I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen. Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag. Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte. Undersökningen har visat att små bolag har en högre volatilitet än stora bolag. Frivilliga avgångar påverkades mindre och höll aktiekursen på en positiv nivå jämfört med de ofrivilliga avgångarna. De företag som redovisat bra finansiellt resultat året före vd-byte sjönk mer vid publiceringen av vd-byte än de som redovisat dåligt finansiellt resultat.

No description available.

Uppsatsen ämnar undersöka utdelningens signalvärde med hjälp av olika grader av informationsasymmetri mellan företagsledning och ägare på den svenska marknaden. Studien genomförs på den svenska marknaden som har en unik ägarstruktur med stor andel kontrollägare och hög andel utländskt ägande. För att observera graden av informationsasymmetrin hos företag använder sig studien av ägarstrukturen i företaget. En hög ägarkoncentration hos den största ägaren är associerat med låg informationsasymmetri medan en hög andel utländskt ägande är associerat med hög informationsasymmetri.  Informationsasymmetrin och dess påverkan på utdelning undersök från två perspektiv, utdelningsandel och marknadsreaktion vid offentliggörandet av utdelningssänkningar. Resultaten är delvis i linje med signalteorin då hög informationssymmetri, det vill säga hög andel utländskt ägande, är associerat med hög utdelningsandel samt ökad marknadsreaktion vid offentliggörande av utdelningssänkningar. Studien hittar inga signifikanta samband mellan ägarkoncentrationen hos den största ägaren och utdelningsandel eller marknadsreaktionen vid utdelningssänkningar.

Resultatkvalitet är ett viktigt koncept för företags intressenter, men det är även svårt att bedöma. Tidigare forskning finner att utbetalningspolitiken utgör ett taktiskt val, därför undersöker denna studie om skillnader i resultatkvalitet återfinns mellan företag som genomför aktieåterköp respektive aktieutdelning. Studien undersöker företag listade på Nasdaq Stockholm under perioden 2008–2017 med det slutgiltiga urvalet av 2960 observationer. För att undersöka om utbetalningspolitiken har en koppling till resultatkvalitet används en multipel OLS-regressionsmodell där vi undersöker om valet av utbetalningspolitiken indikerar hur bestående företagens resultat är över tidsperioden. Studien finner att företag som genomför aktieutdelningar generellt har en högre resultatkvalitet än företag som genomför aktieåterköp. Denna studie finner däremot till skillnad mot tidigare litteratur inte stöd för att företag som genomför både aktieåterköp och aktieutdelningar generellt har högst resultatkvalitet. Sammantaget bidrar studien med ytterligare stöd för att valet av utbetalningspolitik skildrar viss information om företaget.

Titel: En kvantitativ studie som undersöker om det finns något samband mellan hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning i svenska kommuner.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Tobias Larsson och Emil Molin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 – Mars   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan kommuners hållbarhetsarbete och dess hållbarhetsredovisning och om det skett någon förändring av hållbarhetsredovisningen över tid.   Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. Studien har använt sig av en kvantitativ metod med två frågeställningar som hjälp för att besvara studiens syfte. Populationen består av 40 kommuner från topp- och bottenskiktet sett till hur de presterat miljömässigt 2016. En innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar har studerats för dessa kommuner år 2012 och 2016, vilket ger studien 80 observationer.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning, bättre hållbarhetsarbete tenderar till en bättre hållbarhetsredovisning hos kommunerna. Studien visar även att det skett en positiv förändring i kommunernas sätt att hållbarhetsredovisa mellan åren 2012 och 2016.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den undersöker om det föreligger något samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning samt att se om det skett någon förändring i kommunernas sätt att redovisa över tid. Då tidigare studier har behandlat främst företag i detta avseende var det därför intressant att studera svenska kommuner.   Förslag till vidare forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra samband mellan kommuners hållbarhetsredovisning. Exempelvis vad som mer påverkar kommunerna att hållbarhetsredovisa utförligare och vidare studier skulle även kunna titta på alla kommuner i Sverige. / Title: A quantitative study that investigates if there is any link between sustainability work and sustainability reporting in Swedish municipalities.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Tobias Larsson och Emil Molin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018 - March Aim: The aim of this study is to investigate if there is a link between municipal sustainability work and their sustainability report and if there has been any change in the sustainability reports over time.   Method: The study is based on the positivist research philosophy with a deductive approach. This study has used a quantitative method with two questions to help answer the the purpose of the study. The population in this study consists 40 municipalities from the top and bottom, view of how they performed in the environment 2016. A content analysis of annual reports and sustainability reports has been studied for these municipalities in 2012 and 2016, giving the study 80 observations.   Results and conclusion: The study shows that there is a positive correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting, better sustainability efforts tend to improve the sustainability report of the of the municipalities. The study also shows that there has been a positive change in municipalities ways of sustainability reporting between 2012 and 2016.   Contributions of the thesis: The study’s contribution is that it investigates whether there is any correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting and to see if there has been any change in the municipalities way of reporting over time. As previous studies have primarily addressed companies in this regard, it was therefore interesting to study Swedish municipalities.   Suggestions for further research: Future studies could investigate other links between municipal sustainability reporting. What other things than sustainability work tends to affect sustainability reporting in swedish municipalities and future studies could also look at all 290 municipalities in Sweden.

