Denna studie har utgått från att samhällsplaneringen, genom gång- och cykelplanering, kan bidra mer till att öka nivån av fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Syftet med studien har varit att undersöka hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomi idag tas i beaktning och influerar aktörer som arbetar med gång- och cykelsatsningar i Stockholmsregionen. Vidare undersöktes även hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomiska värden skulle kunna få större inflytande i planeringsprocesser. Detta har undersökts genom en enkätstudie med kommunerna i Stockholmsregionen samt semistrukturerade intervjuer med Sundbybergs stad, Södertälje kommun och Region Stockholm. Resultatet visar att folkhälsoperspektivet har fått ett större inflytande i planerings- och beslutsprocesser de senaste åren och att aspekten är på frammarsch. Folkhälsa ses bland annat som ett incitament för att genomföra gång- och cykelsatsningar bland andra argument, men det är däremot lågt prioriterat i förhållande till andra perspektiv och arbetet med hälsoperspektivet sker främst genom icke-strukturerade diskussioner och processer. Resultatet visar även att folkhälsa främst används som ett argument snarare än ett mål eller verktyg, samt att de som arbetar med kommunal trafikplanering generellt inte är integrerade i kommuners övergripande folkhälsoarbete. Mer kunskap om folkhälsa i relation till aktiva resor och trafikplanering skulle därmed kunna bidra till ett mer integrerat och stärkt folkhälsoarbete. Folkhälsa kopplar väl samman med andra aspekter i samhällsplaneringen, och folkhälsa används som ett ‘maskerat’ argument i gång- och cykelplaneringen för att stärka bland annat miljö- och klimatperspektivet. På grund av folkhälsans multidisciplinära kunskapsområde ses sektorsöverskridande samarbete som en nyckel för att inkludera folkhälsoperspektivet på ett holistiskt sätt. Aktörerna som deltog i studien har inte fullt ut uppmärksammat de hälsoekonomiska verktyg som finns och vilken roll dessa kan spela i att stärka folkhälsan. En oro finns för att inkludering av ytterligare ett perspektiv och värde i planeringen kan göra en redan komplex planeringsprocess svårare och det finns även delade meningar gällande vem som ska stå för investeringarna i gång och cykel. Avslutningsvis finns det stora möjligheter men också utmaningar i att utveckla och integrera hälsoperspektivet och hälsoekonomi i gång- och cykelplaneringen för att kunna förbättra folkhälsan. / This study has started from the assumption that urban planning, through walking and cycling planning, could contribute more to increase the level of physical activity and thus contribute to improved public health. The purpose of the study has been to investigate how the public health perspective and health economy today are taken into account and influence actors who work with walking and cycling initiatives in the Stockholm region. Furthermore, it was also investigated how the public health perspective and health economic values ​​could have a greater influence in planning and decision-making processes. This has been investigated through a questionnaire study with the municipalities in the Stockholm region and semi-structured interviews with the City of Sundbyberg, Södertälje Municipality and Region Stockholm. The results show that the public health perspective has gained a greater influence in planning and decision-making processes in recent years and that the perspective is on the rise within the field of urban planning. Public health is seen as an incentive to implement walking and cycling initiatives among other arguments, but it does however have a low priority in relation to other perspectives, and the work with the health perspective takes place mainly through unstructured discussions and processes. The results also show that public health is primarily used as an argument rather than a goal or tool and that those who work with municipal traffic planning are generally not integrated into municipalities' overall work with public health. More knowledge about public health concerning active travel and traffic planning could thus contribute to more integrated and strengthened public health work. Public health is well connected with other aspects of urban planning, and public health is used as a 'disguised' argument in walking and cycling planning to strengthen, among other things, the environmental and climate perspective. Due to the multidisciplinary knowledge area of ​​public health, cross-sectoral cooperation is seen as a key to including the public health perspective in a holistic way. The actors who participated in the study have not yet fully paid attention to the health economic tools that exist and what role these can play in strengthening public health. There is a concern that the inclusion of an additional perspective and value in planning can make an already complex planning process more difficult, and there are also divided opinions regarding who should be responsible for the investments in walking and cycling. Finally, there are great opportunities but also challenges in developing and integrating the health perspective and health economy in walking and cycling planning to improve public health.

