Modekonsumtion handlar idag mycket om självförverkligande och identitet och konsumenter köper ofta produkter baserat på varumärke. Därför lägger många företag stora resurser på att bygga upp starka varumärken och för att bli framgångsrika är det viktigt att de hittar en attraktiv position för det på marknaden. Om varumärket inte lyckas differentiera sig tillräckligt från sina konkurrenter eller av andra anledningar inte är starka eller tydliga nog kan de ompositionera sig. Detta innebär att de byter riktning mot en ny position som förhoppningsvis är mer lönsamt, men detta är inte helt riskfritt. Varumärken som är konsekventa i vad de förmedlar anses vara mer trovärdiga än de som hela tiden förändras. Dock är samhället under ständig förändring och ofta krävs att varumärket utvecklas tillsammans med det för att inte bli omodernt. Denna uppsats har undersökt vilka nyckelfaktorer som kan ge receptet för en lyckad ompositionering. Ett praktiskt fall av ompositionering har ställts mot teorier inom området för att se vilka likheter och skillnader som finns. Vi valde varumärket Oscar Jacobson då det är väl etablerat på marknaden. Kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer utfördes med marknadschefen och en av butikscheferna på företaget. Resultatet av intervjuerna jämfördes sedan med teorier från en litteraturstudie och flera intressanta slutsatser kunde dras. Det finns mycket litteratur inom ämnet men denna uppsats har i huvudsak fokuserat på publikationer från David A. Aaker, Henrik Uggla och Jean-Noel Kapferer. En slutsats är att det är viktigt att ompositioneringen sker i ett långsamt tempo för att kunderna inte ska blir förvirrade om vad varumärket står för. Sker det för abrupt riskerar de att förlora trogna kunder. Innan och under ompositioneringen bör företaget även utföra marknadsundersökningar för att kunna granska och följa upp förändringsarbetes utveckling och inverkan. I Oscar Jacobson fall var det även avgörande att företagets ledning byttes ut samt att sortiment anpassades efter deras nya breddade målgrupp. Ibland skiljer sig Oscar Jacobsons tillvägagångssätt från teorierna. Exempelvis är det enligt teorin viktigt att tydligt förmedla det nya varumärket både internt och externt. Enligt vår undersökning har den interna kommunikationen på Oscar Jacobson varit något bristfällig på detta plan. Trots detta kan tilläggas att Oscar Jacobson ompositionering kan ses som ett framgångsrikt exempel och många intressanta slutsatser har kunnat dras.

Denna studies syfte är att undersöka förhållandena och utmaningarna för import av matvaror av ett företag som heter La Collina. Där förhållanden mellan exportörer, kunder och konkurrenter studeras. Studien genomsyras av sitt geografiska förhållningsätt där jag sökt förklaringar till La Collinas förhållning till sin verksamma miljö. Via ett kvalitativt metodval där jag byggt studien på basis av intervjumaterial har jag sökt och besvarat min frågeställning med hjälp av teoretiska begrepp som jag ansett vara passande för att undersöka min frågeställning. De resultat jag kommit fram till i studien är av olika art. Där både svårigheter att hitta goda samarbetspartners av transporteringen av varor, som var en av de huvudsakliga utmaningarna, liksom att hitta passande personal att anställa var en annan svårighet företaget stötte på. Det starka behovet av att etablera sig i närhet till en utvecklad infrastruktur och liksom kontakten till kunder var faktorer som avgör var La Collina valt att lokalisera sig och även var de väljer att utveckla sin verksamhet.

