Problembakgrund och problemdiskussion: Företagens utdelningar är av intresse för investerare ur ett flertal synvinklar. De ger aktieägaren en direktavkastning på investerat kapital, men beskrivs också kunna förklara ett företags framtida prestationer. För de teorier som presenterats inom det företagsekonomiska området finns de som förespråkar både positiva och negativa samband kring utdelningars effekt på företagets resultattillväxt. De senaste åren har nya empiriska studier som visar på motsatta samband presenterats. Tidigare studier tillsammans med att forskning ej hittats för den svenska marknaden har ökat författarnas intresse kring det samband som resulterat i följande problemformulering. Problemformulering: Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillväxt? Syfte: Studiens syfte är att förklara om det finns ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida tillväxt i resultat för urvalet av svenska företag listade vid Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm vid utförandet av studien, våren 2012. Studien inkluderar även ett motsvarande test av aggregerade värden för Sveriges 70 mest omsatta aktier, i indexet Thomson Reuters Country Index Sverige. Dessa resultat jämförs därefter med varandra för att stärka ett samband som förväntas vara positivt och är direkt relaterad till studiens problemformulering. Teori: Tidigare empirisk forskning som grundar sig i resultaten av Arnott och Asness (2003) och efterföljande forskning inom ämnet har denna studie, i mån av kunskap och tidshorisont, försökt replikera. Tillsammans utgår studierna från teorier av Lintner (1956) om företagens optimala utdelningsandel, Modigliani & Miller (1961) med teorin om utdelningars irrelevans och Gordons (1962) teori om företagsvärdering givet konstant tillväxttakt. Slutligen Myers (1984) Pecking Order theory om finansieringsalternativ. Metod: Studiens genomförs med en kvantitativ metod. Undersökningsperioden är 1983 till 2010, med tidsperioder om ett-, tre- och fem år, för vilka företag i urvalet, Large Cap, ur populationen Nasdaq OMX Stockholm. Den statistiska undersökningen har genomfört med en multilinjär regressionsmodell för vilka oberoende variabler undersökt förhållandet till dem beroende variabeln, resultattillväxt. Empiri, Analys & Slutsats: Resultatet visar ett positivt samband mellan utdelningsandel och resultattillväxt för de noterade företagen på Large Cap, 2012. Studiens resultat har tydliga likheter med de utfall som tidigare empirisk forskning presenterat och likaså det positiva samband som återfinns för variablerna utdelningsandel och resultattillväxt. För den svenska marknaden kan huvudhypotesen bekräftas och därmed ett positivt förhållande som besvarar studiens problemformulering för tidshorisonten 1983-2010.

<p>Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier.</p><p>Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag. Ifall denna typ av företag även har höga marknadsandelar och existerar på en trögrörlig marknad är den känd som kassakossor. Författarna lyckades finna fem kassakossor bland de 20 företag som undersöktes.</p><p>Resultaten från studien visade på att några skillnader mellan de olika branschernas utdelningsandelar ej existerade, undantaget var IT som skiljde sig mot flera av de övriga. Detta resultat kunde delvis förklaras med några av de utvalda teorierna, till exempel klienteleffekten och teorin om branscheffekter. Även att kassakossor skulle ha någon speciell påverkan på branschens utdelningsandel kunnde avfärdas då kassakossorna varken visade sig ha större eller jämnare utdelningar än övriga företag.</p>

Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier. Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag. Ifall denna typ av företag även har höga marknadsandelar och existerar på en trögrörlig marknad är den känd som kassakossor. Författarna lyckades finna fem kassakossor bland de 20 företag som undersöktes. Resultaten från studien visade på att några skillnader mellan de olika branschernas utdelningsandelar ej existerade, undantaget var IT som skiljde sig mot flera av de övriga. Detta resultat kunde delvis förklaras med några av de utvalda teorierna, till exempel klienteleffekten och teorin om branscheffekter. Även att kassakossor skulle ha någon speciell påverkan på branschens utdelningsandel kunnde avfärdas då kassakossorna varken visade sig ha större eller jämnare utdelningar än övriga företag.

The purpose of this study has been to investigate whether there is a relation between payout ratio and earnings growth for firms listed on OMXS30 between the years 2008 and 2017. The study aims to investigate the contradiction between established theories and later research. The established theories can be divided into two camps, those who believe there is no relation between the two and those who believe the relationship to be negative –higher payout ratio results in lower earnings growth. Later research shows empirical results that contradict the established theories and suggest that the relationship is positive, higher payout ratio results in higher earnings growth. The method used was quantitative and the empirical material has been collected from the firms' annual reports. In the study, 24 companies and 528 observations have been used, which were then analyzed with a regression analysis. The results show that there is a strong relation between payout ratio and earnings growth, with an R-square value of 0.779 to a confidence level of 99.9%. The relationship, however, is not linear according to established theories or later research, however it is in this study found to be polynomial. We therefore find support for the later research up to the regressionline's maximum value at the payout ratio 87%, after which the relationship is negative. The reason for a negative relationship after this point is likely due to dividend smoothing. Maturefirms with a large share of institutional owners showed a tendency of continuing to pay out dividends even though this cannot be justified by the achieved earnings. We also find that firms that raise their payout ratio achieve higher earnings growth as long as the increase can't be attributed to dividend smoothing.