I dagsläget är det inte fastställt om den digitala privata vården är ett effektivt tillägg iprimärvården. För att säkerställa effektiviteten och därmed legitimera digitala privatavårdbesök i primärvården behöver kostnaderna kartläggas och ställas i relation tillhälsoeffekterna.Syftet med denna uppsats är att analysera om den privata digitala primärvården bidrar till eneffektivare hälso- och sjukvård i Sverige. Detta undersöks genom att kvantifiera kostnadenför digital vård i Sverige år 2019 i monetära termer samt i termer av hälsokostnad, sedandiskuteras huruvida kostnaden anses rimlig i förhållande till eventuella hälsoeffekter. För attundvika effekter av Covid-19 pandemin fokuserar uppsatsen på år 2019. Utgångspunkten föruppsatsen är hälsoekonomisk utvärderingsmetod där hälsoeffekter samt kostnader identifierasoch i den utsträckning det är möjligt kvantifieras.I uppsatsen identifieras den privata digitala vårdens nettokostnader, alternativ hälsokostnad iform av kvalitetsjusterade levnadsår samt hälsoeffekter. Andra effekter som beaktas ärminskat produktionsbortfall samt minskade resekostnader. Eftersom målet med hälso- ochsjukvård är att öka hälsan fokuserar uppsatsens främst på nettokostnaden av hälsa. Därutöverdiskuteras om de resurser som lagts på privata digitala vårdbesök alternativt kan allokeras tillbeprövade vårdformer, om ett visst tillbakahållande av den lättillgängliga vården kan minskaöverkonsumtion av digital vård samt om ett rörligt ersättningssystem kan ge incitament förvårdföretagen att vara mer effektiva.Den kvantifierade kostnaden av digital vård år 2019 är 551 miljoner kr, vilket motsvarar enalternativ hälsokostnad på 3 061 kvalitetsjusterade levnadsår. Om denna kostnad anses rimligi förhållande till de identifierade hälsoeffekterna kan inte säkerställas då dessa inte enkelt kankvantifieras. För att digital vård ska anses vara kostnadseffektivt krävs det att hälsoeffekternaav den digitala vården motsvaras av den alternativa kostnaden i hälsa. Vi bedömer att dessahälsoeffekter inte förefaller tillräckligt stora för att rättfärdiga kostnaderna för digital vård.

No description available.