<p>I dagsläget är en stor del av de svenska bankkunderna missnöjda med sin nuvarande bank, men väljer ändå inte att byta. Samtidigt har bankmarknaden genomgått förändringar den senaste tiden, vilka bland annat innebär att det är lättare att byta bank och att konkurrensen bland bankerna hårdnat till följd av fler aktörer på marknaden. En ytterligare faktor som påverkar situationen för bankerna är det faktum att bankkunderna känner mindre lojalitet gentemot sin huvudbank jämfört med tidigare. Det faktum att många bankkunder faktiskt är missnöjda i kombination med förändringar på den marknad som bankerna agerar på ser vi ökar incitamenten för de nuvarande så kallade storbankerna att säkra tillfredsställelsen bland sina kunder. Det är i första hand kontaktpersonalens arbetsuppgifter att hantera missnöje bland kunder, då det är dessa som tar emot företagets kunder. Att företag förser sin kontaktpersonal med tillfredsställande verktyg för att lyckas vända dessa missnöjda kunder blir därmed viktigt för att lyckas bibehålla marknadsandelar.</p><p>Vi ställer därmed frågan om bankanställda själva upplever att de kan hantera missnöje bland kunder på ett tillfredsställande sätt, vilket leder fram till följande syfte: att skapa förståelse för hur personal vid Swedbank upplever sig kunna hantera missnöjda kunder. En målsättning med studien är att belysa eventuella skillnader mellan personal vid ett stort respektive ett mindre kontor.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie, där vi samlat empiriskt material genom att intervjua åtta banksäljare vid Swedbank. Fyra av dessa är anställda vid ett större kontor, så kallat citykontor, och fyra är anställda vid tre mindre kontor, så kallade lantsortskontor. Perspektivet är de anställdas, då vi är intresserade av deras upplevelser av att hantera missnöjda kunder. Då vi väljer detta perspektiv ser vi det som väsentligt att inte bara fokusera på den praktiska hanteringen, utan även den känslomässiga och belyser därmed även hur bankpersonalen hanterar de egna känslorna som kommer av att bemöta missnöje.</p><p>För att kunna belysa syftet redogör vi först för vilka delar i en ett tjänsteföretag som kan orsaka missnöje bland kunderna. Det gör vi genom att använda den så kallade gapmodellen. Vidare visar vi på sex strategier för tjänsteåterhämtning, vilka är fastställda som viktiga för att lyckas vända en missnöjd kund. Slutligen ser vi till intern tjänsteåterhämtning, vilket behandlar anställdas känslomässiga behov av intern återhämtning efter att ha hanterat en missnöjd kund. Vid insamlingen av det empiriska materialet har vi utgått från ovan nämnda teori för att vidare kunna analysera dessa material i förhållande till varandra. Vi finner att samtliga respondenter anser sig kunna hantera missnöjda kunder på ett tillfredsställande sätt, men finner även en avsaknad av utbildning och tydliga rutiner eller policys för hantering av missnöjda kunder. Vi finner en skillnad i relationer med kunder vid landsortskontor respektive citykontor, samt att personliga relationer till bankkunderna är positiva för arbetet med tjänsteåterhämtning. Banksäljarna upplever det som energikrävande att hantera missnöje och bland personalen vid city finns ett behov av intern tjänsteåterhämtning i större utsträckning än vad som är tillgängligt i dagsläget.</p>

<p>Kundlojalitet är ett fenomen som har hamnat i centrum under de senaste årtiondena. Huvudorsaken är att konkurrensen har ökat och det blir därmed allt viktigare att kunna bevara de befintliga kunderna vid sidan om att kunna attrahera nya. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och analysera faktorer som påverkar lojaliteten hos ett tjänsteföretags befintliga och före detta kunder. Vi har därmed utgått ifrån kundens perspektiv. Forskningsmetoden har varit metodtriangulering, vilket i vårat fall gick ut på att kombinera kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder – en enkätundersökning samt tre telefonintervjuer.</p><p>Aitellu AB:s kunder väljer företrädesvis att stanna kvar hos sin tjänsteleverantör pga. att tjänsterna har en hög kvalité som motsvarar deras behov. Vad som gäller före detta kunder så har valet att avsluta samarbetet med Aitellu AB vanligen berott på att kunderna helt enkelt inte har något behov av tjänsten. Det som, enligt vår undersökning, företrädesvis påverkar kundlojalitet hos tjänsteföretag är kvalité. Lojalitet styrs även till hög grad av juridiska bindningar vilket inte ger kunden en valmöjlighet utan binder de till företaget. Sekundära faktorer är personal, vana och priset på tjänsten. Faktumet att man inte har tid att leta efter annat samt att det är bekvämt att ha en och samma leverantör är indirekta faktorer som påverkar lojaliteten hos tjänsteföretag.</p>