Det har sedan långt tillbaka genomförts omfattande forskning om insynspersoner möjlighet till abnormal avkastning. Här pekar majoriteten av tidigare studier mot att det är möjligt. Vidare är den gemensamma diskussionen riktade mot att dessa insynspersoner troligen besitter mer kunskap om företaget än övriga och genom denna informationsasymmetri kan de avgöra köp och säljtillfällen bättre än kapitalmarknaden. Därtill hävdar vissa forskare om att denna informationsasymmetri kan bidra till att insynspersoners handelsaktivitet kan signalera olika indikationer, varvid kapitalmarknaden kan använda dessa som en del av investeringsbeslutet. Ett annat välstuderat område är volatilitet i olika tillgångar. Eftersom volatilitet kan beskrivas som svängningarna runt medelvärdet kan det tillämpas för att observera osäkerheten kring en tillgång. Trots att det finns omfattande forskning inom de två olika områden har det utförts minimalt med forskning som integrerat insiderhandel med volatilitet. Med grund av detta, anser vi ha funnit en kunskapslucka. Inte minst då, enligt vår kännedom, ingen annan utfört en sådan studie på den svenska marknaden. Detta resulterade i forskningsfrågan: ”Finns det ett samband mellan insiderhandel och volatilitet i det gemensamma värdepappret?”. Där huvudsyftet är att undersöka om insidertransaktioner har ett signalvärde som påverkar osäkerheten på marknaden, mätt i form av volatilitet. Därutöver, ämnar studien undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på om bolaget är listat på Stockholmsbörsens Small, Mid, eller Large cap lista. Slutligen ämnar vi undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på transaktionstyp och transaktionsstorlek. Studien kommer att inkludera teorier såsom effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetri, signalteorin samt olika volatilitets teorier. Därutöver kommer vi använda oss av en kvantitativ forskningsstrategi, en objektiv verklighetssyn, en positivistisk kunskapssyn samt en deduktiv forskningsansats. Datamaterialet är insamlat från Datastream och Finansinspektionen för att täcka in mätperioden 2016-07-03 till 2019- 12-31 och därigenom beaktar det senaste regelverket från Finansinspektionen. Efter datahantering och bortfall uppgick studiens urval till 848 observation som sedan blivit klassificerat utifrån bolagslista och transaktionstyp. Studiens resultat påvisar att det finns ett samband mellan insiderhandel och volatilitet. Där ökad insiderhandel leder till minskad volatilitet. Vi hittade även statistiska bevis för att det är skillnad mellan bolag listade på Large och Small cap och kan således uttala oss om att insiderhandel har en signifikant skillnad på volatilitet beroende av bolagslista. Gällande transaktionstyp fann vi inga statistiska bevis för att det är skilt ifrån varandra. Däremot fann vi statistiska bevis för att transaktionsstorleken har en signifikant påverkan på volatilitet och likaså kombinationen av transaktionsstorlek och transaktionstyp. Sammanfattningsvis kunde vi identifiera ett mönster som indikerar att insiderhandel effekt på volatilitet är kortsiktig. I och med kapitalmarknadens reaktion på insiderhandel resulterade i en förändring i volatilitet kan vi uttala oss om att det finns ett signalvärde i insidertransaktioner och likaså pekar vårt resultat på att Stockholmsbörsen inte är effektiv i den starka marknadsformen under studiens mätperiod.

Hållbarhetsredovisning har under de senaste decennierna vuxit till att utgöra en viktig roll i företags kommunikation med marknaden. År 2017 infördes lagstadgad obligatorisk hållbarhetsredovisning för större företag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka hur detta har påverkat kvaliteten i svenska företags hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning kring obligatoriska redovisningskravs påverkan på hållbarhetsredovisningskvalitet är begränsad men indikerar att det finns ett positivt samband dessa emellan. Baserat på tidigare forskning och signalteorin förväntas därmed kvalitet i de berörda svenska företagens hållbarhetsrapportering att öka som följd av lagkravet 2017. Metodiken bygger på årsvisa jämförelser av hållbarhetsredovisningskvalitet i 59 svenska företag innan respektive efter lagkravets introduktion. Studiens resultat indikerar att kvaliteten i hållbarhetsrapporteringen har ökat och att lagkravet har en positiv påverkan på ökningen. Vidare antyder undersökningens resultat även att företagsstorlek har en positiv påverkan på kvalitet i hållbarhetsrapporter.

