumers expect the offered products to function in accordance to what is being promised. Aspects such as functionality and quality are consequently part of most companies’ product offerings and can to a lesser extent be used as competitive advantages. A good product is not enough when it comes to creating added value; a product must also convey other intangible values, such as emotional, identity boosting or aesthetic ones. By using aesthetics to appeal to consumers’ senses, this may have a greater impact regarding choice of product, which can create a larger competitiveness than traditional marketing.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to illustrate a product’s role in marketing by understanding how aesthetic values can be used as means of competition.</p><p>Method: The study is based on seven interviews with corporate representatives within the domestic appliance business and an organisation that deals with design.</p><p>Conclusion: The study has shown that a product’s aesthetic expression has great importance due to consumers’ increasingly growing interest for these aspects. As more senses are affected, the possibility increases for a product to appeal to the consumer. The sensuous expression that is most prominent today is visual aesthetics even if there is certain insight regarding the significance of the other senses for the consumer’s tendency to purchase. In spite of the awareness that seems to be present regarding the importance of aesthetics in the marketing of small electrical products, the study has revealed that this insight is not fully integrated. This may be due to the fact that this mean of communicating to the consumer still has not had its breakthrough on the market.</p>

Bakgrund: Idag förväntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet är därför aspekter som ingår i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad användas som konkurrensfördelar. Det räcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervärde utan en produkt måste dessutom förmedla immateriella värden, till exempel emotionella, identitetsförstärkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska värden kan detta få en större genomslagskraft när det gäller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft än traditionell marknadsföring. Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstå hur estetiska värden kan användas som konkurrensmedel. Genomförande: Undersökningen är baserad på sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushållsapparater samt en organisation som arbetar med design. Resultat: Undersökningen har visat på att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse på grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan påverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten. Det sinnliga uttryck som är mest framträdande idag är den visuella estetiken även om det finns viss insikt om de övriga sinnenas betydelse för konsumentens köpbenägenhet. Trots den medvetenhet som verkar finnas när det gäller betydelsen av estetik i marknadsföringen av småelsprodukter har det i undersökningen framkommit att denna insikt inte integreras till fullo, vilket kan bero på att detta sätt att kommunicera till konsumenten fortfarande inte slagit igenom på marknaden. / Background: In today’s society consumers expect the offered products to function in accordance to what is being promised. Aspects such as functionality and quality are consequently part of most companies’ product offerings and can to a lesser extent be used as competitive advantages. A good product is not enough when it comes to creating added value; a product must also convey other intangible values, such as emotional, identity boosting or aesthetic ones. By using aesthetics to appeal to consumers’ senses, this may have a greater impact regarding choice of product, which can create a larger competitiveness than traditional marketing. Purpose: The purpose of this thesis is to illustrate a product’s role in marketing by understanding how aesthetic values can be used as means of competition. Method: The study is based on seven interviews with corporate representatives within the domestic appliance business and an organisation that deals with design. Conclusion: The study has shown that a product’s aesthetic expression has great importance due to consumers’ increasingly growing interest for these aspects. As more senses are affected, the possibility increases for a product to appeal to the consumer. The sensuous expression that is most prominent today is visual aesthetics even if there is certain insight regarding the significance of the other senses for the consumer’s tendency to purchase. In spite of the awareness that seems to be present regarding the importance of aesthetics in the marketing of small electrical products, the study has revealed that this insight is not fully integrated. This may be due to the fact that this mean of communicating to the consumer still has not had its breakthrough on the market.

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. / The purpose of the study is to explore whether competence development can serve as a competitive advantage when a municipality intends to attract and retain preschool teachers. The theoretical background begins with which competence enhancements the municipality has worked with to become an attractive employer. Then follows a theoretical description of how competence development can serve as a means of competition and schools as attractive employers. The method used in the collection of data were semi-structured interviews. The research approach was inspired by phenomenology and functioned as a guideline during the work with the collection of data and choice of method of analysis. Since the selection of participants for the study consisted of two groups; preschool teachers and preschool teacher students, an interview guide for each group was created that was shaped by the study's purpose and questions. The result presents the interviewees' experiences of competence development as a positive thing. The preschool teachers expressed it to be a deciding factor in their choice of employer while the preschool teacher students stated that salary is a factor of major importance. The result also presents other general factors that are of great importance; work environment, support from managers and size of child groups which all also affect the interviewees' choice of employer. Other potential areas to further develop for the municipality and its kindergartens are also brought up.