<p>I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.</p><p>Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer. I teoriavsnittet presenteras teorier kring relation till potentiell kund och relationsskapande, hur och varför företag bör involvera kunder, kundundersökningens utformning samt olika typer av kundbehov; basbehov, uttalade behov och omedvetna behov. Slutligen redogörs även för teorier kring innovationer och adoptionskategorierna.</p><p>Tillvägagångssättet för studien startade med datainsamling i form av sekundär data som fick ligga till grund för teoriavsnittet. Vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning, då vi ansåg att de skulle ge oss bäst resultat i förhållande till studiens syfte. För insamlandet av resultat och primära data valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi genomförde tre besöksintervjuer, samt en telefonintervju med potentiella kunder, för att få en bild av hur de arbetar idag samt vad de har för behov, attityder och intentioner kring utbildningar inom brand, räddning och säkerhet. Vidare genomförde vi även en telefonintervju med kommersiell affärsutvecklare på Luftfartsverket, vilken gav oss information om hur Luftfartsverkets kommande tjänst är tänkt att utformas. Sedan sammanställdes dessa för att i analysen se hur väl Luftfartsverket kan täcka upp de potentiella kundernas behov, om de kan tänka sig att köpa tjänsten och vad Luftfartsverket kan göra för att utveckla sin tjänst och göra den mer attraktiv.</p><p>Vi har kommit fram till att Scandic Karlstad är de som har störst sannolikhet till att köpa tjänsten, men även ICA Maxi Karlstad och Fryksdalens Sparbank har en positiv attityd och visar intresse att testa vissa utbildningar. Behoven hos företagen stämmer till viss del överens, men på många punkter har de olika intentioner och önskemål och vi menar därför att det är viktigt att Luftfartsverket kan kundanpassa tjänsten. Vi rekommenderar Luftfartsverket att tydligare lyfta fram utbildningarnas praktiska innehåll och utbildarnas praktiska erfarenhet samt se över möjligheten för flexibilitet i utbildningarna, paketlösningar och abonnemangstjänster. Slutligen menar vi att innehållet i vissa utbildningar kan utvecklas för att bättre uppfylla kundernas behov samt att det tänkta certifikatet bör marknadsföras för att nå det officiella värde som de potentiella kunderna efterfrågar.</p>