Den här uppsatsen undersöker vilken effekt förannonserade produktlanseringar har på företagsvärderingar inom datorspelsbranschen. Genom att utföra en eventstudie på produktlanseringar observeras marknadens kortsiktiga reaktioner. Urvalet består av spellanseringar av noterade datorspelsutvecklande bolag under tidsperioden 2010–2018. Resultatet visar att företagen erhåller positiv abnormal avkastning på 1,16% inför lanseringar men negativ abnormal avkastning på -2,21% efteråt. Detta indikerar att investerare tenderar att förverkliga sina förväntningar i förskott och därefter blir besvikna när det verkliga utfallet inte lever upp till deras förväntningar. Vi finner att detta inte är förenligt med effektiva marknadshypotesen och söker istället förklaring i signalteori. Vidare behövs mer forskning om hur lanseringar av nya produkter av olika innovationsgrad påverkar företagsvärdering.

Sedan Brundtlandsrapporten presenterades 1987 har begreppet hållbar utveckling tagit stora steg. Det ökade intresset ledde i början av 1990-talet till miljöredovisningen och i mitten av 1990-talet till social redovisning. Under tidigt 2000-tal fokuserades det istället på Triple Bottom Line för att även inkludera den ekonomiska aspekten. Ansvarsfrågan har sedan dess växt och förväntningarna på att företagen skall ta ansvar för en hållbar utveckling har ökat. Trycket har ökat på företag att hållbarhetsredovisa. Sveriges regering beslutade 2007 att samtliga statliga bolag skall hållbarhetsredovisa enligt GRI. Även ett EU-direktiv är på väg. Detta tvingar privatägda börsnoterade bolag med fler än 500 anställda att hållbarhetsredovisa för räkenskapsåret som inleds efter den 31 december 2016. Fram till dess och än idag är dock hållbarhetsredovisningen en frivillig handling för privatägda bolag.Det finns inget krav på privata bolag att hållbarhetsredovisa och inget tvingande ramverk. Studiens syfte är därför att undersöka varför privatägda bolag hållbarhetsredovisar och hur GRI upplevs som hjälpmedel ur företagsperspektiv. Studien blickar även mot hållbarhetsredovisningens framtid.För att nå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ metod för att skapa oss en djupare förståelse för området. Uppsatsens syfte kommer uppfyllas genom intervjuer med representanter från fem svenska privatägda bolag och med hjälp av de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Studiens teoretiska referensram består av intressent-, legitimitets- och signalteorin.Slutsatsen vi finner är att företagen redovisar för att på ett transparent sätt visa hur de arbetar och tar ansvar för en hållbar utveckling. Studien visar att företagen redovisar för sina intressenter och att en efterfrågan finns på dessa frågor, vilket gör att intressentteorin inte kan uteslutas. Samtidigt anser vi att det ur företagssynpunkt är ett sätt att visa att de arbetar i linje med samhällets normer och värderingar, vilket kopplas till legitimitetsteorin. Vidare finner vi att det kan minska informationsasymmetrin mellan företag och intressent. Studien visar att vi inte kan bortse från någon av de utpekade teorierna. Däremot visar studien att intressent- och legitimitetsteorin på ett mer omfattande sätt än signalteorin kan förklara varför företagen hållbarhetsredovisar. / Since the Brundtland Commission was presented in 1987, the concept of sustainable development has taken large steps. The increased interest resulted in the early 1990s to the environmental reporting and in the mid-1990s to the social reporting. During the early 2000s the focus switched to the Triple Bottom Line to include the economic aspect as well. The issue of responsibility has grown and the expectations that companies should take responsibility for sustainable development have increased. Pressure has increased on companies to report sustainability. The Swedish government decided in 2007 that all state-owned companies have to use sustainability reporting according to GRI. An EU-directive is on the way. This also includes the privately owned listed companies with more than 500 employees to report sustainability for the fiscal year that begins after December 31, 2016. Until then, and even today, the sustainability report is a voluntary act of privately owned companies.There is no requirement for private companies to report sustainability and no mandatory framework. This study aims to investigate why privately owned companies establish sustainability reporting and how GRI is perceived as guidance from the business perspective. The study also looks towards the future of sustainability reporting.To reach the study’s purpose, we use a qualitative approach to create a deeper understanding of the area. The essays purpose will be fulfilled by interviews with five Swedish private companies and with the help of the selected companies’ sustainability reports. The study’s theoretical framework consists of stakeholder theory, legitimacy theory and signal theory.The conclusion that we find is that companies’ report these issues is to transparently show how they work and take responsibility for a sustainable development. The study shows that the companies reports to their stakeholders and there is a demand to report these questions, which tells us that we can’t ignore the stakeholder theory. At the same time through the companies perspective it’s a way to show that they act in line with the society’s norms and values, which connects to the legitimacy theory. Furthermore we find that it can reduce the information asymmetry between company and stakeholder. The results shows that we can´t exclude any of the examined theories to explain why companies report sustainability. However the study shows that the stakeholder-, and legitimacy theory, in a more extensive way than the signaling theory. can explain why companies report sustainability.Note that the study is written in Swedish