Trots den utbredda personalbristen inom vården så finns det ett sjukvårdsområde, nämligen Rättspsykiatri Vård Stockholm, som mot alla odds inte har samma svårigheter som andra inom regionen att behålla sin personal. I ett samhälle där fler lever längre behöver fler arbeta upp i högre ålder. För att möjliggöra detta behöver arbetsgivare och arbetstagare tillsammans skapa en hälsofrämjande och hållbar arbetsplats genom att stärka och behålla faktorer som bidrar tillarbetsengagemang. Ett tillvägagångssätt är att undersöka vilka faktorer som arbetstagarna upplever är motiverande och som har betydelse för deras upplevda arbetsengagemang. Syftet med studien är att beskriva vilka yttre och inre faktorer som arbetstagare inom rättspsykiatrisk vård upplever som motiverande i sin arbetsmiljö och värdesätter för att stanna kvar på arbetsplatsen en längre tid. Som metod användes semistrukturerad djupintervju med fenomenografisk ansats där sex intervjuer genomfördes. Resultatet mynnade ut i fyra beskrivningskategorier som värderades från högst till lägst enligt följande av deltagarna; känslan av att kunna göra skillnad, upplevelsen av samhörighet på arbetsplatsen, arbetsplatsens möjligheter till självförverkligande och flexibilitet i relation till arbetet och privatlivet. En samstämmighet med självbestämmandeteorins begrepp självstyrande motivation samt med tvåfaktorsteorins motivationsfaktorer i form av inremotivationsfaktorer framkom i studien. Bristande hygienfaktorer i form av yttremotivationsfaktorer var däremot inte motivationssänkande för deltagarna. Vårdorganisationer bör fokusera på att möjliggöra och öka arbetstagarnas upplevelser av inre motiverande faktorer som ett steg för att motverka ohälsa och främja en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Det finns goda möjligheter för andra vårdorganisationer att skapa hälsofrämjande förbättringsåtgärder på arbetsplatsen med studiens utfallsrum som grund. / Despite the widespread staff shortage in healthcare, there is one healthcare area, namely Forensic Psychiatry Stockholm, which, against all odds, does not have the same difficulties as others in the region in retaining its staff. In a society where more people are living longer, more people need to work to an older age. To make this possible, employers and employees together need to create a health-promoting and sustainable workplace by strengthening and maintaining factors that contribute to commitment to work. One approach is to examine which factors the employees perceive to be motivating and which are significant for their perceived commitment to work. The purpose of the study is to describe extrinsic and intrinsic factors that employees in forensic psychiatric care experience as motivating in their work environment and value in order to remain at the workplace for a longer period of time. The method used was a semi-structured in-depth interview with a phenomenographic approach where six interviews were conducted. The results led to four description categories that were rated from highest to lowest according to the following by the participants; the feeling of being able to make a difference, the experience of togetherness in the workplace, the workplace's opportunities for self-realization and flexibility in relation to work and private life. Our study accords with self-determination theory’s concept of self-directed motivation and with two-factor theory's motivational factors in the form of intrinsic factors. In contrast, lack of hygiene factors in the form of extrinsic motivation factors did not lower motivation for the participants. Healthcare organizations should focus on enabling and increasing workers' experiences of intrinsic motivation as a step towards countering ill-health and promoting a sustainable and health promoting workplace. There are good opportunities for other healthcare organizations to create health-promoting improvement measures in the workplace using the study’s outcome space as a basis.

Studiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter av det som är viktigt för att må bra och för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv inom äldreomsorgen. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer, där sexundersköterskor med varierande arbetserfarenheter inom äldreomsorgen intervjuades. Hanteringen av de transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Studiens resultat påvisar två huvudkategorier: ett givande arbete och förutsättningar i arbetet. Att huvudkategorierna uppfylls har visat sig ha betydelse förundersköterskornas mående och deras möjligheter till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Ett flertal betydande komponenter för ett givande arbete framkommer i studiens resultat där bland annat fina möten mellan vårdtagare och dess anhöriga nämns. Förutsättningar i arbetet påvisar vikten av bland annat en god balans mellan arbetsliv och privatliv. / The purpose of this study is to describe assistant nurses' experiences of what is important to feel good and to create a long-term sustainable working life in elderly care. In order to answer the purpose of the study, semi-structured interviews were conducted, with six assistant nurses. Each of them having varying work experience in elderly care.  Handling of textual material was analyzed using qualitative content analysis. The results of the study show two main categories; rewarding work and working conditions to accomplish good work have shown to be important for the assistant nurses' well-being and their opportunity for a long-term sustainable working life.   A number of significant components emerge in the study's results and, among other things, nice meetings between care recipients and their relatives are mentioned as being valuable for rewarding work. Conditions at work demonstrate the importance of, among other things, a good balance between work life and private life.

Covid-19 pandemin har tvingat hela hälso- och sjukvården till snabba och omfattande förändringar. All personal som jobbade inom hälso- och sjukvården har fått hantera en komplex och utmanande arbetsmiljö med mycket stress och oro. Studiens syfte är att kartlägga vilka utmaningar ledare och medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheter ställdes inför under Covid-19 pandemin, samt att identifiera vilka åtgärder som vidtogs för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö. Studien bygger på en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två olika kommuner som arbetade under pandemin. Resultatet i studien visar att vård- och omsorgspersonalen upplevde att den största utmaningen var deras arbetssituation som upplevdes tuff, men de lyckades hantera stressen genom gott samarbete och med bra stöd från sin ledning. Enhetscheferna upplevde att de lyckades hantera stressen i deras respektive verksamhet genom närvarande ledarskap. Detta hjälpte till att lugna och skapa trygghet hos medarbetarna. Resultatet visar även att enhetscheferna vidtog åtgärder för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att aktivt arbeta utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minimera smittspridningen. Att vara med om utmattande och stressrelaterade arbetssituationer är något som inte är enkelt, men med en god samarbetsförmåga, arbetsmoral och tillit bland personalen så kan verksamheten ändå fungera som den skall.