I dagsläget är en stor del av de svenska bankkunderna missnöjda med sin nuvarande bank, men väljer ändå inte att byta. Samtidigt har bankmarknaden genomgått förändringar den senaste tiden, vilka bland annat innebär att det är lättare att byta bank och att konkurrensen bland bankerna hårdnat till följd av fler aktörer på marknaden. En ytterligare faktor som påverkar situationen för bankerna är det faktum att bankkunderna känner mindre lojalitet gentemot sin huvudbank jämfört med tidigare. Det faktum att många bankkunder faktiskt är missnöjda i kombination med förändringar på den marknad som bankerna agerar på ser vi ökar incitamenten för de nuvarande så kallade storbankerna att säkra tillfredsställelsen bland sina kunder. Det är i första hand kontaktpersonalens arbetsuppgifter att hantera missnöje bland kunder, då det är dessa som tar emot företagets kunder. Att företag förser sin kontaktpersonal med tillfredsställande verktyg för att lyckas vända dessa missnöjda kunder blir därmed viktigt för att lyckas bibehålla marknadsandelar. Vi ställer därmed frågan om bankanställda själva upplever att de kan hantera missnöje bland kunder på ett tillfredsställande sätt, vilket leder fram till följande syfte: att skapa förståelse för hur personal vid Swedbank upplever sig kunna hantera missnöjda kunder. En målsättning med studien är att belysa eventuella skillnader mellan personal vid ett stort respektive ett mindre kontor. Vi har genomfört en kvalitativ studie, där vi samlat empiriskt material genom att intervjua åtta banksäljare vid Swedbank. Fyra av dessa är anställda vid ett större kontor, så kallat citykontor, och fyra är anställda vid tre mindre kontor, så kallade lantsortskontor. Perspektivet är de anställdas, då vi är intresserade av deras upplevelser av att hantera missnöjda kunder. Då vi väljer detta perspektiv ser vi det som väsentligt att inte bara fokusera på den praktiska hanteringen, utan även den känslomässiga och belyser därmed även hur bankpersonalen hanterar de egna känslorna som kommer av att bemöta missnöje. För att kunna belysa syftet redogör vi först för vilka delar i en ett tjänsteföretag som kan orsaka missnöje bland kunderna. Det gör vi genom att använda den så kallade gapmodellen. Vidare visar vi på sex strategier för tjänsteåterhämtning, vilka är fastställda som viktiga för att lyckas vända en missnöjd kund. Slutligen ser vi till intern tjänsteåterhämtning, vilket behandlar anställdas känslomässiga behov av intern återhämtning efter att ha hanterat en missnöjd kund. Vid insamlingen av det empiriska materialet har vi utgått från ovan nämnda teori för att vidare kunna analysera dessa material i förhållande till varandra. Vi finner att samtliga respondenter anser sig kunna hantera missnöjda kunder på ett tillfredsställande sätt, men finner även en avsaknad av utbildning och tydliga rutiner eller policys för hantering av missnöjda kunder. Vi finner en skillnad i relationer med kunder vid landsortskontor respektive citykontor, samt att personliga relationer till bankkunderna är positiva för arbetet med tjänsteåterhämtning. Banksäljarna upplever det som energikrävande att hantera missnöje och bland personalen vid city finns ett behov av intern tjänsteåterhämtning i större utsträckning än vad som är tillgängligt i dagsläget.

Kundlojalitet är ett fenomen som har hamnat i centrum under de senaste årtiondena. Huvudorsaken är att konkurrensen har ökat och det blir därmed allt viktigare att kunna bevara de befintliga kunderna vid sidan om att kunna attrahera nya. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och analysera faktorer som påverkar lojaliteten hos ett tjänsteföretags befintliga och före detta kunder. Vi har därmed utgått ifrån kundens perspektiv. Forskningsmetoden har varit metodtriangulering, vilket i vårat fall gick ut på att kombinera kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder – en enkätundersökning samt tre telefonintervjuer. Aitellu AB:s kunder väljer företrädesvis att stanna kvar hos sin tjänsteleverantör pga. att tjänsterna har en hög kvalité som motsvarar deras behov. Vad som gäller före detta kunder så har valet att avsluta samarbetet med Aitellu AB vanligen berott på att kunderna helt enkelt inte har något behov av tjänsten. Det som, enligt vår undersökning, företrädesvis påverkar kundlojalitet hos tjänsteföretag är kvalité. Lojalitet styrs även till hög grad av juridiska bindningar vilket inte ger kunden en valmöjlighet utan binder de till företaget. Sekundära faktorer är personal, vana och priset på tjänsten. Faktumet att man inte har tid att leta efter annat samt att det är bekvämt att ha en och samma leverantör är indirekta faktorer som påverkar lojaliteten hos tjänsteföretag.