Uppsatsen ämnar undersöka utdelningens signalvärde med hjälp av olika grader av informationsasymmetri mellan företagsledning och ägare på den svenska marknaden. Studien genomförs på den svenska marknaden som har en unik ägarstruktur med stor andel kontrollägare och hög andel utländskt ägande. För att observera graden av informationsasymmetrin hos företag använder sig studien av ägarstrukturen i företaget. En hög ägarkoncentration hos den största ägaren är associerat med låg informationsasymmetri medan en hög andel utländskt ägande är associerat med hög informationsasymmetri.  Informationsasymmetrin och dess påverkan på utdelning undersök från två perspektiv, utdelningsandel och marknadsreaktion vid offentliggörandet av utdelningssänkningar. Resultaten är delvis i linje med signalteorin då hög informationssymmetri, det vill säga hög andel utländskt ägande, är associerat med hög utdelningsandel samt ökad marknadsreaktion vid offentliggörande av utdelningssänkningar. Studien hittar inga signifikanta samband mellan ägarkoncentrationen hos den största ägaren och utdelningsandel eller marknadsreaktionen vid utdelningssänkningar.

Idag ställer aktieägare höga avkastningskrav på företag vilket resulterar i att de delar ut allt högre utdelningar. Beteendet har växt fram ur kvartalsekonomin och leder till att aktieägare och företags beteende blir allt mer kortsiktigt. Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring av företagens utdelningsandel och dess utdelningspolicy genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra åren 1987 och 2017. Studien finner att det mellan åren har skett en ökning i den faktiska utdelningsandelen. Det framkommer även att det finns skillnad i företagens utdelningspolicy där den 2017 är mer omfattande med bland annat fler mål och motiveringar för utdelningarna. Det är svårt att avgöra vad dessa förändringar kan bero på men resultatet från studien kan antyda på att företagen vill förmedla att de bedriver både en kortsiktig och långsiktig utdelningspolitik.

Syftet med denna studie är undersöka hur utdelningsnivån hos familjeägda företag i svenska börsmarknaden utvecklats under åren 2010-2019. Vidare observeras huruvida svenska familjeföretagens utdelningsandel förhåller sig gentemot Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna. Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats och med ett fokus på ett icke-sannolikhetsurval som består av börsnoterade företag som är noterade på Nasdaq OMX Nordic. Den inhämtade datan har samlats från företagens årsredovisningar och finansiella databasen, Börsdata. Utifrån undersökningens empiri och analys kan det konkulderas att utveckling av utdelningar och nettoresultaten hos svenska familjeföretag uppvisade likheter till studiens teoretiska referensram, Lintners modell och Modigliani &amp; Millers irrelevans teori. Utdelningsandelen hos svenska börsnoterade familjeföretag uppnådde procentuellt högre utdelningsandel i jämförelse med Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna.

Vi undersöker om det finns ett samband mellan utländskt ägande och utdelningsnivå i svenska företag. Urvalet består av de 40 största företagen på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 1999-2006. Studien visar att det finns ett negativt samband mellan utländskt ägande och direktavkastning, samt ett positivt samband mellan börsvärde och utländskt ägande. Vidare analys visar inget signifikant samband mellan utländskt ägande och börsvärde, samband beror således på mellanliggande variabler. Studien finner inget samband mellan utdelningsandel och utländskt ägande. / In this paper we examine the relationship between foreign ownership in Swedish firms and dividend yield amongst the 40 largest firms on Nasdaq OMX Stockholm between the years 1999-2006. We find evidence of a negative relation between foreign ownership and dividend yield, and furthermore a relation between foreign ownership and market capitalization. Further analysis shows that foreign ownership does not relate to market capitalization, thus the relation is due to intermediate variables. The paper finds no relation between payout ratio and foreign ownership.

Utdelningspolitik är ett ämne inom finansieringsområdet som har varit flitigt omdiskuterat under många år. Huruvida branschen som företaget är verksam inom har en inverkan på utdelningspolitiken eller inte är ett område som det finns relativt lite forskning inom. Forskare är oense om branschen påverkar företagens utdelningsbeslut. Vissa hävdar att det finns branscheffekter vilket gör att företagens utdelningspolitik påverkas av branschen och som resulterar i att utdelning tenderar att se olika ut mellan branscher. Det finns också forskare som exempelvis Higgins (1972) som påstår motsatsen och menar att branschen inte har någon större påverkan utan att företagen bestämmer utdelningspolitiken utifrån deras egen situation. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns skillnader i utdelningspolitiken i sex olika branscher som jämförts. Det har gjorts genom att analysera utdelningsandelen från totalt 52 företag på OMX Stockholm under tidsperioden 2001-2011. För att jämföra om det finns skillnader mellan branscherna så har ett hypotestest och en regressionsanalys genomförts. Resultatet av undersökningen pekar på att det inte finns några skillnader mellan de undersökta branscherna, vilket tyder på en avsaknad av branscheffekter i utdelningspolitiken. / Payout policy is a controversial topic within corporate finance that has been discussed extensively for many years. Whether the industry that companies operate in has an impact on payout policy is an area that is less clear. Some researchers argue that there exist industry effects, which means that companies’ payout policy is influenced by the industries. On the contrary, there are also other researchers like Higgins (1972) who claim that industries do not have any impact on companies’ payout policy. Instead, companies decide the payout policy based on their own circumstances. This study aims to examine if there are any differences in payout policy among six different industries. By comparing the payout ratios of 52 companies from OMX Stockholm during the period 2001-2011, a hypothesis test and a regression analysis were performed. The result of the study indicates that there are no differences among these industries, which suggests a lack of industry effects in payout policy.

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien är de 30 största företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hänsyn till börsvärde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens små företag samt för företag inom industrisektorn. / The paper examines whether there is a correlation between corporate dividends and investments. The sample for the study is the 30 largest companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm for the period 2000-2012. The companies have been chosen based by their market capitalization in order to determine any differences in company size and industry affiliation. For small companies and for companies in the industrial sector, the study finds significant negative correlation between the payout ratio and investment activities.