Inledning: Ambulanssjukvården triagerar patienter till både högre och lägre vårdnivå, vilket gör arbetet komplext. Bakgrund: Hänvisning till lägre vårdnivå har blivit allt vanligare inom ambulanssjukvården. All hälso-och sjukvårdspersonal har skyldighet att föra dokumentation för patientens vårdkontakt. Studier visar att bristande dokumentation från ambulanspersonalen påverkar patientsäkerheten negativt.   Syfte: A) jämföra patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå med patientgruppen som transporteras med ambulans till sjukhus, B) beskriva patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå C) studera dokumentationen för den vanligaste patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Retrospektiv journalgranskning med konsekutivt urval. Mixed Method-ansats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av 26 070 ambulansuppdrag hänvisades 2846 patienter till lägre vårdnivå, vilket är en lägre andel än vad tidigare studier har visat. Dessa patienter var friskare än de som transporterades till sjukhus och den vanligaste samsjukligheten var hjärtkärlsjukdom. Det fanns inga könsskillnader i gruppen för hänvisning, men de äldre patienterna bedömdes ha ospecifika symtom i större utsträckning än de yngre. Läkare konsulterades oftare för äldre patienter. Dokumentationen visade sig ha stor variation – både vad gäller innehåll och struktur. Primärvårdsläkare konsulterades oftare än akutsjukvårdsläkare.   Diskussion: Den största patientgruppen som hänvisades var äldre med ospecifika symtom, vilket pekar på ett behov av att utforma särskilda riktlinjer för denna patientgrupp. Det framgick också att ambulanspersonalen inte konsulterar läkare i den omfattning som riktlinjerna säger. Den varierande dokumentationen visar på att frågan behöver lyftas i verksamheten för att förbättra uppföljningsarbetet. Konklusion: Det behövs mer utbildning i dokumentation. Det behövs specifika riktlinjer för patientgruppen med ospecifika symtom.

No description available.