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder. Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer. I teoriavsnittet presenteras teorier kring relation till potentiell kund och relationsskapande, hur och varför företag bör involvera kunder, kundundersökningens utformning samt olika typer av kundbehov; basbehov, uttalade behov och omedvetna behov. Slutligen redogörs även för teorier kring innovationer och adoptionskategorierna. Tillvägagångssättet för studien startade med datainsamling i form av sekundär data som fick ligga till grund för teoriavsnittet. Vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning, då vi ansåg att de skulle ge oss bäst resultat i förhållande till studiens syfte. För insamlandet av resultat och primära data valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi genomförde tre besöksintervjuer, samt en telefonintervju med potentiella kunder, för att få en bild av hur de arbetar idag samt vad de har för behov, attityder och intentioner kring utbildningar inom brand, räddning och säkerhet. Vidare genomförde vi även en telefonintervju med kommersiell affärsutvecklare på Luftfartsverket, vilken gav oss information om hur Luftfartsverkets kommande tjänst är tänkt att utformas. Sedan sammanställdes dessa för att i analysen se hur väl Luftfartsverket kan täcka upp de potentiella kundernas behov, om de kan tänka sig att köpa tjänsten och vad Luftfartsverket kan göra för att utveckla sin tjänst och göra den mer attraktiv. Vi har kommit fram till att Scandic Karlstad är de som har störst sannolikhet till att köpa tjänsten, men även ICA Maxi Karlstad och Fryksdalens Sparbank har en positiv attityd och visar intresse att testa vissa utbildningar. Behoven hos företagen stämmer till viss del överens, men på många punkter har de olika intentioner och önskemål och vi menar därför att det är viktigt att Luftfartsverket kan kundanpassa tjänsten. Vi rekommenderar Luftfartsverket att tydligare lyfta fram utbildningarnas praktiska innehåll och utbildarnas praktiska erfarenhet samt se över möjligheten för flexibilitet i utbildningarna, paketlösningar och abonnemangstjänster. Slutligen menar vi att innehållet i vissa utbildningar kan utvecklas för att bättre uppfylla kundernas behov samt att det tänkta certifikatet bör marknadsföras för att nå det officiella värde som de potentiella kunderna efterfrågar.

Syftet med denna studie är att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder påverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, så har CSR begreppet ökat något enormt inom bankbranschen. Krisen har både skapats på grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning på den. Svenska Bankföreningen som företräder Sveriges banker menar att många svenska banker har kommit långt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anställningsvillkor samt jämställdhetsfrågor men också hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption. Forskningen inom CSR:s finansiella påverkan har visat på både positiva, negativa och neutrala resultat. Därför kommer studien att ta reda på hur banker arbetar med CSR och hur deras kunder relaterar till detta. Studien har triangulering som ansats. Tre personer har intervjuats, en per bank, genom semistrukturerade intervjuer. En enkätundersökning har genomförts centralt i Stockholm med totalt 111 respondenter och ytterligare 25 respondenter via en identisk internetenkät på Facebook. På grund av att studien har ett abduktivt angreppssätt har den teoretiska referensramen haft en ursprunglig form som sedan alternerats allt eftersom studien pågått för att skapa en grund till analysen. I slutändan består den teoretiska referensramen av CSR:s historia, CSR idag, Carrolls pyramid, Socially responsible investing (SRI), Screeningprocess.

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att välja bland vid konsumtion, vilket har försvårat utvecklingen av långvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker därför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen är mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera på de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment är studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer påverkar konsumenters val att hålla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjälp av teoretiskt stöd från tidigare forskning om de olika komponenterna. Försök görs också att kategorisera konsumenter efter hur stark konsumentens relation till butiken är. Utifrån denna kategorisering är det möjligt att utläsa hur trogna dagens konsumenter faktiskt är. Studiens empiriska resultat grundar sig på en kvantitativ enkätstudie ställd till konsumenter. Studien mynnar ut i slutsatsen att relationer har betydelse för att konsumenter ska hålla fast vid en och samma butik vid elektronisk handel, vilket innebär att dagens konsumenter kan betraktas som trogna sina butiker.