I Sverige har vårdköerna varit hett debatterade under större delen av 2000-talet. Detta berorpå att vårdköerna har blivit långa, vilket har lett till att politikerna stiftat lagar som stipulerarhur lång tid en patient ska få vänta på vård. Detta är den så kallade Vårdgarantin, som innebärbland annat att patienten inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på kirurgisk vård efterfastställd diagnos. Trots Vårdgarantin har vårdköerna inte minskat, utan snarare ökat. Utifrån denna problematik är syftet att undersöka alternativkostnaden för samhället av att inteprioritera vårdkön. Vi gör detta genom att analysera operationer som har längre väntetid änvad Vårdgarantin föreskriver, och undersöker hur kostnadseffektiva operationerna är för attberäkna hur många år i full hälsa som går förlorade på grund av väntetiderna. Slutligendiskuterar vi vad regionens kostnader blir av att inte prioritera vårdköerna. För att svara på frågeställningarna gör vi en litteratursökning likt en tidigare studie nyligengenomförd i Irland för att undersöka kostnadseffektiviteten av kirurgiska behandlingar, ochdärefter jämföra kostnadseffektiviteten mot ett tröskelvärde för kostnadseffektivitet på 300000 SEK. Resultatet visar att en större investering i den svenska vårdkön vore mycketkostnadseffektivt, då operationernas kostnadseffektivitet är betydligt lägre än tröskelvärdet på300 000 SEK. I studien visar vi exempelvis att ingen av de sex interventionerna somundersöks kostar mer än 50 000 SEK per år i full hälsa, medan svenska beslutsfattare inomvårdsektorn är villiga att acceptera en kostnad uppemot 2 miljoner SEK under vissaförutsättningar. Det ska dock tilläggas att patienterna som står i vårdkö får vård till slut, ävenom det kan dröja flera år tills de får det. Vår slutsats är att patienter som väntar på vård är en nedprioriterad grupp i sjukvården, ochatt de representerar en alternativkostnad som beslutsfattare bör ta i beaktande vid andrainvesteringsmöjligheter gällande hälsa- och sjukvård. Vidare forskning bör bland annatutreda möjligheterna att förkorta väntetiderna. / The waiting lists for healthcare have been heavily debated in Sweden during the 21st century.It has been so because patients have been waiting for healthcare much longer than expected,which has led politicians to change the healthcare laws, promising to decrease the queuingtime for patients. This is the so-called Vårdgarantin (Healthcare Warranty), which, amongother things, says that a patient should not have to wait longer than 90 days for surgery, afterreferral. Despite Vårdgarantin, the waiting lists have not decreased, but rather increased. Based on this problem we have chosen to examine the opportunity cost for society of notprioritizing the healthcare waiting lists by analyzing which surgeries have longer waiting liststhan the Vårdgaranti prescribes. We will also examine how cost effective each surgery is andcalculate how many years at full health is lost in the population when society does notprioritize addressing the queues. Furthermore, we will discuss the Swedish regions’ (which isthe administrative unit in Sweden that is responsible for providing health care to its citizens)opportunity costs by not prioritizing the waiting list. To answer these issues, have we done a literature study, in the same fashion as researchers inIreland recently, to examine the cost effectiveness of surgeries and compare it to a 300 000SEK cost-effectiveness threshold. Our results show that it would be cost effective forSwedish regions to invest in reducing their waiting lists, due to relatively low costs per yearwith full health of surgeries with long waiting lists. In our study, all of the six includedinterventions cost less than 50 000 SEK per year in full health. This can be compared to theSwedish decision makers who sometimes are willing to pay up to 2 million SEK per year atfull health for the very ill under extraordinary circumstances. It should be noted that thepatients who are in the healthcare queue receive care in the end, even if it can take severalyears until the patients receive it. Conclusively, patients waiting for care is a deprioritized group in the healthcare sector andcan be seen as an opportunity cost when considering new investment opportunities. Furtherresearch should investigate the possibilities of how waiting times can be reduced.

Bakgrund: Risken att insjukna i depression vid något tillfälle i Sverige, ligger på cirka 23 procent för män och cirka 31 procent för kvinnor. Efter första episoden av depression, ligger risken för att återinsjukna på cirka 50 procent. När en förälder har drabbats av depression, kan det påverka övriga familjemedlemmar, då det oftast är någon av föräldrarna som har det största ansvaret inom familjen och för ekonomin.Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder som har depression.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman & Hällgren Graneheim användes vid analysen.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Behov av copingstrategier, Olika insikter, En förändrad tillvaro och Behov av hjälp. Barn som distanserade sig från sin förälder, upplevde det som ett sätt att skydda sig själva. En del barn hade dålig insikt om förälderns depression, de berättade att de inte märkte att något annorlunda eller fel. Barn anpassade sig efter situationen och utvärderade effekten av sin anpassning, de justerade sina handlingar efter det. Familjen samtalade sällan om förälderns depression och barnen fick inte någon information.Slutsats: Barn distanserade sig i både positiv och negativ bemärkelse. Vissa barn hade insikt i förälderns depression och anpassade sig utefter den, medan andra förnekade dess existens eller inte förstod sjukdomen. Barnen fick ett ökat ansvar i hemmet vilket resulterade i ett försämrat mående. En positiv aspekt var att vissa barn hävdade att de hade blivit starkare som person och fått mer empati för andra människor. Den allmänna sjukvården hade otillräcklig kunskap och resurser vid bemötande av barn som anhörig, vilket kan åtgärdas med mer utbildning och vidare forskning av problemområdet.